Räntebana 2011Studerar man centralbankernas historia och funktion inser man snart att de alla är födda i synd. Det gäller även Sveriges Riksbank. Ingen centralbank har någonsin främjat någon ekonomi som helhet. Det är nämligen en omöjlighet eftersom de bara kan omfördela ekonomiska resurser, de kan inte tillföra några nya. I egenskap av omfördelare är centralbanker däremot utmärkta redskap för att gynna vissa aktörer på bekostnad av andra. Och det är av den anledningen de avlats.

Idén att vi behöver en myndighet för att reglera räntan och styra ekonomin är lika bisarr som den är djupt rotad i det allmänna medvetandet. Om vi någon gång blir kvitt centralbankerna kommer vi se att vi också blir av med alla systemiska ekonomiska kriser och de värdeförstörande konjunktursvängningarna.

Men i skolan lärde ju fröken oss att när centralbanken sänker räntan ”stimuleras” ekonomin och människor kommer i arbete och produktionen ökar takten. Är inte det ett positivt bidrag?

Låga räntor och stimulanser plundrar dig

I en fri ekonomi, utan centralbank, sätts räntor som vilket annat pris som helst: I skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan, i detta fall på besparingar. Det uppstår en naturlig ränta som sätts av sparares villighet att skjuta upp konsumtion och låntagares villighet att låna. Helt automatiskt. Inga konstigheter. Mitt i denna harmoni klampar sedan centralbanken in och säger att den vet minsann bättre vad räntan ska vara. I 999 fall av 1000 kommer centralbanken anse att räntan ska vara lägre än naturligt eftersom det alltid finns politiska mål att ”öka farten” i ekonomin, minska arbetslösheten eller något annat behjärtansvärt. Att  vi skulle behöva en centralbank som reglerar räntan är logik av samma kaliber som att vi skulle behöva en myndighet som reglerar priset på skor.

När Riksbanken sänker räntan blir det visserligen billigare att låna, men det blir samtidigt mindre gynnsamt att spara och avkastningen på allt sparande inklusive pensionsfonder plundras tyst. De som lånar billigt får en rabatt bekostad av sparare och framtida pensionärer. De senaste åren har Riksbanken kört ner sin styrränta mot noll för att ”stimulera” ekonomin. Hur ser avkastningen ut på din framtida pension? Det finns ett samband. Din framtida pension betalar för stimulanserna. Riksbanken omfördelar dina resurser, den varken skapar eller tillför nya. Så nej, att stimulera ekonomin med penningpolitik (räntemanipulationer) är inte ett positivt bidrag.

Riksbanken – en institutionaliserad fifflare från begynnelsen

Varför har vi då en centralbank om den bara gör skada? Samma fråga kan visserligen ställas om de flesta myndigheter, men låt oss titta lite närmare på just Riksbankens historia. Bankens historia börjar på 1600-talet, men utvecklingen mot modern centralbank efter engelskt snitt börjar på 1800-talet, närmare bestämt 1845. I Sverige utgjordes penningstocken av silvermynt men folk deponerade dem gärna i någon bank i utbyte mot bekvämare sedlar. Bankerna fifflade och lånade ut depositionerna (silverreserven) mot ränta under tiden insättarna handlade med sedlarna i tron att depositionen var i tryggt förvar. Det var således en dubbelt lönsam affär att vara fifflande depositionsbank: man kunde ta betalt för både förvaring av deposition och samtidigt ta ränta på att låna ut den. En sådan bra affär med sedlar ville givetvis även staten vara med i, men eftersom den inte kunde konkurrera med privata entreprenörer monopoliserade med tiden sedelutgivningen. År 1873 övergick Sverige till guldmyntfot och silverreserven byttes till guldreserv. Riksbanken hade tillstånd att liksom de fifflande privatbankerna ge ut mer sedlar än den hade reserver. Nordisk Familjebok (1916) förklarar:

Enligt de nuvarande bestämmelserna eger Riksbanken att utge sedlar till ett belopp, som motsvarar dubbla guldkassan, samt dessutom 125 mill. kr. Vid krig eller svår kris kunna ytterligare 125 mill. kr. få utges. Guldkassan uppgick under det sista normala året 1913, till i medeltal 100 mill. kr. Under förutsättning af tillräcklig supplementär täckning uppgick sålunda sedelutgifningsrätten till 325 mill. kr. Det är emellertid tydligt, att denna rätt aldrig kan fullt utnyttjas, ty Riksbanken skulle då ej ha några medel att låna ut. Sedelstocken uppgick äfven blott till 210 mill. Den obegagnade sedelutgifningsrätten (eller sedelreserven) uppgick sålunda under förutsättning af tillräcklig supplementär täckning till 115 mill.

Fifflandet var alltså inbyggt redan i bankens stadgar. Fanns det någon ekonomisk anledning till detta? Kunde folk inte låna pengar om Riksbanken inte kunde tillverka mer sedlar än den hade täckning för? Självklart skulle de kunna låna ändå, men inte av Riksbanken som borde varit en ren depositionsbank med lika mycket sedlar som deponerat guld, utan av någon som som var villig att låna ut riktiga pengar.

Riksbankens uppgift var att vårda guldreserven

Eftersom Riksbanken nu var en bank med mera utestående sedlar än guldreserv måste den ”vårda” reserven, det vill säga försöka balansera sin önskan om vinst från utlåning (maximera sedelstocken) med risken att sedelinnehavare ville byta in sedlar mot reda pengar, hårdvaluta, guld (vilket den inte hade full täckning för). En del av denna utmaning var utrikeshandel. Om många svenska sedlar hamnar i utlänningars händer kommer dessa att växlas in och guld flyta ut ur reserven. För att vårda reserven tillämpade Riksbanken en ”strypmetod”, vilket innebar att då reserven sjönk så drog den helt sonika in utestående lån från sina låntagare. Denna praxis ledde till stora problem för näringslivet. Med tiden övergick banken till att reglera reserven med hjälp av diskontot, en ränta i stället. Diskontot är föregångare till dagens reporänta. Vid låga guldreserver i förhållande till sedelstock höjde den diskontot så det blev mindre attraktivt att låna och mer attraktivt att sätta in.

Om Riksbanken hade hållit 100% reserver i förhållande till deponerat guld, det vill säga inte sysslat med utlåning, hade den inte behövt trixa med räntor och reserv. I det läget hade den bara behövt syssla med förvaring och utfärdande av sedlar som kvitto på förvaring. Vilket var exakt vad privatbankerna redan sysslade med. Riksbanken var således helt onödig från början.

Sedelmonopolet infördes 1904. När första världskriget bröt ut 1914 upphävde, banken inlösenrätten (i strid mot lagen) eftersom staten behövde guldet för kulor och krut. Man fick alltså inte längre hämta ut sitt guld från Riksbanken. Sedlarna blev frikopplade från guldreserven. Detsamma hände i alla andra länder. Efter kriget, och nästa krig genomfördes många monetära reformer. Bland annat var Bretton-Woods systemet mellan 1944 och 1971 ett försök att fixera världens valutor mot varandra och koppla dem till US dollarn som i sin tur var länkad till guld. Det bröt samman år 1971. Idag flyter världens valutor fritt mot varandra och växelkurserna bestäms på valutamarknaden av de respektive penningmängderna och utbud och efterfrågan på de olika valutorna.

