Marknaden är ett monster!

Så här när krisen är mer eller mindre ett faktum kommer allehanda dumma uttalanden. ”Aktieaktivisten” Christer Gardell uttalade för några dagar sedan i SvD att ”marknaden har blivit ett monster som ingen riktigt förstår”. Det är nog många som gärna håller med honom. Om inte annat så av politiska skäl.

Men Gardell är långt mer insiktsfull än artikelns rubrik – ”Marknaden har blivit ett monster” – visar. Om man läser den noggrant blir det ganska tydligt vad han uttalar sig om: börsen svänger kraftigt både uppåt och nedåt för att krisen är ett faktum och politiker världen över inte har en aning om hur de ska agera. Men det handlar också om att det är semestertider (färre analytiker och handlare på plats) och att börsen i allt större utsträckning är automatisk och ”algoritmbaserad”. Därav, säger han, följer att ”aktiemarknadens funktionssätt har verkligen försämrats” och marknaden blivit till ett monster.

För en ekonomijournalist är tolkningen uppenbar. Det är bara att plocka fram Das Kapital ur bokhyllan och läsa om kapitalismens inneboende kontradiktion, som ju ger upphov till ständiga konjunktursvängningar, alltmer frekventa kriser, och – förr eller senare – hela systemets kollaps.

Den lilla majoritet av ekonomiska kommentatorer och journalister som har relevant utbildning och erfarenhet har kanske en mer nyanserad bild. Men de tenderar att se och säga samma sak: vi vet så mycket om marknadskrafter och ekonomi, men det är helt uppenbart att människor är slavar under sina ”animal spirits” och i panik plötsligt köper (boom) eller säljer (bust) utan rationella anledningar. Och det finns en mängd matematiska formler som visar att detta måste vara fallet. […]

Kris, vilken kris?

Brödkö under Depressionen

Brödkö under Depressionen

Det talas vitt och brett om att finanskrisen, att det ser mörkt ut, att den ekonomiska tillväxten inte tar tillräcklig fart, att arbetslösheten ligger fast på höga nivåer, att företag, industrier och hela branscher ligger risigt till. Men har det drabbat dig personligen? Kanske inte. Många jag känner arbetar som aldrig förr och deras arbetsgivare/företag har ökad orderingång. Jag har inte heller, som doktorand, drabbats – i alla fall inte än. Hur går det ihop?

Faktum är att det är precis som under Depressionen. Då precis som nu drabbade krisen främst vissa delar av samhället. Den arbetslöshet vi hör talas om, som i USA på 1930-talet låg ganska fast vid 25%, är långt högre än siffrorna förmedlar – i vissa branscher. I andra branscher är den mycket lägre. Och precis som vissa företag går för högvarv håller andra på att febrilt söka avsättning för sina produkter för att inte omedelbart gå i konkurs. […]

En keynesiansk kritik av den österrikiska bakfylleteorin

Krugman börjar i god retorisk anda att ladda med lite känslor. Kraschen är naturligtvis inget straff för omoraliskt uppförande, det är bara en mekanisk konsekvens av ett visst agerande. Österrikisk ekonomi är en ”positiv” vetenskap i betydelsen värdefri, precis som all god vetenskap försöker vara.

Romanscykeln

När jag ombeds definiera ekonomi säger jag att det är den filosofiska tillämpningen av den sociala frågan om ändliga resurser. Tid är en resurs som både är ändlig och gemensam för alla människor. Alla våra handlingar motsvarar en personlig investering av kapital i tiden. Även om tid ofta förbises i ekonomiska beräkningar har det alltid varit en viktig aspekt för ekonomerna av den österrikiska skolan. Därför är det föga förvånande att de ekonomiska förutsättningarna för romantik kan tolkas ur ett österrikiskt perspektiv.

