Steve Bannon avfärdar österrikisk ekonomi

I en kolumn i New York Times för några veckor sedan, skrev Robert Draper om den döfödda RyanCare. Han erinrade sig en konversation han hade haft med vita husets chefsstrateg Stephen Bannon tidigare under året. Bannon, som beklagade sig över både demokraternas och republikanernas oförmåga att faktiskt genomföra saker, jämförde de identitetsbesatta socialliberalerna med de endimensionella konservativa: Hur lyder det Läs mer om Steve Bannon avfärdar österrikisk ekonomi[…]

Ett hopp om radikal decentralisering

[En intervju med Hans-Hermann Hoppe i den polska veckotidningen Najwyższy Czas!] Hur lyder ditt utlåtande om dagens västeuropa i allmänhet, och EU i synnerhet? Alla stora partier i västeuropa är, oavsett deras olika namn och partiprogram, i dagsläget anhängare av samma fundamentala idé: demokratisk socialism. De använder demokratiska val för att legitimera beskattning av produktiva människor Läs mer om Ett hopp om radikal decentralisering[…]

Sådan är Trumpismen

Det är inte särskilt intressant att säga att Donald Trump är en nationalist och en aspirerande despot som manipulerar borgerlighetens ilska, nativism och okunskap för att föda sin maktlystnad. Det är ointressant eftersom det så uppenbart är sant. Det är så sant att påståendet i sig ter sig mer som en observation än en kritik. Läs mer om Sådan är Trumpismen[…]

Salafisterna vinner mark

Den amerikanska interventionen i Mellanöstern har huvudsakligen lett till destabilisering, polarisering och radikalisering av regionen. I synnerhet har det skapat grogrunden för det stora, nya sekteristiska inbördeskriget mellan sunni och shiamuslimer som nu utkämpas över nationsgränserna. På båda sidor är det de mest sekteristiska grupperingarna som har tjänat på konflikten. Och de som tjänat mest är de Läs mer om Salafisterna vinner mark[…]

Den amerikanska imperialismen

Mina första observationer [inom historia] började i den moderna tiden och sedan arbetade jag mig bakåt genom den amerikanska politiska historien istället för framåt. Efter detta arbetade jag mig igenom andra nationers historia på samma sätt. Jag vet inte om detta är en bra metod annat än för amatörhistoriker. Kanske är det bästa sättet att få en Läs mer om Den amerikanska imperialismen[…]

Älskade konstitution

Var är det störst risk att libertarianer hamnar snett i ämnet historia? Det är, generellt, när de framställer amerikansk historia som en väsentligen libertariansk berättelse. Vi har alla hört det: Det brittiska imperiets styre kränkte de amerikanska kolonialisternas rättigheter, som — uppfyllda av John Lockes idéer — drev ut britterna, begränsade staten och släppte marknaden Läs mer om Älskade konstitution[…]

”Ansvarsfull” statlig lånepolitik

2010 tog amerikanska staten över huvuddelen av utgivandet av studentlån från bankväsendet [1], för att garantera att det blev mer ”rättvist”. Sedan dess har antalet statliga studentlån stigit från 100 miljarder dollar till 700 miljarder dollar. Skillnaden mellan ett statligt studentlån och andra lån är att ett statligt studentlån kan man inte bli av med Läs mer om ”Ansvarsfull” statlig lånepolitik[…]

Ren idioti om minimilön

Det skrivs och pratas mycket om den pågående strejken hos snabbmatsarbetare i USA. De senare kräver att den federala statens minimilön mer än dubblas: från $7.25 per timme till $15. Givetvis rapporteras om detta nästan uteslutande i termer av ”tycka-synd-om” och ”de-förtjänar-verkligen-mer” och annat ovidkommande känslomässigt dravel. Den egentliga frågeställningen är ekonomisk och det finns Läs mer om Ren idioti om minimilön[…]

Krigsromanticism

Det är något speciellt med stormakter och imperier och hur deras kulturer anammar en slags krigs- och soldatromanticism. Man kan fråga sig varför. Men kanske är skapandet av en hjälte- tillika krigsfokus en medveten strategi från den styrande klassen för att därigenom få folk att bortse ifrån problemen på hemmaplan. Men trots psykologisk taktik kan man givetvis inte undkomma den ekonomiska verkligheten. Och det är av denna anledning som samtliga imperier slutligen imploderar.

