Uppdrag granskning och friskolorna

Jag tittade på Uppdrag granskning om friskolorna. Tyckte inte det var något att uppröras över. Det värsta var att se vuxna människor ljuga, jag fick gömma mig bakom skämskudden många gånger.

Men det är inte där problemet ligger för skolan. Problemet är att lagen hindrar skolorna att själva välja vilka elever som ska få gå där. Den lagen bör genast avskaffas. Somliga barn går i musikinriktade skolor, det är skolor som diskriminerar alla barn som inte kan sjunga. Det finns idrottsinriktade skolor som diskriminerar barn utan bollsinne. Det är lika naturligt att det kan finnas akademiskt inriktade skolor som väljer bort barn som ”Alejandro” som inte har akademisk läggning eller intresse. Och skolor som väljer bort akademiska barn med tummen mitt i handen för att fokusera på praktiskt begåvade.

Man kan hävda att eftersom skolan betalas med skatt ska alla ha samma rätt till skolan och därför ska alla få stå i samma rättvisa kö. Men varför skulle ett kösystem vara mer rättvist än att den som bäst kan tillgodogöra sig undervisningen får plats först? Så fungerar det på högskolan utan att Uppdrag Granskning gör gråtreportage med dolda kameror. Och sjukvården prioriterar inte den som stått längst i kö utan den i kön som blöder mest (hoppas jag).

Egentligen illustrerar hela cirkusen bara det orimliga i att skolor överhuvudtaget betalas med skattemedel. Låt alla som vill få starta skola, välja vilka elever de vill, ta betalt vad de vill, göra sin egen läroplan. Det skulle finnas skolor för alla begåvningar, smaker och intressen. Skolorna skulle bli billiga, små, trevliga och effektiva. Antagligen skulle de inte vara mer än 4-5 år långa. Betyg skulle bli irrelevanta och ersättas med antagningsprov på nästa högre nivå. Betygsinflation skulle bli en icke-fråga. Et cetera.

Skulle det bli orättvist? Inte mer orättvist än idag. Bara för att man sätter ett akademiskt obegåvat barn i en akademisk skolmiljö kommer han inte automatiskt tjäna 60.000 i månaden på ett akademiskt jobb när han blir vuxen. Om han istället får gå i en praktisk skola där han får lära sig svetsa och driva företag så kommer han kanske tjäna mer i den svetsarfirma han startat långt innan akademikern ens är i närheten av arbetsmarknaden. Om nu pengar ens är det viktigaste måttet.

Det enda spännande med Uppdrag Granskning var att de filmade vuxna människor som var tvungna att ljuga för att kunna snirkla sig runt en godtyckligt påhittad lag för att kunna sköta sin verksamhet på ett rimligt sätt.

14 reaktioner på ”Uppdrag granskning och friskolorna”

  1. Jag såg en kort notis om detta och reagerade med. Ja, en skola kan ta in alla utan att ”diskriminera”, men med en sådan ”one size fits all”-modell blir det lätt en enda röra där somliga elever inte kan få den hjälp de behöver, och resten får lida på grund av detta.

    Om skolor istället kan neka och säga att de inte kan ta in en elev kan skolor specialisera sig efter enskilda elevers behov; skoltrötta och plugghästar behöver inte sitta i samma klass där läraren ej kan hitta en nivå som funkar för alla.

    Detta betyder självklart inte att elever med problem och särskilda behov kommer hamna mellan stolarna, tvärtom, med en riktig fri marknad (utan inblandning av statliga dekret och regleringar) kan skolor rikta in sig till olika behov. Jag är säker på att både föräldrar till, och elever med svårigheter gärna väljer en skola som vänder sig enbart till studenter med liknande behov. Skolor kan då specialisera sig och profilera sig för elever med dessa behov, det hade både eleverna och skolorna tjänat på.

