Förvirrad ungdom

Snubblade över en artikel publicerad på Newsmill av en viss Olov Aronson, med titeln Ekonomin ligger till grund för klimathotet. Det är förvisso kul att folk vågar ge sig in i debatten, men det är trist när den ogrundade åsikten blir så viktig att den överskuggar både kunskap, vett och sans. Att Newsmills redaktion väljer att publicera en sådan artikel tyder på mycket dåligt omdöme, alternativt en desperat önskan att attrahera framför allt unga läsare.

Aronsons artikel är nämligen fundamentalt förvirrad och naiv. Men som sådan ger den en god bild av samhället i nutid – och inte minst vilka dogmer ungdomar väljer att se som sanningar.

Låt oss ta några exempel ur artikeln av ekonomisk och politisk art. Aronson skriver:

[Det är inte politisk vilja som saknas, utan] flertalet politiker [sitter] i en rävsax då den ekonomiska situationen i deras hemländer ofta är så pressad att inga resurser kan avvaras till långsiktiga investeringar

Så långt är det en okej verklighetsbeskrivning, även om detta knappast säger något om huruvida det finns faktisk politisk vilja. Och rävsaxen har ju inte så mycket med ekonomisk teori att göra, utan handlar helt om enkla maktanspråk. Vidare:

Den kapitalistiska marknadsekonomin som dominerar världen kräver enligt flertalet ekonomer en årlig tillväxt på minst 3% för att vara i gott skick, och underskrids detta drabbas samhället av arbetslöshet och bankrutter av både företag och privatpersoner. Då världens ekonomier får det allt svårare att växa, på grund av bristfälliga resurser till produktion och mättade efterfrågemarknader, nödgas många nationer idag, inte minst USA, att låna pengar till stadskassan. Med så usla finansiella situationer som dessa regeringar har är insatser mot klimatet inte ekonomiskt möjliga.

Va? Här krävs uppenbarligen grundläggande ekonomisk skolning. De 3% han talar om handlar troligen om den stadiga ökning av valutareserven som rekommenderas av Friedmans monetarism för att understödja ekonomisk tillväxt. Men det har inte något med det andra Aronson skriver att göra. Och kopplingen till budgetunderskotten är för mig obegriplig.

Nästa stycke:

Vi måste inse att politikernas agerande i klimatfrågan är ett uttryck för den ekonomiska verklighet vi lever i. Den oreglerade marknadsekonomin kommer inte ge oss möjligheter till kraftfulla globala åtgärder gentemot klimathotet då den grundas i konkurrens och misstro mellan människor och stater samt kräver det omöjliga: evig tillväxt i en begränsad värld.

Jisses. […]

Smør, apelsiner och tullar

TT rapporterar att det även rådde smörbrist i Sverige tidigare i höstas. Om du, som jag, inte direkt kände av detta kan det bero på att marknaden i det fallet tilläts lösa problemet genom att helt enkelt justera distributionen och importera smör från våra grannländer. Inga konstigheter, kan tyckas; finns det efterfrågan så kommer det också finnas utbud. Så varför löser man det inte på samma sätt i Norge?

Vem 17 är marknaden?

Jag hamnade nyligen i debatt på en känd svensk politikers facebooksida. Anledningen var att jag i en kommentar om vänstern skrev att dessvärre är det så att ”sund nationalekonomisk teori kommer aldrig att accepteras av socialister – deras hela ideologi baseras på grundläggande antaganden som ekonomisk vetenskap klart motbevisar”. Jag skrev också att skatt knappast kan lösa några kriser, även om dumvänstern ser det som en patentlösning på precis alla problem (den radikala antistatsvänstern är en helt annan rörelse, som jag har långt mycket mer respekt för).

På detta fick jag direkt mothugg av en okänd figur (inte den icke nämnda politkern), som raljerade enligt följande (och det ska ses mot bakgrund av att jag hänvisade till Mises Theory of Money and Credit (1912)):

Man kan inte enbart låta marknaden ta hand om sig självt det är fullständigt naivt att tro att Adam Smith hade rätt för 200 år sedan. Det är dags att gå vidare. Stat och regleringar förstör inte marknadsmekanismerna, de berikar dem.

Jag svarade att det faktiskt hänt ett och annat inom nationalekonomi sedan 1776, så den som avfärdar en nationalekonom som ”naiv” och troende på Adam Smith behöver utan tvekan uppdatera sig. Men ännu viktigare är kanske att läsa (snarare än att raljera över) Adam Smith, för han var verkligen ingen frimarknadsextremist. Snarare tvärtom!  […]