Varför österrikiska ekonomer ofta är libertarianer

[Från introduktionen till Classical Liberalism and the Austrian School.] I en bemärkelse kan man säga att ekonomisk teori som sådan, analytisk ekonomi, förespråkar den fria marknaden.  Som Hayek (1933) skrev, om 1800-talets attacker mot den ekonomiska vetenskapen, Förekomsten av ett resonemang som avrådde människor från att följa sina första impulsiva reaktioner, och som tvingade dem Läs mer om Varför österrikiska ekonomer ofta är libertarianer[…]

Tillväxt räddar de fattiga, inte påtvingad jämlikhet

Ekonomiska olikheter och den ilska som omgärdar denna fråga dominerade valkampanjen i USA. Polemiken flödade över hela det politiska spektrumet gällande frågan, men vi har inte kommit närmare någon egentlig klarhet. Brist på klart tänkande gällande ekonomiska olikheter har existerat under mycket lång tid. Se till exempel på Illinois delstatskonstitution som antogs 1970, den lyder Läs mer om Tillväxt räddar de fattiga, inte påtvingad jämlikhet[…]

Ignorant, konsekvensetisk liberalism

Fredrik Segerfeldt skriver på Timbro.se om ekonomisk utveckling och jordreformer. Liksom alla så kallade klassiska liberaler ser han inte staten för alla förtryckare (eller vad det heter). På grund av de etatistiska skygglapparna går han helt fel och verkar inte förstå riktigt vad han pratar om. Bland annat skriver han om och kontrasterar ”de asiatiska framgångssagorna” med ”länder i Afrika” (en tacksam kontrast):

Trots liknande utgångslägen har ett land som Sydkorea nått Portugals inkomstnivå medan många afrikanska länder är lika fattiga som för 40 år sen. Man kan också göra jämförelsen med Latinamerika. En av skillnaderna mellan Japan, Sydkorea och Taiwan och Latinamerika är att USA efter andra världskriget tvingade på de asiatiska länderna omfattande landreformer. Man bytte helt enkelt ut de gamla äganderättssystemen med nya. Inkomstskillnaderna minskade drastiskt, och de strukturella orättvisorna med feodala anor försvann, vilket också ökade acceptansen för kapitalistiskt ledd tillväxt och inkomstskillnader som sågs som mer rättvisa.

Så är det kanske. Det är i alla fall en del av historien. Men är det på grund av jordreformer (”landreformer” i citatet) som vi ser ekonomisk tillväxt? Detta är ett argument som hävdas lite titt som tätt av de som inte förstår grunderna i hur marknaden fungerar (oavsett om de anser sig vara ”höger” eller ”vänster”). Låt oss se närmare på det.

Logiken verkar vara följande: i länder utan ekonomisk tillväxt (”utveckling”) är mark orättvist (vad nu det betyder) fördelad  (eller konfiskerad) och byter inte ägare, men i länder där man brutit upp sådana statiska markägandestrukturer får kapitalismen fritt spelrum och skapar ekonomisk tillväxt som ökar BNP och ”alla” blir rikare. Därför: om vi genomför ”konfiskering av land som har införskaffats på ett orättfärdigt sätt (även om det var flera generationer sedan tillbaka och det inte finns någon arvsskuld i det avseendet)” (Segerfeldts ord) kan vi skapa en grogrund för ekonomisk tillväxt så att vi därmed bryter fattigdomen.

Vad är problemet med den logiken? Tja, jag vet faktiskt inte var jag ska börja. Det är så många dumheter travade på varandra och sedan ihoplappade med fler dumheter och därutöver övertäckta med ännu fler dumheter och ytterligare dumheter på toppen att det är svårt att veta om någon verkligen kan ta detta på allvar.

[…]

Sverige vill ha blod

Staten lever av krig, det är i krig staten lever och frodas som bäst. I krig får staten en total kontroll över ekonomin och kan expandera sin makt långt utöver det vanliga under hotet av den farliga fienden och hotet utifrån. Privata konflikter kan begränsa sin våldsutövning till de specifika målen och vissa kriminella, alla statliga krig attackerar urskiljningslöst samtliga invånare i fiendelandet.

Ett debattinlägg om anarkokapitalism

Kapitalism innebär ett ekonomiskt system där produktionsmedlen är privatägda och används i vinstsyfte, och där priser, utbud, efterfrågan, handel och investeringar bestäms fritt av marknaden. Detta innebär i sin tur att mängden kapitalism står i direkt motsats till mängden statlig makt, dvs. ju mindre stat desto mer kapitalism. Ankap, som inte förespråkar någon form av stat, utgör därmed maximal kapitalism.

Behövs staten?

Det är en illusion att tro att rätten till liv, frihet och egendom kan vara resultatet av ett tvingande system. Här visar nyliberalerna alltför tydligt vad som är problematiskt med deras position: de avkräver varje anarkokapitalistisk kritiker en ritning för hur denna rätt upprätthålls och försvaras i varje situation. Frågeställningen vittnar tydligt om problemet–nyliberalen ser världen ur ett perspektiv där främst systemen räknas, där systemen garanterar att vissa värden upprätthålls.

Klassisk liberalism vs anarkokapitalism

I detta första årtionde på 2000-talet har det liberala tänkandet, både i sina teoretiska och politiska aspekter, nått ett vägskäl. Även om Berlinmurens, och den verkliga socialismens, fall i början av 1989 verkade förebåda ”historiens slut” (för att använda Francis Fukuyamas olyckliga och uppblåsta fras), segrar idag, och i många avseenden mer än någonsin, statsdyrkan Läs mer om Klassisk liberalism vs anarkokapitalism[…]