Religion har i tusentals år använts som maktmedel för att manipulera och kontrollera folkmassor, från Egyptens faraos och Mayakulturens människooffer till Gustav Vasas reformation under 1500-talet och dagens islamiska stater i mellanöstern. Guds ord var lag, och i Sverige var kungen och prästerna Guds utvalda på jorden, och därmed var också kungens och prästernas ord

Den ganska nyligen avlidne men inflytelserika nationalekonomen Armen Alchian lär ha sagt att ”there is no such thing as macroeconomics” (”det finns inget sådant som makroekonomi”). Det finns ytterst goda skäl till att hålla med Alchian, oavsett om det var ett uttalande gjort i all seriositet eller delvis med glimten i ögat. Makroekonomi är nämligen

Statens vara eller icke-vara är ett hett diskussionsämne, med statsförespråkare i alla färger på ena sidan och anarkister på andra sidan. Debatten har ofta sin utgångspunkt i att anarkisten måste rättfärdiga sin position med konkreta exempel på hur saker och ting skulle fungera utan en stat. Vem ska bygga vägar, dirigera flygtrafik, fånga brottslingar, och

Lexikonet definierar ”förfalskning” som ”tillverkad; falsk; fabricerad utan tillstånd; imitation av någonting som avses bedrägligen att utges för att vara äkta”. På detta sätt är falskmynteri en speciell typ av bedrägeri. I normalfallet av bedrägeri utgörs ”falskheten” av att man byter en vara mot en annan vara eller pengar. När det gäller falskmynteri är det

BANKERNAS ROLL SOM SANNA FINANSIELLA MELLANHÄNDER I LÅNEAVTALET Låt oss börja med att anta att en bankir mottager ett lån på 1 000 000 penningenheter (p.e.) från en kund. Ett verkligt låneavtal slår fast att kunden skall ge upp tillgängligheten till 1 000 000 i form av nutida varor (pengar) som han kunde ha spenderat eller

De som säger att staten är samhällsordningens moder menar att om staten inte fanns skulle allt urarta i våldsamheter, kaos och en låg levnadsstandard. De pekar på inbördeskrigen i Afrika, drogkrigen i latinamerika, och till och med till Djengis Kjan. De påstår att dessa exempel, som ju snarare är exempel på konkurrerande stater, är vad

Statens vara eller icke-vara är ett hett diskussionsämne, med statsförespråkare i alla färger på ena sidan och anarkister på andra sidan. Debatten har ofta sin utgångspunkt i att anarkisten måste rättfärdiga sin position med konkreta exempel på hur saker och ting skulle fungera utan en stat. Vem ska bygga vägar, dirigera flygtrafik, fånga brottslingar, och

Historiskt har det moderna toleransbegreppet utvecklats mot bakgrund av de konflikter som uppstod i kölvattnet till den religiösa fragmenteringen under 1500-talet och den nya indelningen av Europa i protestantiska och katolska stater, städer och regioner. Det vore en missvisande tolkning att härleda motsättningarna och konflikterna till religionerna själva, vilket ofta sker idag, eftersom man även

Den ganska nyligen avlidne men inflytelserika nationalekonomen Armen Alchian lär ha sagt att ”there is no such thing as macroeconomics” (”det finns inget sådant som makroekonomi”). Det finns ytterst goda skäl till att hålla med Alchian, oavsett om det var ett uttalande gjort i all seriositet eller delvis med glimten i ögat. Makroekonomi är nämligen

Som så många andra i Sverige så är jag tatuerad och har planer på att skaffa mig flera. Jag har tatuerat mig i tre olika världsdelar och det har gett mig en insikt om hur en fri marknad utan en stark välfärdsstat löser vissa situationer som kanske gått många miste; en marknad utan en stat