Så kommer finanskrisen utvecklas i Sverige

Så sprider sig skräcken om finanskris runt världen igen. Krisen som egentligen aldrig försvann. Enligt de vanliga alkemiska makroformlerna är ekonomi huvudsakligen ett psykologiskt fenomen. Följaktligen föreskriver svartkonstböckerna att den viktigaste ingrediensen för en välmående ekonomi är några spindelben blandat med en positiv attityd och ”förtroende” för systemet. Det har gjort att man försökt lura igång apparaten genom fagert tal om ”återhämtning”, genom att dopa börserna med nytryckta pengar och genom att visa upp handlingskraftiga politiker. Men verkligheten låter inte avskaffa sig genom vackra ord och fantasier, så här är vi nu igen. Finanskris 2.0.

Sverige som nation har ju en relativt sett lägre skuldsituation jämfört med många andra länder. Vår statsskuld är ”bara” ca 120.000 kronor per invånare, ett nätt belopp som tillkommit i och med diverse politiska röstköp. I USA är den närmare 47.000 dollar per invånare. I båda fall talar vi enbart om bokförda poster, alltså inte om den kommande orkanen av icke bokförda pensions- och sjukvårdsåtaganden som alla välfärdsstater tagit på sig. Men utöver den svenska statsskulden sitter svenskarna också ovanpå en nätt fastighetsbubbla. En bubbla som både skapats och förnekas av Riksbanken. Tillåt mig därför spekulera lite i hur finanskrisen kommer utspela sig i Sverige.

Vi ser nu hur fastighetspriserna börjar tappa höjd. Enligt fastighetsmäklare som jag talade med innan sommaren toppade huspriserna kring påsk. Så länge människor har jobb och räntorna inte stiger för mycket går det att betala för de höga lånen. Men vartefter den globala ekonomin försämras kommer människor att förlora jobben och få svårt att betala lånen. Det tvingar fram husförsäljningar och ännu mer fallande priser. I finansministerns formelbok står det att låga räntor är bra för ekonomisk tillväxt och därför uppstår en splittring mellan honom och riksbankschefen, som ännu vill höja räntorna lite till, men inte så mycket som han ville tidigare.

Banker kan i goda tider låna in på kort tid till låg ränta, för att sedan ge ut bostadslån till högre ränta. Men i dåliga tider sticker de korta räntorna iväg och hela den här kortsiktiga affärsidén kollapsar. SEB:s årsredovisning från 2010 visar att bankens totala in- och upplåning utgörs till 84 procent av lån med max tre månaders löptid! Detta kommer leda till nästa bankkris. Dessutom sitter många svenskar på rörliga lån och de kommer inom kort känna av att bankernas lånekostnader ökar. Den som kommer ihåg finanskrisens början, år 2008, minns kanske hur snabbt bolåneräntorna steg när det hettade till. Ända tills Riksbanken toksänkte räntan till 1 procent och finansministern krävde att bankerna sänkte räntorna. Banker och människors bolån är en mycket het politisk fråga. Och den är svensk ekonomis akilleshäl.

Bankernas utlåning kommer snart visa sig ha varit för vidlyftiga och bankerna kommer därför behöva räddning som vanligt. Det kan göras genom direkta stöd med skattemedel och lånade pengar, eller med nödlån från Riksbanken. Görs det med skattemedel kommer den svenska statsskulden snabbt skjuta i höjden. Detta har skett ute i Europa, där bankernas dåliga lån tagits över av staterna och EMU-systemet, vilka nu håller på att knäckas under bördan. Räddas bankerna av Riksbanken måste det göras med sedelpressen och det leder med tiden till kraftig inflation. Detta har skett i USA, där inflationen nu är ca 11 procent.

Den svenska lånecirkusen har satt politiker och riksbankschefer i en rävsax. Det enda rätta vore att låta bankerna ta konsekvensen av sitt handlande. Men det kommer inte ske, bankerna är ju ”systemkritiska”. Folket kommer få betala via skatter, statsskuld, inflation och arbetslöshet. Tänk, den som ändå var systemkritisk …

4 reaktioner på ”Så kommer finanskrisen utvecklas i Sverige”

  1. Hahaha snyggt avslut :D! Finns det någon som vet hur export sektorn kommer klara sig när USA faller? Kina kommer knappast vilja ta upp slacket i Annas pepparkakor. Svensk industri verkar ha flyttat över en del tillverkning till bla Kina men kan man förvänta sig mycket köpare från den del av jorden som har nu har pengar att låna ut.

    Sverige är så export drivet att arbetslösheten måste bli enorm utan USA som motor. Och med en regering som inte släpper taget om, samt ett folk som håller ännu hårdare i folkhemmet lär fria marknadskrafter inte kunna förväntas driva fram jobb. Inte inom öppna sektorer som man kan prata fritt om .

  2. Jim Rogers tycker bl.a. att man ska lära sig att köra traktor. Matproduktion och jordbruk är nog en bra investering vid sidan om ädelmetaller och whisky (!). Håller med om föregående också.
    Jag arbetar inom Bioteknologi och vi har otroligt mycket att göra. Däremot allt som har med carbontrading och klimatförändring att göra ska man nog helst överväga med försiktighet då dessa områden ofta har löjligt uppblåsta och självbestämda marknadsvärden som inte har någon basis i verkligheten. Jorden har trots allt blivit kallare sedan 1998.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *