Miljöpartiet och identitetspolitiken

Förstod Stefan Löfven svensk diskrimineringslagstiftning när han högtidligt deklarerade att man i Sverige skakar hand med alla, oavsett könsidentitet? I ett prejudicerande fall från Trollhättan 2013 fick nämligen en praktikant rätt mot sin arbetsgivare efter att ha vägrat att skaka hand med kvinnor på sin praktikplats – Trollhättans integrationsenhet. Mannen valde att via sin fackförening Läs mer om Miljöpartiet och identitetspolitiken[…]

Tjänar kvinnor mindre än män för samma arbete?

Ett centralt försanthållande i den moderna jämställdhetsdiskursen är att kvinnor är systematiskt underbetalda relativt sina manliga kollegor i arbetslivet. Denna tanke brukar uttryckas i termer av att kvinnor jobbar gratis efter ett visst klockslag på dagen alternativt efter ett visst datum på året, t.ex. att kvinnor, för en arbetsdag mellan 9 och 17, endast får betalt mellan 9 och 15.53. Bilden av kvinnor som gratisarbetare har vunnit så pass bred förankring bland allmänheten att den tryggt och utan att ifrågasättas kan användas som socialistiskt trumfkort för att annonsera nya fördelningspolitiska satsningar. Men som ansvarsfulla ekonomer måste vi ställa oss frågan om det underliggande påståendet är sant. Lärosatser som används för att legitimera sociala reformer med det institutionella tvångets redskap förtjänar som ett minimum en kritisk genomlysning, i synnerhet när de uttalas som vore de orubbligt etablerade fakta.

Ändamålen helgar medlen i jämställdhetsdebatten

Ett typexempel på ett onyanserat och politiserat inlägg i jämställdshetsdebatten påträffar vi idag på SvD Brännpunkt av Kommunals ordförande Annelie Nordström. Tesen som hon driver är att det är pinsamt hur kvinnors arbete i Sverige nedvärderas, en argumentation som bärs upp av en siffra som enligt Nordström ”mäter jämställdhetskategorin lika lön för liknande arbete” från The Läs mer om Ändamålen helgar medlen i jämställdhetsdebatten[…]