interventionism

Relationen mellan USA och Japan före WWII

Japanerna hade betydande handelsintressen i Sydostasien, speciellt i Franska Indokina (numera Vietnam, Laos och Kambodja). Efter att Frankrikes styre föll i juni 1940 hade Japan förhandlat med Vichy-regimen om att få ockupera franska Indokina, att ta över deras militärbaser och upprätthålla ordningen. Den ganska hjälplösa Vichy-regimen gav efter. Allteftersom handeln med USA försvårades blev Japans kommersiella intressen i Indokina allt mer betydelsefulla, och de förlitade sig alltmer på regionen för att införskaffa de livsmedel och råvaror som de behövde. Handelspakter som senare upprättades med Indokina garanterade kontinuerliga leveranser av ris, gummi och andra nödvändiga råvaror åt Japan.

Smør, apelsiner och tullar

TT rapporterar att det även rådde smörbrist i Sverige tidigare i höstas. Om du, som jag, inte direkt kände av detta kan det bero på att marknaden i det fallet tilläts lösa problemet genom att helt enkelt justera distributionen och importera smör från våra grannländer. Inga konstigheter, kan tyckas; finns det efterfrågan så kommer det också finnas utbud. Så varför löser man det inte på samma sätt i Norge?

Tredje föreläsningen: Interventionism

Det har sagts att under nuvarande förhållanden har vi inte någon fri marknadsekonomi. Under nuvarande förhållanden har vi något som kallas ”blandekonomi”. Och som bevis på denna ”bland­ekonomi” pekar man på de många företag som drivs och ägs av staten. Ekonomin är blandad, säger man, eftersom det i många länder finns vissa institutioner – exempelvis telefon, telegraf och järnvägar – som ägs och drivs av staten.