USA är inte ett undantag. Krigshetsen och den militäriska hjältestatusen är liknande de som förekom under Nazityskland och i Romarriket. Flera flygbolag ger automatiskt uniformerade soldater extra service och ser till att tacka soldaterna för sin ”tjänstgöring” innan take-off. För ett fåtal år sedan stämde övriga passagerar upp i spontana applåder på flygplatser när soldater spatserade förbi. Det händer för jämnan att ungdomar iförda uniform får ta en mängd tacksamma människor i hand och ta emot allmän beundran.

Även om det kanske är begränsat vad gäller formella regler så har USA idag en krigar- eller soldatklass, som i folks ögon står över den vanlige medborgaren. Regelförändringen nyligen, som innebär att kvinnor har rätt att strida i det amerikanska ”försvaret” (en högst orwellsk term), ses som både en modern framgång och en nödvändighet för ”friheten” (ytterligare orwellskt). Obama hyllas för sina tårar och känslomässighet efter dödsskjutningarna på skolan Sandy Hook, och hyllas i samma andetag för sina drönarattacker där hundratals barn i fjärran länder får sätta livet till och mister föräldrar.

Ytterligare ett exempel på detta är från söndagens Super Bowl. Det stora är här inte egentligen matchen, utan reklamen–det är årets reklamhöjdpunkt och företagen gör allt för att bli så roliga och ihågkomna som möjligt–för reklamfilmer som i genomsnitt kostat 3,5 miljoner dollar att sända. En av de mest omtalade (och omtyckta) är en två minuter lång reklamfilm av Jeep, som speglar hur den amerikanska imperialismen blivit och är en viktig del i det amerikanska lynnet. Den visar tydligt hur USA är långt ifrån den konstitutionsbundna republik hon en gång var (på gott eller ont) och hur nära slutet denna stormakt befinner sig. Se filmen under ”vecket”. […]

Strålande från Rosenbad

Ni kommer knappast att få läsa en sådan rubrik igen här på mises.se. Men faktum är att svenska regeringar konsekvent varit vettiga i en specifik fråga: frihandel. Kanske är det för att Sverige är ett litet och exportberoende land, men oavsett regeringens ”färg” (nyans är kanske bättre med tanke på de sju socialdemokratiska partierna i Läs mer om Strålande från Rosenbad[…]

Relationen mellan USA och Japan före WWII

Japanerna hade betydande handelsintressen i Sydostasien, speciellt i Franska Indokina (numera Vietnam, Laos och Kambodja). Efter att Frankrikes styre föll i juni 1940 hade Japan förhandlat med Vichy-regimen om att få ockupera franska Indokina, att ta över deras militärbaser och upprätthålla ordningen. Den ganska hjälplösa Vichy-regimen gav efter. Allteftersom handeln med USA försvårades blev Japans kommersiella intressen i Indokina allt mer betydelsefulla, och de förlitade sig alltmer på regionen för att införskaffa de livsmedel och råvaror som de behövde. Handelspakter som senare upprättades med Indokina garanterade kontinuerliga leveranser av ris, gummi och andra nödvändiga råvaror åt Japan.

Statlig konkurrens

Nästan alla icke-amerikanska banker i världen har nu slutat acceptera amerikanska klienter eftersom den 400 sidor långa lagstiftningen är alldeles för dyr, krånglig och riskabel för bankerna att försöka handskas med. VD:n för en av Singapores största banker konstaterade att det skulle krävas ett helt team med jurister bara för att lyckas tolka och uppfylla den nya lagen, och därför är det lättare att hålla sig borta från amerikaner helt och hållet. En chef på Asiens största bank, DBS, förklarade att ”vi öppnar inga nya konton åt amerikaner. Punkt slut.”