Hat och rädsla som politiska drivkrafter

Politik är ganska enkelt – det är höger mot vänster. Problemet är att höger respektive vänster verkar blanda idéer och ideal hej vilt. Högern är mer individualistisk, men knappast när det gäller kollektiv som ”nationen” eller ”folket”. Vänstern är mer kollektiv, men inte om det gäller någon som drabbas av ”strukturellt förtryck” – för då Läs mer om Hat och rädsla som politiska drivkrafter[…]

Partigängarundersökningar

Som ett mer eller mindre aristoteliskt zoon politicon kan jag inte avhålla mig ifrån att göra allehanda test på nätet. Förr handlade det om att bekräfta min politiska dumhet, medan det de senast 20 åren eller så handlat om att se (1) hur etatistiskt ledande frågorna är och (2) om systemet klarar att hantera mina Läs mer om Partigängarundersökningar[…]

Debatt med skygglappar

Den partipolitiska debatten består mest om en massa gnäll om oväsentligheter uppbackat av en mängd procentsatser hit och dit. Frågan är hur många som egentligen mäktar med att lyssna på det – och som förstår det. Det är knappast så att väljare vinns eller förloras på grund av att a-kassan höjs eller sänks med en kvarts procentenhet. Men det är detta som tar fokus i debatten. Principfrågor finns knappt.

Och tur är väl det! För politikerna. För precis som vår statsminister uttryckte det så är idéer och principer farliga grejor. Varför? Jo, för att man genomskådar bluffen. Se t e x på Fredrik Segerfeldts frågor till socialdemokraternas företagsvänliga inkarnation:

– Tänker ni fortsatt driva krav om lagstadgad rätt till heltid?

– Fördubblad arbetsgivaravgift för unga – hur kan ni tro att ungas jobbmöjligheter stärks med höjda trösklar in på arbetsmarknaden?

– Vad händer med förmögenhetsskatten – kommer en ny att införas?

– Förslag om höjda marginalskatter – vilka konsekvenser får det på människors drivkrafter att utbilda sig, ta ökat ansvar, starta företag?

– Tänker ni införa vinstbegränsningar för företag i välfärdssektorn?

– Vad händer med fastighetsskatten?

Fredrik själv vet givetvis bättre än att ställa sådana här frågor. Han är långt  mer radikal än den genuina högerman han framstår som ovan. Men hur som helst visar frågorna tydligt vad som är fel med partipolitiken: principer ska alltid undvikas[…]

Frihet, Ron Paul och partipolitik

Diskussionen som följde av mitt tidigare inlägg om Ron Paul visar med all önskvärd tydlighet hur infekterad frågan om etatism är bland libertarianer. Och då menar jag inte att libertarianer ogillar staten eller att man vill rulla tillbaka alternativt avskaffa den. Nej, det är frågan om etatism inom den så kallat libertarianska rörelsen.

Jag har tidigare skrivit om att vi gärna ser att minarkister och anarkister är nära bundsförvanter och att minarkismens idé helt enkelt är anarkism med ett pragmatiskt argument för en liten, ofarlig stat. Problemet är att den stora skiljelinjen inte går mellan ”lite” och ”mycket” stat utan mellan huruvida man vill ha en stat eller inte. Och detta handlar inte om att hävda någon slags ”renhet” eller att vara orealistiskt dogmatisk eller sekteristisk. Det handlar om vilken grundläggande idé man har, står för och har som ideal.

Det handlar om huruvida man ser skillnad på art och grad, eller om man tror att dessa är samma sak. […]

Ron Pauls så kallade revolution

I skrivande stund har strax över 80% av rösterna i South Carolinas primärval räknats, det andra i ordningen (Iowa var formellt ett ”caucus) och Ron Paul blir fyra av fyra kandidater med strax över 13% av rösterna. Liksom tidigare vinner han stort bland de som röstar i åldersgruppen 20-29 år och har även starkt stöd bland 30-44-åringarna. Så det finns många som hoppas på ett stort libertarianskt inflytande på det republikanska partiet när dessa ”ynglingar” tar plats på centrala positioner i partiet.

Det går inte att komma ifrån att Ron Paul har betytt mycket för den libertarianska rörelsen i form av att sätta libertarianismen (om än endast Ron Pauls version) på den politiska kartan. Men det låter lite som samma anledning som anförs av kommunpolitiker för att investera skattebetalarnas pengar i skrytprojekt – man vill ”sätta kommunen på kartan”. Så frågan är varför det är viktigt att ha frihetens idéer representerade i partipolitiken. Och om svaret är ja, då blir följdfrågan varför det i så fall är viktigt att göra detta utanför det libertarianska partiet Libertarian Party.

Mitt svar är att det inte är viktigt alls. Faktum är att det är direkt kontraproduktivt. Libertarianer bör hålla sig borta från den smutsiga partipolitiken[…]