Dagens Riksbank har ett inflationsmål

Nittiotalskrisen ledde till att Riksbanken fick helt nya uppgifter. Nu inriktade den sig på ”att upprätthålla ett fast penningvärde”. Detta uppdrag tolkar den märkligt nog som att den medelst räntemanipulationer (sänkningar) ska uppnå en inflation om två procent per år, dvs. en halveringstid av penningvärdet var 30:e år. Ett mycket märkligt sätt att upprätthålla ett fast penningvärde på. Läs gärna motiveringen till varför inflationsmålet  bör vara just 2 procent. Man kan ju tycka att inflationsmålet borde varit noll om målet verkligen är ett fast penningvärde. Men det anser Riksbanken vara för nära ”deflation”, det vill säga fallande priser, vilket den fått för sig (om bakfoten) är något alldeles förskräckligt.

Nollräntan orsakas av inflationsmålet

Vi har nu fått en mycket märklig, och farlig, räntesituation i Sverige. Riksbankens nollränta innebär en långsiktig utarmning av sparandet och därmed en utarmning av ekonomin. Tvärtemot vad de tycks tro så kan de sänka räntan hur mycket de vill men det kommer ändå aldrig att ge ”fart” åt ekonomin. Det som däremot med säkerhet sker är en kraftig omfördelning i ekonomin.

Ta en titt på räntehistoriken i detta gamla blogginlägg. Ända sedan 1993 så har det varit en enda lång utförslöpa mot noll för reporäntan. Hur kan Riksbanken stå bakom en sådan räntepolicy och avsiktligt sabotera ekonomin? Förklaringen är tvåprocentsmålet, den gör att de siktar snett hela tiden. Läs senaste räntebeslutet. Det är en fullkomlig orgie i ekonomisk galenskap. Enligt deras egna inflationsmått tycks målet om ett fast penningvärde vara i hamn, men i stället stirrar de sig blinda på det godtyckliga målet om 2 procent inflation och driver en komplett galen nollräntepolitik.

Det är viktigt att inflationen stiger mot målet på 2 procent. Reporäntan sänks därför med 0,25 procentenheter till noll procent. Den låga räntan ökar efterfrågan i ekonomin, vilket bidrar till ett högre inflationstryck.

Problemet är också deras mått på inflation (KPI och KPIF). Visserligen hävdar vi här att alla sådana makromått är mer eller mindre nonsens. Men om de åtminstone inkluderade prisökningar på t.ex fastigheter och aktier skulle de tydligt se att deras inflationsmål om 2 procent var med råge nått. Bubblan i fastigheter och aktier drivs nämligen av just denna lågräntepolitik. En kombination av ett 2-procentigt inflationsmål tillsammans med ett mått som inte fångar hela inflationen kommer med nödvändighet ge Riksbanken intrycket att de ständigt måste sänka räntan tills den till slut blir noll.

Räntan kommer aldrig höjas under nuvarande system

Prognosen för räntan 2015 är fortsatt noll för att under 2016 krypa upp till 0,75 procent och 2017 1,75. Men det kommer aldrig ske, i nästa steg kommer räntan nämligen bli negativ för att de ska kunna ytterligare driva på inflationen mot sitt påhittade mål. Reporäntan kommer aldrig under nuvarande system att stiga nämnvärt igen eftersom Riksbanken siktar vid sidan av målet. Tids nog kommer nuvarande system att kollapsa i en ny finanskris. Först därefter finns det möjlighet att reformera det och få upp räntorna igen.

Det finns ytterlligare anledningar till att räntan inte kommer höjas. Riksbanken sägs vara ”oberoende” av politiken, men det är bara på pappret. Om den visste, och gjorde, vad som skulle behövas för att bota ekonomin, det vill säga höja räntan för att öka sparandet så ekonomin kunde börja växa igen, så skulle det först utlösa en ekonomisk kris under tiden ekonomin ställer om sig. Riksbankens direktion skulle då få skulden för att ha saboterat ekonomin. Det ser inte snyggt ut i CV:n. Bättre då att fortsätta sänka räntan och säga ”vi gjorde allt som stod i vår makt, men omständigheterna gjorde det omöjligt att rädda”.

Avskaffa Riksbanken!

Centralbanker är skadliga institutioner som omfördelar samhällets välstånd och orsakar ekonomisk förvirring, utan att bidra något positivt till ekonomin. Riksbankens uppdrag har förändrats genom åren, från att ha förvaltat folkets silver- och guldreserver, till att upprätthålla ett fast penningvärde. På grund av inflationsmålet (vilket är i direkt konflikt med fast penningvärde) siktar de ständigt fel och driver därmed räntan ner mot noll och snart även under noll. Av politiska skäl kommer räntan inte kunna höjas förrän nuvarande system kollapsar och ersätts med något nytt.

Men vi har aldrig behövt en centralbank och behöver ingen nu heller. Det bästa vore att avskaffa den så snart som möjligt.

Kommentarer (67)

  • Mr_X

    2 år sedan

    Räntan är inte nödvändig för ekonomin överhuvudtaget.

    • Inte pengar heller, vi kan idka byteshandel.
      Inte priser heller, vi kan ”ge efter förmåga och få efter behov”.
      Inte egendom heller, vi kan leva med allt gemensamt.

      • Mr_X

        2 år sedan

        @Bernpaintner

        Ur ett större perspektiv fungerar inte det att ha en ekonomi utan pengar, priser och egendom, det är åtminstone inte praktiskt, men teoretiskt möjligt. Däremot fungerar det både teoretiskt och praktiskt att ha en välfungerande ekonomi utan ränta, även i större skala.

      • Klaus Bernpaintner

        2 år sedan

        En ränteekonomi är en nivå av arbetsdelning:

        1. Självhushållning
        2. Naturahushållning (bytes)
        3. Penninghushållning
        4. Ränteekonomi

        Som sagt BEHÖVER man inte befinna sig på en viss nivå om man inte gillar den. Men en komplex och sofistikerad global ekonomi av den art vi har idag är omöjlig utan räntor. Alla system som ens försöker likna det vi har idag har räntor i någon form, fast de maskerar det genom att kalla räntan något annat, som ”gåvor” eller ”delägarskap”. Men skrapar man lite på ytan ser man att det finns räntor därunder ändå.

    • PerKQ

      2 år sedan

      Mr_x âr du egentligen Stefan Ingves?

  • Mr_X

    2 år sedan

    @Bernpaintner

    Beror på vad du menar med ”likna” systemet vi har idag? I fiatvaluta system genomsyrar räntan hela ekonomin, på så sätt kan ingen undkomma räntan, även om du varken är gäldenär eller borgenär. Jag håller med dig att många banker som är ”emot ränta”, har ett sätt vända och vrida på saker för att kalla räntan något annat i syfte att tillfredsställa sin kundsegment, de är banker som jobbar inuti rådande ekonomisk system och vet hur man lockar till sig kundsegmentet som av ideologiska och religiösa anledningar är emot räntan, ett slugt sätt för bankväsendet att inte gå miste om en ganska stor kundsegment. Jag vet detta mycket väl. Det visar dock inte på att räntan är nödvändig.

    • Som sagt nej, man ”behöver” inte räntor. Men det skulle vara svårt att få folk att låna ut pengar utan ränta utanför deras närmaste krets. Ett sådant samhälle måste därför bli mindre effektivt på att allokera resurser, och kommer följaktligen få ett lägre välstånd. Men är man villig att acceptera det och att stanna på ”level 3″ så visst är det en möjlighet att vara utan räntelån.

      • Mr_X

        2 år sedan

        Vad har du för belägg på att en räntefritt samhälle blir mindre effektivt på att allokera resurser och att det följaktligen leder till lägre välstånd?

      • Hans

        2 år sedan

        @Mr_X : Ett räntefritt samhälle kan inte allokera resurser över tid. Det finns inget stöd för att veta hur långa produktionsprocesser bör vara. D.v.s. lägre välstånd.

        Rekommenderar grundläggande texter i österrikisk ekonomi om du vill ha belägg. Eller så kan vi för all del skriva en artikel. Vi HAR troligen skrivit ett flertal artiklar om det.

