Krigsromanticism

Det är något speciellt med stormakter och imperier och hur deras kulturer anammar en slags krigs- och soldatromanticism. Man kan fråga sig varför. Men kanske är skapandet av en hjälte- tillika krigsfokus en medveten strategi från den styrande klassen för att därigenom få folk att bortse ifrån problemen på hemmaplan. Men trots psykologisk taktik kan man givetvis inte undkomma den ekonomiska verkligheten. Och det är av denna anledning som samtliga imperier slutligen imploderar.

USA är inte ett undantag. Krigshetsen och den militäriska hjältestatusen är liknande de som förekom under Nazityskland och i Romarriket. Flera flygbolag ger automatiskt uniformerade soldater extra service och ser till att tacka soldaterna för sin ”tjänstgöring” innan take-off. För ett fåtal år sedan stämde övriga passagerar upp i spontana applåder på flygplatser när soldater spatserade förbi. Det händer för jämnan att ungdomar iförda uniform får ta en mängd tacksamma människor i hand och ta emot allmän beundran.

Även om det kanske är begränsat vad gäller formella regler så har USA idag en krigar- eller soldatklass, som i folks ögon står över den vanlige medborgaren. Regelförändringen nyligen, som innebär att kvinnor har rätt att strida i det amerikanska ”försvaret” (en högst orwellsk term), ses som både en modern framgång och en nödvändighet för ”friheten” (ytterligare orwellskt). Obama hyllas för sina tårar och känslomässighet efter dödsskjutningarna på skolan Sandy Hook, och hyllas i samma andetag för sina drönarattacker där hundratals barn i fjärran länder får sätta livet till och mister föräldrar.

Ytterligare ett exempel på detta är från söndagens Super Bowl. Det stora är här inte egentligen matchen, utan reklamen–det är årets reklamhöjdpunkt och företagen gör allt för att bli så roliga och ihågkomna som möjligt–för reklamfilmer som i genomsnitt kostat 3,5 miljoner dollar att sända. En av de mest omtalade (och omtyckta) är en två minuter lång reklamfilm av Jeep, som speglar hur den amerikanska imperialismen blivit och är en viktig del i det amerikanska lynnet. Den visar tydligt hur USA är långt ifrån den konstitutionsbundna republik hon en gång var (på gott eller ont) och hur nära slutet denna stormakt befinner sig. Se filmen under ”vecket”. […]

Allmännyttan, enligt Caesar

Det finns mycket förvirring i människans sinne vad gäller frihetens natur. Många regenter har levt som har känt att frihet var ett religiöst privilegium reserverat exklusivt för kungar. Dessa i sin tur förväntades erbjuda någon slags säkerhet för sina undersåtar, och denna säkerhet förväxlar många människor med frihet. Dessa kungar, kejsare och presidenter har sökt Läs mer om Allmännyttan, enligt Caesar[…]

Faster Jemima: Rödrockarna kommer!

Vi kan verkligen beundra walesiska faster Jemima för hennes insikt om att staten inte kan göra mer nytta än vanligt folk. Och hennes initiativ- och handlingsförmåga är det som möjliggör för frihet och självständighet att frodas. Ofta leds vi till att tro att staten skyddar oss mot faror eller att staten löser problem och låter oss leva ett gladare, friare och säkrare liv. Men i verkligheten kan inte staten göra något som vi inte kan göra själva. Ty den bästa formen av styrelseskick är självbestämmande. De av oss som vill vara fria får aldrig glömma att frihet och självbestämmande är odelbara – det är bara olika sidor av samma mynt.

Imperiers uppgång och fall

Civilisation och samhälle uppstår ur naturlig ordning och ömsesidigt beroende mellan människor. Statsorganismen slår sig ner som en parasit på samhället och förstör civilisationen genom utsugning, omfördelning, korruption, egoism, kortsiktighet, hiskliga byggnadsverk, fattigdom, lidande och död. Somliga stater utvecklas till mäktiga imperier, men de krafter som förstör civilisationer är desamma som också får alla imperier att till slut förgöra sig själva.