Ignorant, konsekvensetisk liberalism

Fredrik Segerfeldt skriver på Timbro.se om ekonomisk utveckling och jordreformer. Liksom alla så kallade klassiska liberaler ser han inte staten för alla förtryckare (eller vad det heter). På grund av de etatistiska skygglapparna går han helt fel och verkar inte förstå riktigt vad han pratar om. Bland annat skriver han om och kontrasterar ”de asiatiska framgångssagorna” med ”länder i Afrika” (en tacksam kontrast):

Trots liknande utgångslägen har ett land som Sydkorea nått Portugals inkomstnivå medan många afrikanska länder är lika fattiga som för 40 år sen. Man kan också göra jämförelsen med Latinamerika. En av skillnaderna mellan Japan, Sydkorea och Taiwan och Latinamerika är att USA efter andra världskriget tvingade på de asiatiska länderna omfattande landreformer. Man bytte helt enkelt ut de gamla äganderättssystemen med nya. Inkomstskillnaderna minskade drastiskt, och de strukturella orättvisorna med feodala anor försvann, vilket också ökade acceptansen för kapitalistiskt ledd tillväxt och inkomstskillnader som sågs som mer rättvisa.

Så är det kanske. Det är i alla fall en del av historien. Men är det på grund av jordreformer (”landreformer” i citatet) som vi ser ekonomisk tillväxt? Detta är ett argument som hävdas lite titt som tätt av de som inte förstår grunderna i hur marknaden fungerar (oavsett om de anser sig vara ”höger” eller ”vänster”). Låt oss se närmare på det.

Logiken verkar vara följande: i länder utan ekonomisk tillväxt (”utveckling”) är mark orättvist (vad nu det betyder) fördelad  (eller konfiskerad) och byter inte ägare, men i länder där man brutit upp sådana statiska markägandestrukturer får kapitalismen fritt spelrum och skapar ekonomisk tillväxt som ökar BNP och ”alla” blir rikare. Därför: om vi genomför ”konfiskering av land som har införskaffats på ett orättfärdigt sätt (även om det var flera generationer sedan tillbaka och det inte finns någon arvsskuld i det avseendet)” (Segerfeldts ord) kan vi skapa en grogrund för ekonomisk tillväxt så att vi därmed bryter fattigdomen.

Vad är problemet med den logiken? Tja, jag vet faktiskt inte var jag ska börja. Det är så många dumheter travade på varandra och sedan ihoplappade med fler dumheter och därutöver övertäckta med ännu fler dumheter och ytterligare dumheter på toppen att det är svårt att veta om någon verkligen kan ta detta på allvar.

[…]