Ludwig von Mises-Institutet talar på Sveriges Energiting 2011

Den 21-22 mars går Sveriges Energiting av stapeln. Arrangörerna beskriver själva Engergitinget så här:

2011 fokuserar vi på de resultat som kommer fram ur allt arbete som läggs ned inom energiområdet, som t.ex. består av konkreta tjänster och produkter, som antingen nyligen introducerats på marknaden eller består av tekniska lösningar som redan är etablerade. Företag och aktörer kommer att i större utsträckning – än under tidigare års Energiting – visa upp och demonstrera sina intressanta lösningar av olika energiproblem, samt få dessa diskuterade inom ramen för de olika sessioner som kommer att arrangeras.
Årets energiting består av sju arenor: Tranporter, Cleantech, Industri, Byggnader, Samhälle, Effektivisering och Öppen Arena.

Ludwig von Mises-Institutet kommer att medverka i session 2 som arrangeras av ASPO Sverige med följande upplägg:
[…]

Mitt svar till Krugman om den österrikiska konjunkturcykelteorin

Som många läsare redan känner till så länkade Paul Krugman i veckan som gick till en av mina artiklar på Mises Daily, som förklarar vikten av kapitalteori för diskussioner om konjunkturcykeln. Även om Krugman var vänlig nog att beskriva min saga om sushi-ätande öbor som ”den bästa framställning jag har sett hittills av den österrikiska Läs mer om Mitt svar till Krugman om den österrikiska konjunkturcykelteorin[…]

Om Says lag – Del II

Den enda möjliga orsaken till en monetär kontraktion är en monetär expansion utöver tillgängliga reserver av standardpengar, dvs skapandet av omloppsmedel. Skapandet av omloppsmedel kommer att fortgå så länge det är tillåtet att ha fraktionella reserver. Endast ett system med hundraprocentiga bankreserver skulle vara inflations- och deflationssäkert. Endast ett sådant system skulle undvika konjunkturnedgångar, recessioner och depressioner.

Konjunkturcykler i mikrokosmos

I verkligheten är det kapital som faktiskt finns tillgängligt under högkonjunkturen otillräckligt för att stödja de projekt som företas på kreditexpansionens grund. Istället för att skapa nytt kapital fyller kreditexpansionen funktionen att driva upp lönenivåer och priset på kapitalvaror. Detta minskar kapitalfonders köpkraft. Slutligen skapar den en situation där de som normalt sett skulle ha varit i en position att låna ut pengar inser att de inte kan låna ut, eller inte kan låna ut lika mycket.

Hausse eller krasch – Vilket kommer först?

Österrikisk teori skiljer sig från den gängse uppfattningen. Den ser inte haussen som ett normaltillstånd, inte heller som ett önskvärt tillstånd, utan snarare som ett sjukdomstillstånd. Det orsakas nästan alltid av alltför låga räntor, vilket kommer av ett alltför flitigt pengatryckande. En ekonomi i hausse-läge är som en festprisse på en blandning av extacy och druvsocker. Till slut måste det krascha. Det glada tillståndet är varken hälsosamt eller i långa loppet önskvärt.

Lawrence H. White förklarar konjunkturcykelteorin

Lawrence H. White, ekonomiprofessor vid George Mason University, förklarar den Österrikiska teorin om konjunkturcykeln för EconStories.tv i tre delar: Del 1 – Fear The Boom Del 2 – The Bust Del 3 – The Cluster of Errors EconStories har även tidigare producerat den fantastiska musikvideon Fear the Boom and Bust, som jag antar att de Läs mer om Lawrence H. White förklarar konjunkturcykelteorin[…]

Varför uppkommer konjukturcykelns hög- och lågkonjunkturer?

Ouppbackad fiat-valuta som nyskapad kredit rör sig över tid alltid mot sitt naturliga inneboende värde d.v.s. noll. Detta medan guld och silver som prissätts i fiat-valutan rör sig i motsatt riktning – mot oändlighet. Denna artikel ger en bra överblick över hur ouppbackade fiat-valutor sällan överlever mer än några decennier innan de destrueras i hyperinflation, krig eller på annat sätt.