Voluntaryismen/ libertarianismen är oerhört enkel eftersom den kan besvara den mest relevanta av alla politiska frågor: Frågan om HUR en politisk reform skall genomföras. Just denna fråga förekommer sällan eller aldrig i mer utopisk socialistisk och fascistisk doktrin. Och det är inte så konstigt att förstå. Frågan om HUR brukar här nämligen oftast vara ytterst skamlig och blodindränkt. Ändå är det enklaste just det vi ständigt måste återkomma till. Det enklaste är nämligen inte alltid det mest uppenbara. Om leninismen är något eftersträvansvärt till innehållet blir den mindre smickrande när man ser på hur många människor man är beredd att offra på dess altare. Samma sak med andra totalitära och auktoritära ideologier som fascism och nazism.
När Immanuel Kant skrev ”Sedernas Metafysik” nådde han fram till en moralisk grundval för alla politiska och moraliska ambitioner: Ingen människa får vara medel för någon annan, alla människor är mål i sig själva. Enligt denna enkla maxim får ingen människa offras för någon annan människas ideal. I libertarianismen grundar man detta på icke-våldsprincipen eller på det negativa frihetsbegreppet i förening med principen om reciprocitet. Du är fri att göra vad som helst om och endast om du inte tvingar eller bedrar någon annan individ. Endast härigenom kan vi fullt ut respektera att alla individer är mål i sig själva och endast härigenom har vi ett bra svar på frågan om hur en politisk vision ska genomföras: att den måste väljas frivilligt och aldrig gå ut över någon som själv inte väljer den.
Libertarianismen är däremot neutral till frågan om vad. Du får faktiskt ha och leva efter vilka idéer som helst så länge dessa inte går ut över någon som inte vill det. För min egen del förenar jag libertarianismen med en livssyn och värderingar som bejakar gemenskap, familj, andlighet, socialt ansvar, jämlikhet, demokrati, alla människors lika värde och miljöansvar. Men jag vill inte påtvinga dessa värderingar på resten av mänskligheten.
Frågan om hur är förmodligen botemedlet mot alla former av extremism. Det leder också till konkurrens där dåliga idéer endast skadar dem som omfattar dem, medan andra idéer tillåts bära frukt och attrahera nya grupper.
När någon således vill diskutera innehållet i sina politiska och religiösa uppfattningar så glöm inte att ställa frågan om hur de vill uppnå sina ideal? Endast på så sätt kan du på bästa sätt får reda på om teorin är moraliskt godtagbar eller bör förkastas?
Definiera ”extremism”?
En åsiktsyttring som inte stämmer med rådande socialistisk norm.
Eller. En åsiktsyttring som vill beläggas med misskreditering.
Att bli kallad extremist i det svenska konformitets- och konsensusvolkhemmet betyder att du inte håller med Reinfeldt OCH Löfven. 🙂
@Klas
I den ”normala” politiska diskursen tycks allt vara extremt som befinner sig utanför de etablerade politiska partiernas konsensus. För mig är varje ideologi ”extrem” i betydelsen människofientlig som vill använda vissa eller alla människor som medel för att uppnå politiska mål.
Med den senaste definitionen blir Folkpartiet ett extremt parti emedan en libertarian som tycker om och värnar hembygden blir ”normal” och sund i sin världsbild. 🙂
Tack, jag tyckte faktiskt väldigt mycket om artiken, den är jättebra och förklarar libertarianismen tydligt och enkelt. Säger vad jag skulle vilja säga om jag kunde. Men jag störde mig på ordet ”extrimism”. Det är alltför populärt bland dagens härskare, när de börjar väsa om ”extremism” så vet vi att de tänker begå ytterligare övergrepp på vår frihet.
Och såvitt jag förstår så betyder ordet bara att någon tycker väldigt annorlunda från dagens härskare.
Tack hr Ungh! Mkt fint!
”Politisk” liberal, moraliskt konservativ; sounds great!
Walter Block satte fingret på vad det handlar om:
”Dr. Block recalled meeting a young lady who proudly announced to him that she was a Socialist. He responded to her statement with a simple question. ”Are you a coercive or voluntary socialist?” ”
”Libertarianismen är däremot neutral till frågan om vad.” Förstår inte innebörden av denna mening. Tycker artikeln i allmänhet hade ett något onödigt ansträngt språk. Jag vet flera som skulle behöva läsa artikeln men jag hade nog behövt skriva om den för att andemeningen fullt skulle nå ut.
En bra tumregel, tycker jag, är att skriva så en nionde-klassare lätt skulle förstå allt.
I övrigt tackar jag för försöket till att sprida det goda ordet!
@Johan Lindén.
Libertarianismen när den är som bäst är en deontologisk rättighetsteori. Den är neutral till innehållet i människors föreställningsvärdlar och idéer så till vida att alla människor, oavsett vad de försanthåller, har rätt till frihet givet de förutsättningar som angavs i inlägget.
Jag tar åt mig av kritiken att jag ibland tenderar att skriva för svårt.
Artikeln var inte alls svår att läsa. Man kan inte förenkla hur mycket som helst om man vill få fram något av intresse.