        Nåväl.

      • Klaus Bernpaintner

        2 år sedan

        Mer allokering av resurser från sparare till lånare ->
        -> Mer investeringar ->
        -> Högre produktivitet ->
        -> Högre materiellt välstånd

        För att få människor att skjuta upp konsumtion (dvs. spara) och allokera dessa resurser till lånare behövs antingen (1) en stark kultur som gör att folk är villiga att skjuta upp konsumtion och låna ut sina resurser utan ersättning till främlingar, eller (2) att människor får ekonomiska incitament (ränta) för att spara. Man kan sedan spekulera kring vilket scenarium som kommer leda till mest sparande.

      • Mr_X

        2 år sedan

        @Bernpaintner

        Eller så är ett scenario, en kultur där man skjuter upp konsumtion för investeringar, eller rentav ansvariga människor som bygger upp en buffert. Finns den ingen ränta blir incitamentet för kapitalet att låna ut pengar litet givetvis, och det öppnar för investeringar istället. Långtifrån alla låntagare bidrar till produktion och mervärde, tänk på alla välfärdsländer som är de största gäldenärer som lånar för att inte systemet ska krascha och utbetalningar ska stoppas, alla studielån, billån, bolån, smslån, you name it.

    • Dan

      2 år sedan

      @ Mr_X

      Ja, man kan fråga sig hur länge det kan gå att blåsa luft i systemet den finansiella vägen. Lätt att låna kan vara detsamma som svårt att betala av skuld. Vi ser på studielånen som visserligen har låg ränta men likväl ska betalas tillbaka. Den verkliga skuren är inte räntan. Det är ränta på ränta. Skulder man får anstånd med växer.

      Kan det egna kapitalet värderas högre skapas förutsättningar för bolagsbildande med mindre mängd lånat. Att satsa på teknisk utveckling sådan att det är tekniken som skapar en ökad omsättning, inte upptrissade värden, är långsiktigt mer hållbart.

      Jag är inte emot ränta i princip och tror inte att muslimer är det heller. Inte om räntan gagnar både köpare och säljare och samhället i stort och därtill kombineras med a good loan to Allah, dvs man ger till fattiga, sjuka o dyl. Om räntan gör oss rikare kan det vara som att skjuta sig i foten att säga nej till all ränta med följd att fler blir fattiga och behov av fattigskattens stöd. Naturligtvis en sak för islams rättslärda att dra gränsen mellan godtagbar ränta och icke godtagbar.

      Exemplet Per-Olof Persson ger med att en bank köper en bil och sedan säljer tillbaka den skulle inte ha godkänts av Al-Ghazzali vars bok The Alchemy of Happiness jag just läser.

  • Per-Olof Persson

    2 år sedan

    Islamiskt bankväsende är ett banksystem som tar hänsyn till islamisk lag – (sharia)principer. Fördömandet av ränta är hämtat från Koran 2:275-279 i vilken riba fördöms. Uppkomsten till ordet riba är okänt men tolkas normalt sett som ”ocker”.

    Murabaha går ut på att ta sig runt förbudet mot ränta genom att låta banken köpa ett föremål av kunden till ett fastslaget pris. Kunden köper sedan tillbaka föremålet från banken för ett högre pris än hon sålde det för.

    Köppris, återköpspris och tidsperiod bestäms i förväg vilket gör affären till (hila), en enligt sharia riktig och sann affär vilken går i god för att lånet är utan ränta. Detta sker trots att affären i verkligheten inte alls behöver vara riktig eller utan ränta.

    Banken ger kunden en summa pengar som sedan betalas tillbaka med en påbyggnad som bestämts innan lånet tagits. Här handlar det alltså om att kalla räntan för något annat.

    • Dan

      2 år sedan

      @ Per-Olof Persson

      Jag är inte ekonom av facket men är inte räntan den värdeökning man får av en transaktion, exempelvis frukter en trädplantering ger?

      Koranens ränteförbud måste alltså vara en otillåten ränta, inte sådan som kanske är sammankopplad med att samtidigt ge a beautiful loan to Allah.

      • Per Bylund

        2 år sedan

        är inte räntan den värdeökning man får av en transaktion, exempelvis frukter en trädplantering ger

        Varför skulle detta vara ränta? Jag kan bara få det till ränta om man med detta menar överskott/mervärde – och då bara om vi räknar i termer av nedlagda arbetstimmar. Annars blir ju ränta == vinst.

        För en österrikare är ränta marknadens pris på väntande (dvs ett mått av den sociala/aggregerade tidspreferensen). För en neoklassiker definieras ränta som det smått my(s)tiska begreppet ”avkastning på kapital”, dvs det som Piketty talar om som ”r”.

      • Per-Olof Persson

        2 år sedan

        Räntan är priset på tiden. En individ värderar konsumtion av någonting (exempelvis att äta ett äpple idag) till ett högre värde idag, än att konsumera någonting någon gång i framtiden (exempelvis att äta ett äpple om ett år) .

        Dagens konsumtion är således mer värdefull för individen, än individens framtida konsumtion. För att individen ska avstå ifrån konsumtion idag vill individen i stället kunna konsumera mer i framtiden. Individen vill ha ränta för att avstå ifrån att konsumera idag.

        Räntan är det pris individen kräver för att vänta med sin konsumtion (priset på tiden). Exempelvis kan individ A äta 1 äpple idag. Men för att avstå ifrån att äta äpplet vill A ha 1,1 äpple om ett år, dvs A vill ha en årsränta på 10 %.

        Tidspreferenser är olika för olika individer, men ändå uppkommer en marknadsränta. Individen kräver inte ränta på alla sina besparingar. Detta beror på att individen vill ha en viss säkerhet för oväntade händelser. Dessa pengar kan mycket väl sättas in på räntelösa konton (säkerheten värderas högre än räntan).

      • Dan

        2 år sedan

        @ Per-Olof Persson

        Jag tror att man ska se räntan som en del av priset. Om vi inte vänder oss emot att frukt och grönt vi köper i sitt pris också innehåller jordräntan vid sidan av arbetskraftskostnad och profit, vilket Adam Smith lärt oss, finns det knappast anledning att göra sak av att en företagare tar ett lån mot ränta. Denna ränta blir en del av priset på de varor eller tjänster företaget producerar, inbakat på samma sätt som jordräntan.

        Det är inte fel att köpa varor och tjänster. Räntan är priset på att kunna utöka investeringen. Ett större utbud betyder ett lägre styckpris. Det gillar kristna, judar och muslimer.

        Ränta i vid mening är förtjänst på något. Den går inte att undvika. Jag tror alltså inte att muslimer eller andra ratar all ränta. Det är bara den ränta som utnyttjar någons trängmål som är problemet och som inte är tillåten samt ockerränta. Detta om jag förstår vad jag läser rätt, exempelvis ur Koranen och ur The Alchemy of Happiness av Al-Ghazzali.

        Förhållandena förändras över åren. Idag finns det ingen som accepterar slaveri. Koranen vill att slaveri ska försvinna men det finns inget som kategoriskt förbjuder slaveri. Det var en typ av ekonomi man inte kunde göra sig av med över en natt.

        Man kan inte säga att Koranen accepterar slaveri eller att den är emot att man betalar något för att få låna något om detta är tänkt att göra det bättre för allmänheten, åstadkomma något gott. Som lägre priser på varor så att bl a fattiga kan få mer. Därtill bör ju både långivare och låntagare i bön kommunicera med det gudomliga och gärna ge a good loan to God.

  • Joel

    2 år sedan

    Vad är det egentligen som händer när den reella krediten tar slut? Företagen kan väll fortfarande låna? Peter schiff säger ibland ”real businesses starves from credit” är inte riktigt säker på att jag förstår det här.

