George Reisman

Den klassiska ekonomin versus utsugningsteorin, del 2

Utsugningsteorins begreppsram Det finns tre aspekter av den klassiska ekonomin som bidrar till utsugningsteorin. De båda bäst kända är förstås arbetsvärdeteorin och den järnhårda lönelagen. Något mindre framträdande, men inte mindre viktig, är den begreppsram inom vilken utsugningsteorin framförs. Denna ram är uppfattningen att löner är den ursprungliga och primära inkomstformen, från vilken vinster och Läs mer om Den klassiska ekonomin versus utsugningsteorin, del 2[…]

Vad nazisterna lånade från Marx

Nazisterna uppfann inte polylogismen. De utvecklade endast sin egen variant av den. Fram till mitten av 1800-talet försökte ingen att motsätta sig det faktum att sinnets logiska struktur är oföränderlig och gemensam för alla människor. Alla mänskliga relationer baseras på ett antagande om en enhetlig logisk struktur. Att vi kan tala med varandra är endast Läs mer om Vad nazisterna lånade från Marx[…]

Klassanalys enligt den Österrikiska och den Marxistiska skolan

[Följande artikel är ett utdrag ur Kapitel 4 i boken Economics and Ethics of Private Property av Hans-Hermann Hoppe] Jag vill göra följande i denna artikel: Först vill jag presentera teserna som utgör kärnan i den Marxistiska teorin om historien. Jag hävdar att alla i huvudsak är korrekta. Sedan kommer jag att visa hur dessa Läs mer om Klassanalys enligt den Österrikiska och den Marxistiska skolan[…]

Tredje lektionen – Individualism och den industriella revolutionen

Liberaler anser att individen individen är viktig. Liberaler ansåg redan på 1800-talet att individens utveckling var det allra viktigaste. ”Individen och individualism” var de progressiva och liberalernas slogan. Reaktionärer har attackerat detta ställningstagande sedan början av 1800-talet. 1700-talets rationalister och liberaler hävdade att det som behövdes var bra lagar. Urtida sedvanor som inte kunde rättfärdigas Läs mer om Tredje lektionen – Individualism och den industriella revolutionen[…]

Böhm-Bawerks kritik av exploateringsteorin

Den österrikiska ekonomen Eugen von Böhm-Bawerk är känd bland ekonomihistoriker för den fantastiska boken History and Critique of Interest Theories (1884). Innan han gav sin egen förklaring av räntefenomenet (i den andra volymen som gavs ut 5 år senare) klassificerade och motbevisade Böhm-Bawerk alla tidigare förklaringar av räntefenomenet. I mina egna klasser i ekonomisk historia Läs mer om Böhm-Bawerks kritik av exploateringsteorin[…]

Sjöstedt, Suhonen och behovet av vård

Såg på SVTs debatt och en mycket aggressiv debatt om vinster i vården. Och SVT har dammat av Claire Wikholm, som någon slags superetatistisk tomtinna. Debatten är förutsägbar och tröttsam. Det mesta är ett tjafsande inom det uttalade etatistsocialistiska lägret, medan de så kallade borgerliga etatistsocialisterna inte har en chans. Som vanligt. Framför allt framstår Läs mer om Sjöstedt, Suhonen och behovet av vård[…]

Staten och de tio budorden

Med samma framgång som staten idag propagerar Marx tio bud har den avskaffat en uppsättning andra bud: De traditionella tio Guds bud. Den har helt enkelt ersatt de klassiska budorden, vilka under århundradenas lopp bidragit till att forma den västerländska civilisationen, med de marxistiska budorden, vilka i en rasande fart håller på att riva densamma.

Den sista sovjetstaten

Karl Marx och Friedrich Engels beskriver i Kommunistiska Manifestet från 1848 hur underklassen, proletariatet, tar makten över demokratin, eller som de uttrycker det: ”det första steget i arbetarrevolutionen är att höja proletariatet till härskande klass, erövra demokratin”. Med hjälp av maktstrukturerna i demokratin ska de sedan införa proletariatets diktatur, som är tänkt att övergå i Läs mer om Den sista sovjetstaten[…]