Skälet till varselvågen

Daniel Kederstedt skriver på SvD Näringsliv om varför han tror att varslen inte kommer att upphöra. Som vanligt handlar hela texten om att han minsann bor nära Wall Street och pratar med folk i branschen och därför har han hört hur ”snacket” går och således vet han allt och kan förutsäga framtiden. Men även om Läs mer om Skälet till varselvågen[…]

Varför dumslängarna, Kederstedt?

Jag läser ytterligare en krönika på SvD Näringslivs ”Wall Street Blogg” av Daniel Kederstedt. Trots att jag kritiserat honom vid ett antal tillfällen, så har Kederstedt en del intressant information att förmedla. Jag har givetvis inget problem med detta – men med sättet han gör det på. Så också i det här fallet. Varför måste Läs mer om Varför dumslängarna, Kederstedt?[…]

Staten är alltid oskyldig

Jag kan inte låta bli att återigen kommentera på denne fantastiske man Daniel Kederstedt, som på något sätt står över allt vad fakta heter. I dagens inlägg på ”Wall Street Blogg” skriver han (min kursivering): myndigheterna [håller] nu på att i ett allra sista försök bringa ordning i det enorma kaoset på bolånemarknaden som för Läs mer om Staten är alltid oskyldig[…]

Mer stolligheter

Man kan utan tvekan arbeta heltid med att kommentera på och påpeka direkta felaktigheter hos ekonomijournalisters egenutnämnda ”analyser”. Och Daniel Kederstedt på SvD Näringsliv är lite av en favorit, för han är oerhört tydlig i sin ignoranta hållning (vilket han ska ha så kallad ”cred” för). Många andra är långt mer otydliga och det är därmed svårare att identifiera dumheterna om man inte har en god ekonomisk bildning (notera avsaknaden av prefixet ”ut-”).

Jag kommenterade tidigare på Kederstedts diskussion om QE3, BNP och tillväxt. Stolligt värre. Men man behöver inte vänta längre än till nästa inlägg på den så kallade Wall Street Bloggen för att återigen förfäras. Kederstedt skriver om den senaste uppgörelsen i raden av banker som slipper att officiellt pekas ut att ha begått felaktigheter:

Vid det här laget är finansvärlden väl medveten om att det nästan konstant går att hamra fram en uppgörelse utan att behöva erkänna fel. Företagen får visserligen ta en del stryk, men dagens system är tydligt långt ifrån kraftfullt nog för att få dem att hålla fingrarna i styr.

När det handlar om myndigheter så har det med jämna mellanrum pekats på att de, likt företagen, ser en uppgörelse som en enkel väg till en hyfsad lösning. Inte minst eftersom myndigheten saknar resurser för att verkligen dra ett ärende till sin spets. Men jag tror också att det handlar med feghet och till viss del kanske (?) den enorma lobbymaskinen.

Att vända upp och ner på saker och ting i en rättssal och inför allmänheten faktiskt sätta fokus på vad som har hänt och vilka fel som har begåtts för fel kanske skulle lära dem en läxa. Dagens metod fungerar uppenbarligen inte.

Sista meningen håller jag med om. Men resten är rätt underligt. Man måste ha en nästan religiös syn på bankväsendet om det ska gå att tro på det Kederstedt skriver. Ungefär så här: (1) gud (djävulen?) skapar bankerna, som tjänar oerhörda pengar; (2) människan skapar goda byråkratier att reglera bankerna; (3) de goda byråkratierna har inte en chans mot det onda kapitalet, för de har alldeles för dåligt med resurser. Slutsats: bankerna ”kommer undan” – och detta ”trots” myndigheternas arbete.  […]

Förvirring om BNP och tillväxt

Daniel Kederstedt, ni vet han på Wall Street-bloggen som låtsas att han vet något om ekonomi, skriver om det stundande QE3. I artikeln uppges fem skäl till att QE3 dröjer och antagligen kommer att dröja. Att QE3 skulle vara något att hoppas på är underförstått och tydligen uppenbart. Detta trots att Kederstedt uppmärksammar att detta Läs mer om Förvirring om BNP och tillväxt[…]