    • Den ”reella krediten” tar inte slut. Det kommer alltid finnas folk som är villiga att låna ut om bara räntan blir tillräckligt hög. Den kanske under vissa omständigheter blir så hög att folk och företag inte vill ta lån, men det är precis som med vilket pris som helst: Om säljare och köpare kan komma överens så blir det affär, annars inte. Är krediten för dyr så avtar tillväxten i ekonomin, men det är ingen katastrof.

  • Joel

    2 år sedan

    Tack för svaret, men jag tror du missförstod vad jag menade. Om räntan hålls artificiellt låg under en väldigt lång tid då blir den reella krediten väldigt låg, men ändå tycks vi inte se någon brist på kredit i samhället. skulle även vilja veta mer om sambandet mellan så kallad cheap Money som leder till mer spekulativa aktiviteter på bekostnad av investeringar i kapitalvaror som växer ekonomin. Det kanske finns någon artikel som kan förklara detta.

  • Göran

    2 år sedan

    Jag vill in detta sammanhang blanda in att ränta även är en tidspreferens, dvs. skillnaden i pris idag och i morgon. Desto tidigare konsumtion desto högre pris.

    Sedan så går det inte att vid investering av kapital i produktion göra det utan ränta eftersom alla investeringar inte kommer att ge satsade pengar tillbaka. Enklare uttryckt, en del investeringar ger förlust. Går det inte att göra vinst för att täcka förluster så skulle alla investeringar förmodligen upphöra.

    Egentligen är det bara ett totalt fånigt tänkande att det skulle vara mindre fin att tjäna pengar via ränta än att tillverka skor.

    • Mr_X

      2 år sedan

      Jo, det där med tidspreferens är vida känt, nästan all mänsklig handling är kopplat till tidspreferens, men räntan liknar inte något annat. En skomakare har också tidspreferens när han utför sitt arbete, men hans är kopplat till att han skapar mervärde, det är kopplat till mänskligt slit, en långivares ränta är inte kopplat till något annat än att tiden går, han kan peta sig i naveln samtidigt eller ha armarna i kors, det är det som skiljer räntan från allt annat.

      • Dan

        2 år sedan

        @ Mr X

        Det att man bör betala lite för ett lån är inte så konstigt. Man behöver pengar, exempelvis till en rörelse man driver. Låt oss säga ett bageri. Det finns någon annan som inte driver ett bageri men som har ett överskott på pengar. Ska ekonomin fungera optimalt bör bagaren få del av dennes överskott, eller kapitalisten bör starta ett bageri.

        Följden av att kapitalet arbetar (och inte samlas på hög, något Koranen motsätter sig) är att utbudet av bröd ökar. Med mer pengar kan mer mjöl köpas och varje vagn som sätts in i ugnen kan rymma fler limpor. Detta ger ett lägre styckpris. Men då volymen ökat kan bagaren tjäna mer trots att styckpriset ökar.

        Personen med överskott på kapital kanske inte kan något om bageri. Men varför ska kapitalisten ifråga inte få betalt för att avstå ifrån att nyttja kapitalet till någon annan? Ska han avstå utan att få betalt kommer ett bolagsförhållande att bli det enda rimliga alternativet. Då får de rika makt över företagen istället för att de som kan klara sig utan dem i företaget får makt över kapitalet genom att låna.

        Religionen önskar motverka fattigdom. Mer bröd till lägre pris motverkar fattigdom. Religionen ålägger oss att söka kunskap, den som är relevant för oss och gagnelig för samhället i stort.

        Det tycks alltså som att viss ränta är att godkänna. Den gör att bagaren kan vara bagare och personen med överskott på pengar kan vara långivare. Visst, han kan bli sleeping partner också, men i vissa fall ter detta sig som något felaktigt mot den aktiva parten, speciellt om denne inte önskar det och kanske inte ens den tilltänkte sleeping partnern önskar det. De vill ha en kredittransaktion. När den rimliga kostnaden, räntan, för lånet betalats, och övriga delen av lånet också, så tar bagaren en del av sin förtjänst och långivaren en del av sin och skänker till Röda Halvmånen.

        Kan du som muslim, om du nu är det, inte säga mig att detta är ett godtagbart upplägg.

      • Per-Olof Persson

        2 år sedan

        Spararna utför en tjänst åt låntagarna (entreprenörerna) eftersom produktionen alltid kommer före konsumtionen. Detta innebär att någon (spararna, entreprenörerna själva kan vara sparare) måste finansiera produktionen innan det finns några färdiga produkter att sälja.

        Kostnaderna tas således innan det finns försäljningsintäkter. Entreprenörerna kan själva kan spara genom att sätta in pengar i företaget eller genom att avstå ifrån att ta ut sparade vinster i företaget. Det går också att låna andras sparande genom att låna i banken.

        Skomakaren måste själv spara pengar eller låna andras sparmedel. Men det är skillnad på den ränta skomakaren vill ha på egna insatta medel och den lön han vill ha för att tillverka skor. Men både ränta och lön beräknas för en viss tidsperiod.

        Att ränta ger en effektiv resursallokering beror på att sparmedlen har tendens att lånas ut till de ställen i ekonomin där de framtida vinsterna beräknas vara högst. Höga vinster uppkommer där efterfrågan är hög i förhållande till utbudet.

        Investeringar inom dessa produktområden höjer utbudet av de varor och tjänster som människor värderar högst. Det görs en social vinst. Men det handlar också om att det måste finnas en ständig tendens för utbud och efterfrågan att nå jämvikt.

      • Mr_X

        2 år sedan

        Riskkapitalister ger också en effektiv resursallokering, de sätter in kapital i de ställen i ekonomin där de framtida vinsterna beräknas vara högst. I slutändan är det investeringar och de som skapar mervärde som bidrar till tillväxt, inget annat.

      • Klaus Bernpaintner

        2 år sedan

        Var kommer riskkapitalisternas kapital ifrån?

    • Dan

      2 år sedan

      @ Göran

      Mitt studium av Koranen och Al-Ghazzali har fått mig att förstå den grundläggande tankegången bakom bl a muslimers räntemotstånd: Då du behöver pengar för att klara livhanken är det fel av långivaren att kräva ränta. Jag kan sympatisera med denna tanke.

      Om låntagaren inte kan betala tillbaka ska långivaren undersöka vad det bero på och helst ge låntagaren anstånd med att betala tillbaka. För detta ska man inte ta betalt. Låntagaren slipper inte bara ränta utan också ränta på ränta.

      Islam är positiv till handel. Inte för inte var profeten Muhammad och hans första hustru, Khadidja, köpmän. Hellre än att skänka pengar till folk bör man handla av dem. då man köper något av en fattig bör man visa välvilja och gärna betala lite mer än vad man kunnat om man verkligen ansträngt sig för att få ett lågt pris. Köper man av en mycket rik bör man försöka få ett lågt pris.

      Det finns tre saker man kan säga om denna filosofiska grundsyn: Den är hög, den är ädel, den är god. Man bör ha uppfattningen klar för sig då man diskuterar ränta i allänhet och muslimers syn på den i synnerhet. Den ränta som man betalar för att få ett bostadslån, ett studielån, ett lån till en dator är av annat slag än den en fattig tar för att klara livhanken. Dessa lån kommer att rusta låntagaren för framtiden. Hade dessa ekonomiska villkor rått under 600-talet tror jag att vi kunnat läsa i Koranen om en klar gräns sådan att dessa fall var tillåten ränta. Man bör kalla dem annat än ränta, kanske ”variabel avbetalningsavgift”.

