Som vi nämnt tidigare här på bloggen uttalade FA Hayek att Mises metod, eller mer specifikt att nationalekonomisk vetenskap är strikt deduktiv och således a priori, var en ”överdrift”. Dessutom gjordes detta uttalande i förordet till Mises självbiografi, som publicerades av dennes änka året efter Mises gick bort. Det kan (antagligen med rätta) tyckas vara Läs mer om Vad var Hayeks verkliga åsikt om praxeologi?[…]
OM PRAXEOLOGI OCH DEN PRAXEOLOGISKA GRUNDEN FÖR EPISTEMOLOGIN III Detta får räcka som en förklaring av Mises svar vad gäller den epistemologiska grunden för ekonomin. Jag skall nu fokusera på mitt andra mål: att förklara varför och hur praxeologin också utgör grunden för all epistemologi. Mises hade varit medveten om detta och han var övertygad Läs mer om Ekonomi och praxeologi, del 4[…]
OM PRAXEOLOGI OCH DEN PRAXEOLOGISKA GRUNDEN FÖR EPISTEMOLOGIN I Som många stora och kreativa ekonomer ägnade även Ludwig von Mises mycket tid och kraft åt att analysera frågan om den logiska statusen hos ekonomiska omdömen, dvs. hur vi kan känna till dem och hur vi kan bekräfta dem. Mises sällar sig till den grupp som Läs mer om Ekonomi och praxeologi, del 3[…]
II Icke-praxeologiska idétraditioner har felaktigt trott att relationen mellan olika händelser är etablerade empiriska lagar när de istället är praxeologiska och nödvändiga sådana. Det är därför de tror att ett omdöme såsom att ”en boll kan inte vara röd och icke-röd på samma gång” behöver testas i Europa, Amerika, Afrika, Asien och Australien (vilket såklart Läs mer om Ekonomi och praxeologi, del 2[…]
FÖRORD av Llewellyn H. Rockwell, Jr. Det var fruktansvärt då ekonomin, samhällsvetenskapernas drottning, anammade naturvetenskapens metoder: empirism och positivism. Den här förändringen skedde inte utan anledning ungefär samtidigt som intellektuella och politiker började tro på staters förmåga att kunna planera samhället. Trots dessa teoriers totala misslyckanden är de fortfarande sedda som sanningar. I denna utmärkta Läs mer om Ekonomi och praxeologi, del 1[…]
Idag är vi här på Mises.se stolta över att presentera introduktionen till Hans-Hermann Hoppes viktiga bok ”Economic Science and the Austrian method”. Den har på svenska översatts av Benjamin Juhlin, och har fått titeln ”Ekonomi och praxeologi”. Från och med idag och 5 fredagar framåt kommer vi att publicera hela boken. Vi kommer sedan att Läs mer om Introduktion till ”Ekonomi och praxeologi”[…]
Jag skrev tidigare en artikel i vilken bemärkelse ekonomisk vetenskap är empirisk. För att ytterligare förklara detta vill jag visa på skillnaden mellan att en ekonomisk teori är sann och att en ekonomisk teori är tillämpbar. Detta är en distinktion som både Ludwig Von Mises och Murray Rothbard var noga med när de skrev om Läs mer om Sanning och tillämpbarhet[…]
Seriös ekonomisk teori förutsätter en viss grad av rationalitet hos människor, men det är i en mycket svagare mening än vad man ofta tänkt sig i den neoklassiska ekonomin. Kravet på rationalitet innebär inte att människors nyttofunktioner måste antas vara symmetriska för positiv och negativ nytta, eller att människor är okänsliga för känslor och psykologiska faktorer. Det innebär inte heller att människor nödvändigtvis känner till optimala medel för att nå sina mål. Det kräver just bara att de har mål som de kan rangordna ordinalt, och att de på något sätt försöker uppnå målen så gott de kan.
Vårt vetenskapsområde är mänskligt agerande, inte de psykologiska händelser som resulterar i en handling. Det är just detta som skiljer den allmänna teorin om mänskligt agerande, praxeologi, från psykologi. Temat för psykologi är de interna händelser som medför eller kan resultera i en definitiv handling. Temat för praxeologi är agerandet som sådant. Detta avgör också relationen mellan praxeologi och det psykoanalytiska begreppet om det undermedvetna.