våld

Kravallpraxeologi

Något har definitivt hänt i Sverige och västvärlden de senaste årtiondena. Kostnaden för att begå brott har minskat, åsikterna har polariserats och radikaliserats. Våldsbrotten ökar dramatiskt. Syndabockar börjar utses. Staterna blir våldsammare. Kort och gott känns det som att det börjar vibrera av 30-talet igen. Praxeologiskt kan vi sluta oss till att det kommer bli ännu mer våld, våldtäkter, fler kravaller, upplopp och vansinnesdåd. Det spelar ingen roll hur många poliser vi har, för det är huvudsakligen kulturen som håller ordning i samhället. När kulturen är förstörd finns det ingen polisstyrka i världen som kan hålla ordning på folkmassorna.

Har våldet ökat?

Pinker konstaterar att den tidsålder vi lever i just nu är, statistiskt sett, den fredligaste i världshistorien; det är mycket mindre risk att bli nerslagen eller våldtagen på offentliga platser, dagens krig är färre och mindre blodiga än tidigare, och offentliga avrättningar och tortyr är inte längre populär underhållning. Trots 1900-talets många masskrig och folkmord visar Pinker att risken för att bli dödad av en annan människa var bra mycket högre innan dess. Ändå tror många att samhällsklimatet har blivit allt hårdare och våldsammare. Pinker försöker hitta svaret på båda dessa frågor; varför har våldet minskat, och varför tror vi det motsatta?

Allt eller inget

För oss som ser våld och hot som orsaken snarare än lösningen på världens problem blir därför svaren på många frågor väldigt enkla. De flesta av de frågor som politiken sysselsätter sig med ser vi i svart och vitt, inte på grund av att vi är naiva, utan för att vi är principfasta och kompromisslösa när det gäller stöld och våld. Vår norm är en stålskala snarare än ett gummiband.

Staten — en tankevurpa

Historien har bevisat gång på gång att så snart en människa har fått någon liten form av makt eller inflytande över andra individer börjar hon missbruka denna ställning. Det är lika tydligt i föreningsliv, arbetslivet, definitivt i offentlig sektor och absolut i det politiska etablissemanget. Detta missbruk yttrar sig bland annat i detaljstyrning i uppdrag som delegerats, kränkande särbehandling, brist på empati, hysterisk tillit till lagtext tolkad till medborgarnas nackdel, girighet, ovilja att lyssna på kritik och agera efter den osv. Dessvärre är detta förtryck även en del av det politiska hyckleriet som kallas demokrati.

Det såg fint ut på håll

När tar vi oss tid att titta närmare på saker när de ser bra ut på håll? Det givna svaret är att det är ytterst sällsynt. I dagens informationssamhälle är det snarare ett problem att dämpa intrycken till en fungerande nivå.

”Det såg fint ut på håll” var den passande kommentaren från fastighetschefen i Kramfors, Anders Näslund när han upptäckte att tapens mönster bestod av massor av Kalasjnikovs.