      På 600-talet kunde man inte köpa datorer på avbetalning. Kan denna ge en mer information än tusen böcker och man handlar böcker för hundratals kronor i månaden är den motsägelsefullt att mena att man inte ska få ta ett lån mot ränta för att kunna få tillgång till datorn.

      • Mr_X

        2 år sedan

        @Bernpaintner

        Från produktion, vinster och uppskjuten konsumtion bl.a, dvs sparande. Hurså?

      • Per-Olof Persson

        2 år sedan

        I ett välfärdssamhälle blir inte sparandet särskilt högt om man inte lockar med en ränteintäkt. Om skatterna är höga blir det svårt att spara. Om bidrag och gratistjänster inom den offentliga sektorn är omfattande, finns inget incitament att spara. Att få en ränteintäkt ökar sparandet något även om det inte är tillräckligt för att förnya landets produktionsstruktur.

        En kapitalist definieras som en person som konsumerar mindre än vad denne producerar. Sparandet kan användas till egna investeringsprojekt inom näringslivet. Men alla kapitalister klarar inte av att själva investera sina sparmedel.

        Dessa sparare låter banken fördela sparmedlen till de projekt som anses ha den högsta avkastningen och därmed lägst risk för banken. Funktionen bank/ränta fördelar därmed i praktiken de knappa produktionsresurserna till rätt ställen i ekonomin.

      • Mr_X

        2 år sedan

        Du har redan sagt mycket av det här. Samma pengar som lånas ut, kan investeras. För det är under inga omständigheter som lånet i sig ger upphov till tillväxt, det är investeringen och skapandet av mervärde.
        Banken lånar ju ut pengar till en entreprenör av något slag, som måste gå med vinst för att kunna betala tillbaka, ofta ser banken entreprenörens affärsmodell för att se om vinst är sannolikt, samma procedur sker vid en investering. Ur en privatpersons perspektiv finns det visst incitament för sparandet, även om det är någon tusenlapp man får över, man kan investera med små medel via banken också om man så vill.
        Ur låntagaren perspektiv finns säkerligen några fördelar med att skuldsätta sig än att lämna över någon del av ägarskapet, men se helhetsbilden. Det optimala vore om han kunde återinvestera sitt eget kapital, med pga det överbeskattande välfärdssystem, och ständiga inflationen, äts entreprenörens välstånd upp, och det hjälper inte att vi idag är indoktrinerade i skuldsamhället som är direkt följd av fiatvalutor, vilket gör acceptansen för skulder lättare.

      • Mr_X

        2 år sedan

        Banken lånar ju ut pengar till en entreprenör av något slag, som måste gå med vinst för att kunna betala tillbaka, ofta ser banken entreprenörens affärsmodell för att se om vinst är sannolikt, samma procedur sker vid en investering. Ur en privatpersons perspektiv finns det visst incitament för sparandet, även om det är någon tusenlapp man får över, man kan investera med små medel via banken också om man så vill.
        Ur låntagaren perspektiv finns säkerligen några fördelar med att skuldsätta sig än att lämna över någon del av ägarskapet, men se helhetsbilden. Det optimala vore om han kunde återinvestera sitt eget kapital, med pga det överbeskattande välfärdssystem, och ständiga inflationen, äts entreprenörens välstånd upp, och det hjälper inte att vi idag är indoktrinerade i skuldsamhället som är direkt följd av fiatvalutor, vilket gör acceptansen för skulder lättare.

      • Dan

        2 år sedan

        Varför ska det anses som okej att köpa socker man kan få diabetes av, godis, läsk, bilar som kan döda m m men inte ett lån som kan nyttjas för att installera solpaneler e dyl?

        Visst är det hedervärt med ideell verksamhet. Mycket görs av människor utan krav på ekonomisk ersättning. Men varför ska en människa eller ett bolag som har ett överskott avstå ifrån detta utan ekonomisk ersättning? Då kan man lika gärna låta bli att låna ut pengarna.

        Ska ett företag låt oss säga i Yemen kunna ägna sig åt vattenbruk eller produktion av solenergi måste bolaget ifråga 1) ha gott om eget kapital (varför det inte så ofta lär vara en enskild firma utan ett bolag som driver verksamheten) och 2) ett tillskott av främmande kapital som förstärker företagets arbetsförmåga.

        Det är viktigt att man ser till från politiskt håll att incitamentsstrukturen är stabil över tid så att den som bedömer en investering i miljöbränsle vid tidpunkten t1 inte blir besviken vid tidpunkten t2 för att folkpartiet startat en massa nya kärnkraftverk.

        Men om denna stabilitet finns kommer lånet att göra produktionen möjlig. De inkomster den genererar går bl a till amorteringar av lån och att betala priset för det. Priset bör vara skäligt, naturligtvis, inte ocker e dyl, men situationen att man utnyttjar en fattig i trängmål är helt enkelt inte förhanden då ett kommersiellt bolag ska starta eller utvidga en verksamhet som gagnar alla. Långivaren som får betalt för att avstå från kapital, låntagaren som kan utvidga eller starta produktionen, allmänheten som får ett utökat antal varor och tjänster, staten som får skatteintäkter, de som gagnas av vad dessa skatteintäkter finansierar m m, m m.

        Att köpa en bil och sedan sälja tillbaka den dyrare är en transaktion som många inte skulle godkänna. Enligt Al-Ghazzali är det rätta att göra i en sådan situation att den som först köpt bilen och sedan sålt den dyrare ska ge mellanskillnaden till den som han köpte bilen av och sedan sålde den till igen.

        Då all ränta inte kan ses som förkastlig bör man alltså begrunda i vilka fall ränta, eller hellre ”variabel lånekostnad”, kan accepteras och inse att det i Koranen uttryckligt står att vissa saker ska uppenbaras senare.

        Kan fattiga länder blomstra och bli rika till följd av att pengar får skapas och lån säljas i kommersiella syften m m blir det intressanta istället: VAD ÄR DET VI ANVÄNDER PENGARNA TILL?

      • Dan

        2 år sedan

        @ Mr_X

        Är inte verkligheten sådan att det är just då man gör en investering som man behöver låna?

      • Göran

        2 år sedan

        Skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris kan också kallas för en ränta. Kan inte se att ett islamskt samhälle skiljer sig något nämnvärt från det. Och även inte heller om räntan kallas för ränta eller avgift.

        Det är alltid upp till den som vill betala ränta att betala ränta.

      • Dan

        2 år sedan

        @ Göran

        Vad ränteförbudet omfattar kan inte vara annat än att man inte ska ta ränta då man lånar ut till någon i trångmål, någon i akut behov av pengar för att överleva. Här är det ju också gott att ge en gåva.

        Annars är det ju som du säger att ränta är en värdeökning. Om inte lånet får kosta kommer kanske bara de som säljer något att låna ut och kombinera lånet med köp, med följden att räntan, dvs kostnaden för lånet, istället läggs på varorna.

        Följden blir att priserna kan stiga. Att de sedan sjunker till den nivå konsumenterna klarar betyder att utbudet minskar.

        Det hade varit intressant att få en muslims uppfattning på mina skriverier (själv är jag mer allmänt en sökare efter Sanningen, en teist som ser de tre abrahamitiska religionerna som en, Vi har att samläsa dem, också andra religioner har npgot att säga, jfr Sophia Perennis).

        Vår gode Mr_X vill inte kommentera vad jag skrivit. Jag vet inte hur jag ska tolka detta. Antingen ser han mig som för lågtstående att debattera med (men om man skriver på en debattsida bör man väl bemöta det som skrivs där som svar på vad man själv skrivit; här finns säkert många som är längre ifrån Mr_X än vad jag själv är).Eller så är Mr_X ingen muslim utan en av flera påhittade som är ute efter att manipulera oss i socialistisk riktning. Vi ska lockas klaga på räntor, på banker, på fiatvaluta, på det ekonomiska systemet i stort.

