Årets Nobelpristagare

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne gick i år till den franske teoretikern Jean Tirole. Tiroles verk är brett men rör sig huvudsakligen i mikroekonomiska forskningsfält som industriell organisation, beteendeekonomi och corporate finance, ofta med en spelteoretisk ansats. Nobelkommiténs motivering understryker särskilt vikten av hans analys av regleringar och incitamentsstrukturer på marknader som kännetecknas av svag Läs mer om Årets Nobelpristagare[…]

Statlig konkurrens

Nästan alla icke-amerikanska banker i världen har nu slutat acceptera amerikanska klienter eftersom den 400 sidor långa lagstiftningen är alldeles för dyr, krånglig och riskabel för bankerna att försöka handskas med. VD:n för en av Singapores största banker konstaterade att det skulle krävas ett helt team med jurister bara för att lyckas tolka och uppfylla den nya lagen, och därför är det lättare att hålla sig borta från amerikaner helt och hållet. En chef på Asiens största bank, DBS, förklarade att ”vi öppnar inga nya konton åt amerikaner. Punkt slut.”

Varför dåliga människor har makten

En av de mest utbredda och accepterade föreställningarna hos nationalekonomer är följande: alla monopol är dåliga utifrån konsumentens synvinkel. Den klassiska definitionen av monopol är ett exklusivt privilegium tilldelat en enskild producent av en vara eller tjänst, d.v.s. frånvaron av fritt inträde till detta specifika produktionsområde. Med andra ord, en enda verksamhet, A, tillåts producera Läs mer om Varför dåliga människor har makten[…]

Nollsummespel och valfrihets-romanticism

Ekonomi är egentligen väldigt enkelt och logiskt. Men för att förstå vår komplexa, moderna ekonomi måste vi först förstå grunderna. Både ”vänstern” och ”högern” stirrar sig blinda på vissa fenomen utan att ha en susning om hur marknaden i grunden fungerar. Och då hittar man på en massa strunt för att belägga sin världsbild, vilket gör att man skapar problem där det inte finns några. Och dessa problem måste man då gå hårt åt för att lösa. Politiker är precis som mannen med hammaren som tenderar att se alla problem som spikar som måste slås ned – de kan bara tänka sig politiska lösningar.