En kritik av förslaget om 100 procents kassakrav

Inledning Frågan om bankers nyttjande av s.k. fraktionella reserver – ”bråkdelsreserver” – är en omtvistad vattendelare bland ekonomer av den österrikiska skolan. Den mest bitande kritiken mot bankverksamhet med bråkdelsreserver (hädanefter benämnt FRB, ”fractional reserve banking”) kom från Murray Rothbard med den radikala slutsatsen att denna bäst betraktas som en alltigenom bedräglig och skadlig verksamhet, Läs mer om En kritik av förslaget om 100 procents kassakrav[…]

Låt inte skurkarna ta hand om konjunkturen

– Varför blir det såhär, frågar värden i tv-soffan. – För att det är ekonomisk oro, marknaden har tappat förtroendet för marknaden, svarar expertkommentatorn. – Vad märkligt, hur kommer det sig att alla tappar förtroende för allting exakt samtidigt, undrar den ovanligt intelligenta värden. – Ibland blir det så, ganska regelbundet faktiskt. Men den ekonomiska Läs mer om Låt inte skurkarna ta hand om konjunkturen[…]

Indien och kortsiktigt tänkandes konsekvenser

Den som följer världsekonomin och framför allt valuta- och aktiemarknaderna världen över har på senaste tiden kunnat beskåda ett intressant spektakel i Indien. Valutan rasar, börsen rasar, den indiska staten och centralbanken står handfallna och förståsigpåare världen över oroas över att detta spektakel skall sprida sig till fler länder. Liknande situationer kan noteras även i Läs mer om Indien och kortsiktigt tänkandes konsekvenser[…]

Den fantastiska felallokeringen

Så fort som centralbanker inflaterar penningmängden via skapandet av krediter eller baspengar kommer fel-allokeringar av resurser att inträffa. Frågan jag tänker försöka besvara är : vad händer om man ägnar mer än två decennier åt att försöka skjuta upp konsekvenserna av dessa fel-allokeringar genom att skapa än mer krediter. Resultatet torde vara intressant för alla Läs mer om Den fantastiska felallokeringen[…]

Pengar – mer än bara bytesmedel

En mycket förförisk tanke är att pengars nytta alltid består i deras vandring från en hand till en annan, det vill säga i att de cirkulerar. Konsensus tycks vara att en välmående ekonomi förutsätter just att penningen cirkulerar utan friktion och därmed fungerar som ”smörjmedel” för ekonomisk aktivitet och handel. Då blir följdsatsen att allmänheten Läs mer om Pengar – mer än bara bytesmedel[…]

Räntemarknaden och centralbankens dilemma

Marknadsprocessen ger upphov till en nästan oändlig mängd priser – varje dag. Ett pris uttrycker de kvantitativa villkoren för en transaktion: hur många enheter av en vara, Y, som man ger upp för att byta till sig en enhet av Y. Att köpa en limpa bröd för priset 20 kr. innebär att byta bort 20 Läs mer om Räntemarknaden och centralbankens dilemma[…]

Skälet till varselvågen

Daniel Kederstedt skriver på SvD Näringsliv om varför han tror att varslen inte kommer att upphöra. Som vanligt handlar hela texten om att han minsann bor nära Wall Street och pratar med folk i branschen och därför har han hört hur ”snacket” går och således vet han allt och kan förutsäga framtiden. Men även om Läs mer om Skälet till varselvågen[…]

Och så vänder det igen…

Knappt trummar medierna ut att ”recessionen” (ni vet, den ”värsta sedan Depressionen”) är över förrän de talar om risken för ”dubbeldippar” och sedan att ”alla signaler pekar åt fel håll” och vi riskerar recession igen. Inte konstigt att folk undrar vad fasen som pågår och om nationalekonomer verkligen har något vettigt att säga. Hur kan Läs mer om Och så vänder det igen…[…]

Nej, därför uppstår inte bobubblor

Ekonomiforskare från Wien?

Andreas Cervenka skriver en förvirrad artikel (blogginlägg?) på SvD Näringsliv med den missvisande titeln ”Därför uppstår bobubblor”. Vi får lära oss att det handlar om ”psykologi” – och den ekonomiska synvillan som uppstår när pengar är mindre värda i framtiden än de är nu (dvs prisinflation).

Cervenka brukar vara ganska bra på att hitta infallsvinklar som annars är helt frånvarande i media, men som ofta förklarar mer av problematiken än de keynesianska slogans som så många så gärna slänger sig med. Men i det här inlägget är han bara förfärligt bortkollrad. Inte nog med att han hänvisar till medicinmän, spöken och metafysik (eller, som vissa kallar det, djuriska andar), hela blogginlägget är egentligen bara en annons för en artikel som enligt Cervenka är ”mycket intressant”.

Denna artikel handlar – givetvis – om mer psykologi. Författarna, en doktorand och en professor från Wien, sysslar med den ack så moderna hypen ”ekonomiska experiment”, genom vilka man anser sig kunna hitta hur marknaden verkligen fungerar genom att låta människor (forskningssubjekten) agera i olika artificiella situationer. I detta fall har man hittat spännande (bah!) bevis (dubbel-bah!) för hur människor psykologiskt värderar fastighetsinvesteringar:

To measure the effect of nominal gains vs. losses on perceptions, we present subjects with hypothetical housing transactions involving the purchase and subsequent sale of a house, and ask them to evaluate the advantageousness of these transactions.

Varför någon över huvud taget skulle anse detta larv applicerbart på marknaden där aktörer investerar sina egna pengar och riskerar förluster är för mig obegripligt. Men det verkar väl ”fräckt” och ”häftigt” och därmed imponerar det på den som inte är särdeles vetenskapligt skolad. Och för den som vardagligen läser Aftonbladet framstår det säkert som vetenskapligt; det är ju trots allt ”forskare” som står bakom larvet.

Men se på slutsatserna i denna artikel. Dessa är helt uppåt väggarna och det hela låter så historielöst, ogrundat och falskt att i alla fall jag sliter mitt hår och vill försvinna för en stund: […]

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler – Kap 1.1

Enligt Shorter Oxford English Dictionary är ett lån “ett utlånat föremål; särskilt en summa pengar som utlånats för en tid, att återlämnas i pengar eller i pengars värde, och vanligtvis med ränta” (1). Traditionellt sett har det funnits två typer av lån: lån för användning, där endast användningen av det utlånade föremålet överlåts och låntagaren är bunden att återlämna föremålet så fort det har använts; och lån för konsumtion, där ägandet av det utlånade föremålet överlåts.

Smärtsam sanning

Jag är stor anhängare av Andreas Cervenka, kanske den enda tänkande ekonomijournalisten i Sverige som får utrymme i stormedia. I dagens SvD gör han ett tappert försök att beskriva vad räntan egentligen har för funktion. Beskrivningen är smått österrikisk. Det är faktiskt bristen av överensstämmelse med den österrikiska skolans uppfattning om ränta som avslöjar att Läs mer om Smärtsam sanning[…]

”Professor: ECB bör sänka räntan till noll procent”

Affärsvärlden har stora rubriker om hur Mats Persson, professor vid Stockholms Universitet, anser att ECB måste sänka styrräntan till noll procent. Uttalanden som ”OK, det kanske blir lite överhettning i Tyskland, men i gengäld får vi upp ekonomierna i södra Europa” gör artikeln ganska underhållande.

Men det går inte att komma ifrån att Persson är ärkekeynesian i den krugmanska tappningen. Att sänka räntan är för honom bara ett sätt att ”fixa” ekonomin som, får man förmoda, tvingats ned i dysterhet pga de där djuriska andarna som styr folk (framför allt investerare). Det finns förstås en hel del problem med den här synen, alldeles oavsett om man ser till att makroekonomer av sådant här snitt inte har en aning om vad de sysslar med: de varken vet varifrån krisen kommer eller hur man tar sig ur den.

Nedan följer ett par av problemen i den synen som Mats Persson verkar förfäkta. (Jag säger ”verkar”, för jag har inte sett något uttalande som direkt handlar om just dessa punkter – men de är vanliga bland ekonomer med samma åsikter och stämmer med Perssons rekommendationer.) […]