  2. Håller med till 100%. Detta är vad jag alltid säger till folk då problemen med skolsystemet kommer på tal, och det roliga är att det inte är en enda kotte som motsätter sig det. Lämnar jag bara ute orden ”friskolor”, ”diskriminering” och ”ta betalt” så nickar alla ivrigt.

    Det är så uppenbart, så tydligt att skolan är det område där människor i allmänhet har närmast till den radikala liberalismen. Jag har aldrig träffat någon som på allvar har försökt försvara det nuvarande systemets uppbyggnad mot mina alternativ (som är närmast identiska med Klaus förslag). Problemet kommer när man måste beskriva ”systemets” ”organisation”, vilken ju faktiskt inte ens går att jämföra med den preussiska skolan och därför framstår som kaotisk (trots att det i själva verket är dagens system som är det kaotiska).

  3. Stats-tv sände sitt propagandaprogram Debatt ikväll. Jag fick en hjärnblödning och blev tvungen att stänga av. ”Vuxna” människor satt och argumenterade emot verkligheten och var upprörda över att saker ska kosta pengar i friskolorna när alla kan få allt gratis i den offentliga sektorn istället. Kommunisten Rossana Dinamarca var som vanligt bäst i klassen och menade att det var friskolornas fel att dom kommunala skolorna var dåliga, fast den kommunala verksamheten är tydligen inte dålig -egentligen- eftersom hon hade sett det i nån statlig utredning. Kontentan var att allt är pengars och rasisters fel. Snyft.

  4. Egentligen är hela debatten om sortering ganska löjlig för vad är inte en skola med betyg; en enda stor sorteringsanstalt där barn klassificeras innan de ens blivit vuxna.

    Jag håller med Klaus till 100%. Alla barn ska få samma villkor och det betyder faktiskt att begåvade barn ska ha villkor som motsvarar deras begåvning och de ska inte behöv stå tillbaka för lägre villkor. Det har inte Sverige råd med.

    Barn som behöver speciella förhållanden behöver gå i en skola där alla lärare på skolan kan hantera deras problem. Det räcker inte med en eller några lärare för i verkligheten kan en lärare som inte kan problematiken förstöra alla andra lärares arbete på bara några minuter. Så i de bästa av världar får vi skolor som är inriktade på eleverna och inte på politikernas behov, för det är politikernas behov som styr skolan idag och inte elevernas.

  5. Hahaha. Intervjun med von Sivert…
    Kommunist-Janne: ”Har du sagt dessa saker?”
    van Sivert med i väl inövad PK-ton : ”Varför skulle jag säga såna saker? Det är ju KRÄNKANDE.”

    1. Hade von Sivert inte förnekat vad han sade och istället vidmakthållit sitt ställningstagande hade han blivit en hjälpte bland föräldrar och skolan skulle haft en lång kö med elever idag.

      Bråkiga och störande elever har gjort sitt val. Släng ut dem från skolan.

      1. Bråkiga och störande elever har gjort sitt val. Släng ut dem från skolan.

        Jo, men problemet uppstår ju eftersom det finns en one-size-fits-all-lösning genom staten – med en standardiserad skolpeng. Så stökiga elever som portas från en skola kommer ha mycket svårt att accepteras någon annanstans. De blir paria i systemet. Och med en ”skola för alla”, vilket ju var UG:s (och den allmänna debattens) utgångsläge så är det ett fruktansvärt resultat. Det skapar ett a-lag, som tas väl omhand och där skolpengen räcker med god marginal, och ett b-lag som saknar möjlighet att få den utbildning som lagen både ”ger” dem rätt till och kräver att de ska ha (skolplikten).

        Ytterligare ett bra exempel (liksom min bloggpost idag om icke-problem om valutan) på hur statens regleringar skapar en mängd problem som inte annars skulle finnas. Lösningen är ju uppenbar, men den får man inte tala om i Sverige. Istället får fånar som Rossana Dinamarca applåder när hon säger uppenbart självklara dumheter som ”alla skolor ska vara bra” (med vilket hon i realiteten menar: med bara en statlig skola, samma för alla, så kommer vi aldrig upptäcka problem och därmed kan vi leva i illusionen att skolan är ”bra” – som förr).