        Men det är inte, tror jag, bättre i Nordkorea…

      • Mr_X

        2 år sedan

        @Dan

        Det är ett absolut förbud för ränta inom Islam, därför har jag inte orkat med att besvara dina inlägg. Det har ingenting att göra med att jag anser dig vara lågtstående, jag har haft långa diskussioner med troll till och med. Jag är ingen socialist, men ja visst klagar jag på räntor, banker och fiatvalutor, det är inget att sticka under stolen med.

      • Joakim Kämpe

        2 år sedan

        Mr X, Ok, så om någon villigt lånar pengar av någon till ränta, anser du dig då berättigad att med våldsmakt stoppa detta?

      • Mr_X

        2 år sedan

        @Göran

        Ja, bara om du menar allvar med att du inte ser någon skillnad på ränta och inköps och försäljningspris. Jag har redan sagt det jag ska säga om de som sysslar med att ändra benämningen ränta till avgift, och jag håller med dig i den saken.
        Det är upp till den som vill supa ner sig att göra det också, man kan tala om för personen att tänka om dock, utan tvång.

  • Mr_X

    2 år sedan

    @Dan

    Inte nödvändigtvist, och det är inte det optimala heller. Man kan hitta de som finansierar investeringar på andra sätt, det optimala dock är att stå för hela investeringen själv. På tal om att offra andelar i företag när man har att göra med rikskapitalister, så måste man förstå att långivaren är en de facto ägare av det som sätts som säkerhet vid lånet tills dess att lånet är betalt, hur många företag är skuldfria?

    • Dan

      2 år sedan

      @ Mr_X

      Säkerheterna tjänar ett syfte. Jag kan inte förstå hur man både kan vända sig emot att lån tages mot ränta och att säkerhet ställes. Det finns ju en risk med långivning. Den ska man ha klar för sig. Därför kan du inte klaga om banken säger att ”nej, det blir inget lån. Du kan inte ställa en godtagbar säkerhet för lånet!”

      Du tar ett lån till din rörelse. Du har en idé och andra har gillat den. Du och andra anser det mycket sannolikt att du kommer att tjäna pengar på verksamheten. Inte bara du. Leverantörerna också och de anställda samt stat och kommun som får pengar av skatt som bolaget, du och de anställda, levrantörer m m betalar. Också kunderna i butiken betalar skatt. Moms.

      Detta går åt sådant som välfärd och skola m m. Sådant som islam menar att man ska finansiera medelst att betala fattigskatt, zakat. Men om det ornas via skatten behövs inte din insats i samma utsträckning. Du kan lägga din insats på annat än att se till att barn och gamla inte svälter och är utan omsorg.

      Men det fattas en bit för att allt detta ska ordnas: Att din rörelse, som förväntas gå bra, kan göra investeringar i nya maskiner nu. Du kan få ett lån till detta. Lånet kommer du att amortera av. Det är inget du anser betungande. Du anser inte att du utnyttjas som betalar ränta på lånet. Det är ingen ockerränta. Långivaren utnyttjar dig inte. Både du och långivaren är fromma människor. Ni ska alltså inte få ta ett lån mot ränta? Bara för att en föreskrift för över tusen år sedan tolkas på ett sätt att ett totalt ränteförbud uppstår?

      Jag menar att räntan kan maskeras men den kan inte undvikas. Du kan kalla det något annat, kanske göra en undanmanöver. Men det som är sken är inte heller okej. Ingenting är gratis. Någon måste betala det. Det viktiga måste vara att se till att ingen skada uppkommer, att fattiga inte utnyttjas. Att man inte tjänar pengar på någons nöd. Då bör man hjälpa istället för att ta ränta.

      Visserligen tillhör jag inte en muslimsk församling men jag har inte läst något som gör att man måste stanna för uppfattningen att det är förbjudet, absolut, att betala något för att låna.

      Bör inte muslimerna ärligt vända sig till Allah och ängeln Gabriel för att få en vägledning som är relevant i vår tid istället för att hämma sina egna ekonomier?

      • Mr_X

        2 år sedan

        @Dan

        Det jag sa var att långivaren är en de facto ägare av de saker som sätts i pant, det var allt jag ville ha sagt, på samma sätt som bankerna är de facto ägare av majoriteten av bostadsrätter idag, på tal om lån som inte går åt att skapa mervärde.

      • Dan

        2 år sedan

        @ Mr_X

        Jo, det är sant att bankerna har säkerhet i bostäder som är köpta med hjälp av pengar de lånat ut. Men detta är inget vi ska göra sak av. Hela systemet säkras av att det finns säkerheter. Systemet behöver inte gå omkull. Banken behöver inte gå omkull. Inte du som låntagare heller. När lägenheten sålts och banken fått pengar den vägen kan du placera dig i en hyresrätt.

        Analogt med företag.

        Finns ingen ränta utan man tvingas till ett kompanjonskap blir den ekonomiska utvecklingsmöjligheten mindre. Om du som köpare behöver en nya maskinpark och du vet att du producerar eftertraktade varor ska du väl inte behöva släppa in en delägare om du inte vill det. Ska inte delägaren ha betalt för sin insats? På vilket sätt är det bättre att betala en kompanjon som ska ges rätt till medinflytande än att betala en bank för ett lån? Det är ju pengar som ska betalas i båda fallen.

        Om du som företagare föredrar ett lån och själv får råda över verksamheten om du betalar lite för ett lån ska du väl inte behöva avstå ifrån detta för att istället betala en medbolagsman? Därtill tar det tid att få tag i en sådan.

        Enligt islam ska man söka kunskap. Som den tredje kalifen Omar sa: ”Ingen ska få sälja som inte har kunskap om att sälja”. Ska man gifta sig har man att söka kunskap om reglerna för äktenskap. Ska man starta företag har man att skaffa kunskaper om ekonomi. Skaffar man dessa kunskaper förstår man att det finns inget sätt du kan komma undan att betala för att få kapital till din rörelse, exempelvis då nya maskiner ska införskaffas. Då måste konsekvensen vara att det är rätt att låna 300 000 kronor och betala låt oss säga 15 000 kronor för att få låna. Det är bara en siffra jag tagit till. Men den som har kunskap om förhållandena i verkligheten måste vara företagaren och banken. Väljer företagaren att betala till banken för att slippa att ta in en medbolagsman vinner hela ekonomin på detta. Självklart kommer banken ha säkerhet i maskinerna, nyttja företagshypotek eller liknande. Men företagaren har sluppit släppa in en medbolagsman om en sådan inte önskas, kanske inte ens kan uppbringas.

        Okej, jag ska sluta nu, har sagt min mening. Jag förstår att man kan sätta en definerad siffra för priset på lånet. Är inte det tillåtet, ja, då kan man utsäga fraser som ”Jag säljer Dig denna bil” och få svaret ”Jag köper denna bil av Dig” med avslutningen ”Och nu säljer jag den tillbaka till dig”. Priset blir då det symboliska priset på den färd som de lånade pengarna ska användas till i en bil som inte behöver finnas i verkligheten.

      • Mr_X

        2 år sedan

        @Dan

        Du resonerar kring en enskild entreprenör och om det är ekonomiskt fördelaktigt för honom att låna eller ta in en delägare, vilket av dem som är bästa alternativ rent ekonomiskt i detta specifika läget har jag inte sagt någon om och tänker inte göra det heller. Jag ser inte det från entreprenören, banken eller rikskapitalistens perspektiv, jag pratar om ekonomin i sin helhet. Du påstår att den ekonomiska utvecklingsmöjligheten blir mindre om räntan inte finns och man tvingas till kompanjonskap. På vilket sätt då? Om man pratar om resursallokeringer, har ju det skett vid ett kompanjonskap, förutsatt att kompanjonen förser entreprenören med resurserna som krävs. På vilket sätt vinner hela ekonomin, på att företagaren väljer att betala banken istället för att ta in medbolagsman?

      • Dan

        2 år sedan

        @ Mr_X

        Jag har redan berört detta. Det kan ta tid att ta in en medbolagsman. Tänk dig in i företagarens situation! Du vill väl inte att vem som helst ska bli delägare, få beslutanderätt och en rätt att få del av framtida vinster! Du har valet att välja medbolagsman men för många ter det sig enklare, exempelvis då de ska skaffa nya maskiner eller utöka butiksytan, att ta ett lån.

        Tar de in en medbolagsman har denne rätt att få del av framtida vinster. Också en rätt att få säga sitt om den framtida utvecklingen, även om det är som sleeping partner i ett kommanditbolag där den som behöver kapital fortsatt ska vara den aktiva parten.

        Om du väljer lånealternativet för att förnya maskinparken eller utvidga butiksytan har du redan gjort en klar bedömning att det finns efterfrågan på det du sysslar med. Du tar en del av dessa framtida inkomster och finansierar utvidningen/den nya maskinparken och betalar tillbaka när pengarna flyter in.

        Se på verkligheten! Även då flera i bolag ska utföra ett projekt och skjuter till egna pengar kan de behöva förstärka insatsen med lånade medel.

        Vad jag ville mena att detta ur ett religiöst perspektiv inte gärna kan utgöra skäl mot ränta. Men okej, jag kan förstå och sympatisera med om man vid lån till privatpersoner säger nej till en ränta i procent utan kräver att den specificeras, dvs att det görs klart i kronor och ören, dollars och cent d dyl, vad kostnaden blir. Det gällde redan enligt den arabiska handelsrätten innan profeten Muhammads tid att man inte fick köpa ”nästa kamellast av köpman A” utan det skulle anges vad det var för last och lasten skulle vara möjlig att peka ut.

        Då kan jag förstå om låneavgiften ska vara möjlig för låntagaren att uppskatta till sitt exakta belopp, men med angivelsen att om lånet inte betalas tillbaka innan den och den tiden kommer en ny avgift läggas på så att kostnaden då blir den gamla + den nya.

        Man kan kanske kan skratta åt tanken att vi ska sälja en bil till banken och sedan köpa den igen till ett lite högre belopp, men då vet man ingenting om handelsrättens historia (ett ämne som fakulteterna gör allt för att glömma bort). Om du betalar ett symboliskt pris för den färd lånet ska ta dig på lär du tänka efter vad pengarna ska användas till. Uttalandet av fraserna ”Jag säljer denna bil av matta av dig” respektive ”Jag köper denna matta av dig” var nödvändiga enligt gammal arabisk handelsrätt för att ett köp av en matta skulle vara gilitgt. Därtill fordrades två vittnen, om jag inte missminner mig.Utan dessa kravs uppfyllande kunde du fortfarande ta mattan med dig hem och det kunde uppfyllas av att ingen gjorde gällande att det inte var ett giltigt köp.

      • Dan

        2 år sedan

        @ Mr_X

        Det slår mig nu att det inte är riktigt att säga att banken är de facto ägare av bostadsrätter eller av pant i fastighet eller företag (företagshypotek).

        I fallet med bostadsrätt är det låntagaren som bor i fastigheten. Banken har inten rätt att sälja lägenheten, belåna den eller på andra sätt förfoga över den. På vilket sätt är då banken da facto ägare av låntagarens bostadsrätt? Det banken har är en rätt att ur en framtida tvångsförsäljning få tillbaka sina utlånade pengar plus ränta ur den influtna medlen.

        Poängen med företagshypotek är att företagaren ska kunna fortsätta driva sitt företag som vanligt. Banken är en fordringsägare med speciell ställning vid konkurs och ackord.

        Det är bara i fallet handpant då långivaren får säkerheten omhanda. Men inte ens då får långivaren förfoga över panten som vederbörande vill. Om du tar en guldklocka i pant får du inte sätta den på dig tills lånet betalats tillbaka (såvida inte en sådan klausul infogats uttryckligen i avtalet).

      • Mr_X

        2 år sedan

        @Dan

        Jag skriver de facto, pga jag vill skippa den semantiska diskussionen, för sådana saker kan man vrida och vända på i oändligheten. Det beror väl på vilket perspektiv man har på saker och ting. Hur kan man äga något man inte betalt för eller fått som gåva, och där du måste fortsätta betala en andra part för att fortsätta ha det i ditt förfogande? Och väljer man att se det som ägarskap, så är det ändå inte en tillgång man äger, utan en skuld. Å andra sidan har du banken som visserligen inte har förfogande över egendomen, men som har betalt för fanskapet, till 85% och som har egendomen som en tillgång och en inkomstkälla, istället för en skuld, en i princip bombsäker vinstmaskin. Förfogande, vilken illusion till ägandeskap är det?

      • Dan

        2 år sedan

        Mr_X

        Det är mycket enkelt att äga något man fortfarande betalar av lånen på: Det är inte av banken du köpt bostadsrätten! Det är inte av kunder eller leverantörer företagaren tagit sitt lån för att kunna förnya sin maskinpark.

        Mycket av juridiken handlar om regler kring överlåtelser och upplåtelser. Det är utifrån en rättslig kontext som vi kan säga att du äger en bostad. Utan rättsregler så vore det bara tomt prat.

        Ett giligt köp är en överlåtelse av något från en till en annan. Vid lån av bank för att köpa bostad står det klart för alla att låntagaren är ägare, men att banken har en rätt, en annan än äganderätt dock. En rätt att få betalt ur en tvångsförsäljning av bostaden om inte låntagaren kan betala eller vid konkurs och ackord.

        Om du köper en klocka av en privatperson och ni inte avtalar om något så kan man däremot säga att du inte fullt ut äger klockan förrän du fullt ut betalt den.

  • Anonym

    2 år sedan

    Snyggt Bernpaintner! Det är så att man blir en smula rörd och gråtmild över vilken vacker och pedagogisk artikel du skrivit om Riksbankens onödighet och destruktivitet.

  • Mr_X

    2 år sedan

    @Kämpe

    Svar: Nej.

  • Mr_X

    2 år sedan

    @Dan

    Det hela blir meningslöst om du inte svarar på mina frågor, om jag ignorerar dig vet du nu varför. Sen vet vi båda två att juridiskt är banken inte ägare, men vem bryr sig om det? Det var inte det jag skrev om, det finns ett ordspråk som jag lärt mig på senare tid som skyddar mig mot frustration, den lyder: förståelse är ibland för dem som förstår.

    • Dan

      1 år sedan

      @ Mr_X

      Om jag lånar pengar av min vän Jöns och köper en lägenhet, en bostadsrätt, för pengarna och sedan betalar tillbaka vad jag lånar, lite varje månad, under flera år: Vem äger lägenheten?

      Svar: Det är jag som äger bostadsrätten, bostadsrättsföreningen som äger lägenheten och Jöns som har en fordran på mig.

      Vi har alltså flera olika kontraktsrelationer och du kommer ingenstans med mig. Jag tror inte du studerat obligationsrätt. Jag har gjort det. De rättsliga sambanden måste man kanske ha klart för sig för att just ha FÖRSTÅELSE.

      • Göran

        1 år sedan

        Ska vi vara petnoga här så äger du inte bostadsrätten utan det gör föreningen. Du har bara en nyttjanderätt och en fordran på föreningen avseende din andel i föreningen.

