In Times of Crisis…

Den demokratiske karriärpolitikern och högst inflytelserika Rahm Emanuel uttalade att man inte ska låta en kris gå en ur händerna. Tvärtom är en kris en oerhörd möjlighet att få igenom politiska program som man annars inte skulle få stöd för. För Rahm Emanuel är detta något positivt, men för oss vanliga dödliga är det ett uttalande som bör framkalla mardrömmar och göra vuxna karlar till sängvätare. För finns det något mer skrämmande än politiska maktfigurer som ”utnyttjar” kristillstånd för diverse påhitt som det inte ens finns politiskt stöd för annars…?

Och vi ser om och om igen att politiker i praktiken agerar på precis det sätt som Emanuel beskriver, samt att de driver igenom diverse hemskheter när de tror att alla är upptagna av annat. Därav att presidenten i filmen Wag the Dog skapar ett fiktivt krig för att undkomma uppmärksamhet. Och av samma anledning tas terrorismhotet som ursäkt för att helt urvattna medborgares rättigheter och skapa det vi till fullo har nu: en övervaknings- och polisstat. Av precis samma anledning förekommer det ständiga talet om ”hotet” från Iran, vilket riktar allas blickar mot ett i stora drag påhittat hot snarare än statens kris (både ekonomiskt/finansiellt, demokratiskt – och de ständiga krigen).

Det finns mer än dessa enskilda (om än systematiskt förekommande) händelser som tyder på att vi lever i en politikens tidsålder, där den politiska överklassen parasiterar på oss andra. Kommer det som en överraskning att Washington DC numera är den klart rikaste regionen i USA (i invånares inkomst och förmögenhet)? Faktum är att Washington DC är en av världens rikaste regioner. […]