      2. Per: Spot on. De som inte ryms i våffeljärnet på tillfredsställande vis får sina ”utstickande” attribut avklippta. En förlust för samtliga men framförallt för den som inte hade några förutsättningar att vara en tråkig våffla… Så den lilla duttade sats som blir kvar fyller inte ut nåt av järnet och bränns till oigenkännlighet. Men vad gör det när det på pappret är en våffla.

        Eller nåt.

      3. Nån av er Misesgubbar borde försöka komma in i debatter som dessa. Hade blivit värsta showen ju!…

      4. ”alla skolor ska vara bra”

        Ja Vad är en bra skola?
        Vem ska avgöra vad som är en bra skola?

        Evolutionen har visat att inget är så bra som en mångfald av indivdiuell egenskaper.

        En skola är inget socialtutjämningsystem utan en utbildningsanstallt.
        Det enda syftet är att ge varje barn så mycket selektiv kunskap som möjligt.

        Framtiden får sedan visa om barnet och föräldrarna har gjort rätt bedömningen.
        Är kunskapen som barnet har fått eftertracktat av arbetsgivare?
        Vad är arbetsgivaren villig att betala för kunskapen?

        Det är ett exempel men man kan även välja ett yrke som betalar dåligt men ger en massa tillbaka ändå. Vem ska avgöra vad som är ett ”bra” yrke?

      5. Precis. Han hade kunnat be om ursäkt för sitt språk, men ändå stå bakom resonemanget, då hade han som du säger kunnat tjäna på detta.

        Hela detta reportage var plågsamt att se på. Hela diskussionen har en felaktig utgångspunkt; det går aldrig att skapa en ”skola för alla” när alla barn måste gå i skolan samtidigt som alla skolor måste se likadana ut. De barn som inte passar in i statens snäva mall blir parior, som Per uttryckte det, och de riskerar att försämra skolgången för alla som trots allt är lämpade för skolplanen. Det är i slutändan barnen, alla barn, som får ta konsekvenserna av detta kaotiska system, trots att de egentligen står helt utan skuld. Alla får lida, men det är ingens fel.

        Under tiden så ägnar sig landets ”vuxna” åt att i fruktlösa debatter kräva ”förändring” från systemets profitörer, nämligen politiker och friskolor. Båda dessa har dock anledning att in i det sista bekämpa den mest nödvändiga reformen av alla: En fullständig slopning av skolplikten.

  6. Jag tycker att det vore bra om skolorna fick välja vilka elever de ville ta emot. Det skulle innebära att det fanns ett socialtstraff för stökiga elever. Vi alla vet att det inte krävs mycket av eleverna för att påverkar och störa stämningen i ett klassrum. Det krävs tyvärr endast en elev som sätter sig upp emot lärare detta kommer att triggar igång andra i klassen och avsevärt försämra miljön i klassrummet. Om skolorna fick möjligheten att välja bort dessa elever skulle trycket på föräldrar att öka och kräva ett ansvar ifrån föräldrarna att lära sina barn disciplin och etikett.

    1. Med utgångspunkt från vad du skriver har jag frågat ungdomar vad man ska göra med elever som stör i klassrummet. Jag har dock inte fått något svar av dem eftersom de lyckas omdefiniera min fråga typ:vad menar du med störande? Om jag då säger, störande på sådant sätt att undervisningen blir påverkad. De säger då typ: vad menar du med att undervisningen blir påverkad? Ja, så kan jag hålla på utan att få något svar att de t.ex. skulle vilja att de störande avlägsnades från klassrummet.

      Jag vet inte om elever idag inte själva vill avstå från störande moment typ prata i mobiltelefonen för att de själva vill kunna utnyttja det när som helst och var som helst. Så är människans natur kanske; inte avstå från små vinster på kort sikt i stället för att få en stor vinst på längre sikt.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *