Olika typer av socialism

Jag håller för närvarande på att skriva en uppsats om socialism för Jesus Huerta de Soto. Uppsatsen skall dels summera hans bok ”Socialism, Economic Calculation and Entrepreneurship”, kapitel för kapitel (inte jättekul men delvis givande), och dels kompletteras med en kritisk analys av innehållet. En del av boken tar upp de olika typer av socialism som existerar, och följer helt och hållet det som Hoppe tidigare skrivit i ”A Theory of Socialism and Capitalism”. En invändning jag har är att även om Huerta de Soto och Hoppe pratar om socialism, menar jag att ett bättre namn skulle vara etatism (eng. statism). Socialism, av den klassiska varianten där produktionsmedlen är offentliga ägda, visar sig dock vara blott en variant av etatism. För att följa Huerta de Sotos definition kommer jag dock att använda ordet socialism, som skall förstås som ”all institutionell aggression mot människor och mänskliga handlingar”. […]

Frågor du inte bör ställa om staten och ekonomin

Frihetens logik är väldigt enkel, men tyvärr brukar det ändå krävas att man läser tunga verk inom nationalekonomi och filosofi för att bli övertygad om frihetens fördelar. Detta är något vi på Mises.se försöker ändra på. Man behöver alls inte läsa tjocka böcker för att få upp ögonen för frihet – det räcker med att ställa några enkla (svåra) frågor som träffar roten av problemet. Vi har därför kompilerat en lista med just sådana frågor – kniviga, kluriga, roliga frågor som man med fördel kan ställa till statsförsvarare. Inte ens den mest erfarne politikern hade kunnat slingra sig ur dem i en TV-debatt, och det kan vara skälet till varför de heller aldrig ställs – förutom här på Mise.se, förstås. Mycket nöje!

Statsdyrkan är ett opium för folket

Oavsett vad man anser om traditionell religion är det rimligt att hålla med om att vår tids stora världsreligion, statsdyrkan, innehåller alla kännetecken på en regelrätt religion. Givetvis med sina egna särskilda egenheter. Vanliga religioner innefattar övernaturliga gudaväsen vilket gör att deras påståenden formellt sett inte kan verifieras eller falsifieras. Just falsifierbarhet brukar anses utgöra skiljelinjen mellan religion och vetenskap. Statsdyrkarna å sin sida tenderar att förneka övernaturliga gudar och har istället som sin gud upphöjt en konstruktion byggd av människohänder: staten.

Patriotiska miljonärer och politiskt tänkesätt

De flesta har nog hört hur Warren Buffet, denna smutsigt rike man, krävt högre skattesatser för de rika. Argumentet är som hämtat ur en handbok i socialmoralisk politisk korrekthet: staten är i kris, så det är allas vår plikt att hjälpa till – och skattesatsen på ”oss” dollarmiljonärer är för låg. Faktum är att det buffetska uttalandet säger precis vad man skulle förvänta sig från en socialdemokratiskt skolad person: miljonärerna har råd att betala mer, de borde betala mer. Och Buffet säger sig vilja betala mer – och därför ska skattetrycket ökas för de ”rikaste”.

Varning för skolböcker

Jag satt häromkvällen och hjälpte till med läxläsning inför ett prov i geografi i årskurs 9. Ett par timmar senare hade  jag blivit som en ny människa. Jag hade blivit helt övertygad om att staten är källan till all godhet och lösningen på alla våra problem, att handel orsakar fattigdom, att Sverige blivit rikt på grund av jämställdhet och allmän sjukvård, att USA var ett land med många fattiga, att världen hotas av folkens allt längre livslängd vilket leder oss mot en malthusisk svältkatastrof, att FN sprider fred på jorden, att Världsbanken och IMF är snälla organisationer som skriver av de fattigas lån, att urbanisering i Sverige bidrog till välståndet men att samma utveckling i ”fattiga länder” hotar miljön, osv, osv.