Strålande från Rosenbad

Ni kommer knappast att få läsa en sådan rubrik igen här på mises.se. Men faktum är att svenska regeringar konsekvent varit vettiga i en specifik fråga: frihandel. Kanske är det för att Sverige är ett litet och exportberoende land, men oavsett regeringens ”färg” (nyans är kanske bättre med tanke på de sju socialdemokratiska partierna i Läs mer om Strålande från Rosenbad[…]

Hur staten löser problem

Man upphör aldrig att förvånas över hur naiva och barnsligt godtrogna människor är vad gäller staten. Standardreaktionen hos många är att staten inte ljuger, vilket förstås är en farlig inställning. Men även när det uppdagas att staten sopar sanningen under mattan, ljuger oss rakt i ansiktet, eller hittar på direkta hemskheter som skulle kunna drabba Läs mer om Hur staten löser problem[…]

Ignorant om valutaunion

Aftonbladet och SvD skriver idag om att Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på fackförbundet Saco, på DN Debatt skriver att det vore bra med en nordisk valutaunion. Aftonbladet ser förstås till att fördumma frågan till att ge diverse politiska företrädare utrymme att tala om vad en sådan valuta skulle heta, givetvis med en webbomrösning där läsarna kan Läs mer om Ignorant om valutaunion[…]

Garantier vi varken kan eller vill ge

Det finns inga miljarder i stabiliseringsfonden. Den flyktigaste anblicken på EU:s medlemsländer gör klart att inget land har en massa miljarder skräpandes som kan sättas i en fond. Det har inte ECB heller. Stabiliseringsfonden är en pakt vars syfte är att ställa upp som borgensman för krisdrabbade länder, att ge garantier för att lugna de som på riktigt ska låna pengar till Portugal. De verkliga långivarna är andra länder som Kina och internationella banker.

Det europeiska monstret

I Europa finns inget sådant motstånd. Här är frihet knappt ett begrepp eftersom det alltid främst är “trygghet” som eftersträvas. Det finns ingen nykter tradition av att se staten som inkräktare och fiende utan den ses snarare som en omtänksam förmyndare som tillhandahåller trygghet, bröd och skådespel från vaggan till graven. I den europeiska kulturen fördöms individuella intressen som egoistiska. Privata lösningar utmålas som osolidariskt profitdrivna och suspekta.