      • Dan

        1 år sedan

        @ Göran

        Läs vad jag skrivit en gång till! Och noga den här gången!

  • Utlandssvensk

    1 år sedan

    Det var en väldigt belysande tråd!

    Koranen och Muhammed står i centrum för debatten!

    Så går det när man är feg och inte står upp för västerländska värden! Åratal av ryggradslöst mångkulturtrams har nu lett fram till sin logiska slutpunkt: Mises.se är på väg att bli en koranskola!

    • Jonas Ek

      1 år sedan

      Lugna ner dig, mr X försökte argumentera för fördelarna med ett räntelöst samhälle utan att övertyga men fick som vanligt retirera med att det står att ränta är förbjudet i koranen och att det är därför han har den uppfattningen som muslim.

      För en muslim är ränta således alltid en fråga om att vara trogen sin religion, det spelar ingen roll vilka argument för ränta som förs fram om tron skall hållas intakt.

      Roligt ändå att höra en debatt mot ränta för det är definitivt fler än muslimerna som har reservationer gällande ränta.

    • Dan

      1 år sedan

      @ Utlandssvensk

      Känner du till att det (enligt prins Bandar) inte finns någon skatt i Saudi Arabien? Den enda skatten som finns är den religiösa, zakat, som man har stor frihet att utforma själv.

      Det egna kapitalet har stor betydelse. Kungahuset uppmanar prinsarna att starta företag, skaffa kompanjoner och få i gång projekt som bygger landet.

      Det är alltså inte bara förvaltning utan en marknadsvänlig inställning.

      Bilden av Saudi Arabien är mångfasetterad och man vinner inget med att bara lyfta fram det man ogillar.

      • utlandssvensk

        1 år sedan

        @Dan,

        ”Bilden av Saudi Arabien är mångfasetterad och man vinner inget med att bara lyfta fram det man ogillar.”

        Där ser man! Kan man anta att det samma gäller även för t.ex Nord Korea och Kuba?

        Varför inte föra in även Das Kapital och Mein Kampf tillsammans med Koranen i debatten? Även Lenin hade en del att säga om räntor och penningsystem. Vi måste ju betänka att Sovjetunionen på 1920-talet var ytterst mångfasseterat och att vi absolut inte bara ska sitta och prata om det vi ogillar.

      • Dan

        1 år sedan

        @ Utlandssvensk

        Jag finner sunda, sanna principer bakom både Bibeln och Koranen. Bakom de marxist-leninistiska teserna ser jag bar en vilja att göra gott men denna vilja motarbetas av teoriernas grumlighet och av de övriga valda medlen. Jag tror inte på väpnad kamp.

        Men visst, varför ska du inte kunna lyfta fram saker som du anser bra på Kuba, exempelvis cigarrerna?

  • Göran

    1 år sedan

    I beaktande av den tid som har gått sedan Stefan Ingves ”kristallkula” om räntan år 2011, tänk på alla beslut som har tagits på hans gissningar. Bostadsrättsföreningar, enskilda husägare och andra fastighetsägare har lagt sina lån med tanke på framtida ränta. Tänk så mycket ränta många nu betalar i onödan.

    En ränta på 5 % är smärtgränsen för runt 1 miljon låntagare, dvs. den punkt där deras privatekonomi har mer utgifter än inkomster. Så en spådom på ränta runt 4 % får nog många att svettas och binda sina lån.

  • Berne

    1 år sedan

    Även islamska länder har ränta. Barhara eller Barahara har jag för mig det kallas. Låntagaren säljer ett föremål till banken, och när lånet är amorterat så får låntagaren köpa tillbaka föremålet till ett högre pris. Och det är räntan på lånet.

    • Dan

      1 år sedan

      @ Berne

      Precis!

      Vad Koranen förbjuder är inte rent allmänt all ränta. Då blir ju också räntan på jorden förbjuden! Då blir det inte möjligt att göra en affär med vinst. Vinsten är ju en förräntning av investeringen.

      Men att sälja och sedan köpa tillbaka låt oss säga en bil kan bli ett finansiellt instrument, en ”kreditivbil”, och fungera precis som en försäkringspolis gör. En sådan går inte omkring och dirigerar försäkringstagare med batong.

      Skyldigheten att ange kreditivbilens pris skulle göra att ingen skulle behöva överraskas av ränta på ränta-fenomenet.

      • Berne

        1 år sedan

        Bai’ al inah. Heter det, det är en finansieringsmekanism med underliggande köpa och sälja transaktioner mellan finansiären och kund. Det är kunden som får köpa ett föremål av banken, när lånet är amorterat köper banken tillbaka föremålet till ett lägre pris. Det är räntan på lånet.

        Murabahah. Detta begrepp avser försäljning av varor till ett pris. Detta inkluderar en vinstmarginal som godkänns av båda parter. Köpes och försäljningspris plus övriga kostnader och vinstmarginal, som tydligt anges vid avtalet. Banken kompenseras tidsvärde av sina pengar i form av vinstmarginalen. Detta är räntan på lånet.

        Som torsken som ingår äktenskap med horan, för att sedan skilja sig efteråt.

        Det blir så här när verkligheten försöker kringgå religiösa villfarelser.

      • Dan

        1 år sedan

        @ Berne

        Om man som jag menar att religioner är ett uttryck för en underliggande naturrätt så ser man i religionen en sundhet och en sanning som dock blir relativierad av att sättas på pränt. I Koranen finns en rad hänvisningar till händelser samtida med netecknandet.

        Då religionen höjt sinnelaget och utvecklat samhällena och människan måste sederna bli humanare med tiden, dvs det ter sig ologiskt att acceptera strafformer som accepterades under nedtecknandets tid tusen år senare. Då har förhållandena förändrats.

        Vi ser det i att förr ville man klä sig i svart eller vitt för att ta avstånd i från den rikedom som förknippades med färglada kläder. Hur många klädaffärer fanns under 600-talet? Vilken köpkraft fanns? Idag är det annorlunda. Idag kan fattiga bära färgglada kläder. Utbudet är stort. Då menar jag att samma underliggande hänsyn idag leder till implikationen: Låt den som vill bära färgglada kläder bära färgglada kläder (och sudda på det sättet ut en skillnad mellan fattig och rik).

      • Dan

        1 år sedan

        @ Berne

        Det är väl ingen vidskepelse att man inte ska tjäna pengar på personers dåliga ekonomi. Lånar man ut pengar bör man alltså inte ta ut ränta. Hellre fråga om man kan hjälpa till med något.

        Men detta förhållande är ju ett helt annat än det då en stor varhuhuskedja tar ett lån för att kunna öka utbudet i varuhusen och till följd av ett lägre styckpris kunna sälja biligare varor till kunderna. Detta fall är i linje med grunden för ränteförbudet. Den kommersiella aktören bör därför kunna betala ränta utan att ha brutit mot ränteförbudet. Den som lånar ut med ett syfte att det ska bli billigare varor för kunderna måste ha agerat i enlighet med ränteförbudet.

        För att vara på den säkra sidan bör ”kreditivbilen” bli en rättsfigur även i svensk rätt. Då lånar man inte ut mot en avgift i procent som låntagaren kanske inte kan bedöma den rätta storleken av utan man har ett pris på kreditivbilen som varierar med kredittidens längd och beloppets storlek, dvs av ”kreditvägen” och ”kreditlasten”.

  • Klas

    1 år sedan

    ”Så saboterar nollränta ekonomin”
    Jaså, jaha, det var ju intressant. Men vad jag vill veta är, hur saboterar jag nollränteekonomin?

  • Anders

    6 månader sedan

    Så här saboterar minusräntan ekonomin för Falköpings kommun http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=6390909

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>