Finansmarknader i populärkultur: ‘Margin Call’

Populärkultur-analys på ingång. Ve och fasa, du fagre Mises-läsare; du är nu varnad. Det finns många ikoniska filmer och serier om finansmarknader: Wolf of Wall Street, The Big Short¸Gordon Gekkos Wall Streets-filmer, Other People’s Money och Showtime’s Billions (som jag lyckades klämma under ledigheterna, men den analysen får ni vänta på tills efter nästa säsong). Idag Läs mer om Finansmarknader i populärkultur: ‘Margin Call’[…]

”Negativ ränta” existerar inte

Vi österrikiska ekonomer är vana vid att uttryck korrumperas, missbrukas och omdefinieras av statskramare och andra som både älskar och förespråkar stark centraliserad kontroll över pengar och makt. Uttrycket ”inflation” är ett prima exempel. Vi österrikare anser att ”inflation” är skapandet av nya fiatpengar, det vill säga en inflation av penningtillgången. Detta står i skarp Läs mer om ”Negativ ränta” existerar inte[…]

Räntemarknaden och centralbankens dilemma

Marknadsprocessen ger upphov till en nästan oändlig mängd priser – varje dag. Ett pris uttrycker de kvantitativa villkoren för en transaktion: hur många enheter av en vara, Y, som man ger upp för att byta till sig en enhet av Y. Att köpa en limpa bröd för priset 20 kr. innebär att byta bort 20 Läs mer om Räntemarknaden och centralbankens dilemma[…]

Räntestyrning

Detta är del två i serien om ränta och penningmängd. I första delen Ränta och penningmängd kom vi fram till slutsatsen att om penningmängden är konstant eller förändras mycket långsamt kommer marknadsräntan bli lika med den naturliga räntan, vilken sätts av samhällets sammantagna tidpreferens. I och med att denna ränta är en tröskel för nya investeringar Läs mer om Räntestyrning[…]

Eurons framtid

Problemen för euro-området bottnar i felinvesteringar. I Grekland fortsätter nu i dagarna kampen om vem som slutligen skall stå för notan för dessa investeringar. En expansiv penningpolitik sänkte artificiellt räntorna under det tidiga 2000-talet. Entreprenörer finansierade investeringsprojekt som bara såg lönsamma ut tack vare de låga räntorna men som inte understöddes av reala besparingar. Bostadsbubblor Läs mer om Eurons framtid[…]

Det ekonomiska oraklet

När Ludwig von Mises varnade för en finanskris på 1920-talet nonchalerades han av ekonomer världen över. Tvärtemot vårt eget bästa fortsätter vi än idag att ignorera denne insuktsfulle österrikare. Mises idéer om hur konjunkturcykler fungerar beskrevs i hans lunta från 1912, ”Theorie des Geldes und der Umlaufsmittel” (”Teorier om pengar och krediter”). Föga förvånande var Läs mer om Det ekonomiska oraklet[…]

PFS 2011 Hans-Hermann Hoppe – Introduktion och öppningstal

Här kommer det första blogginlägget som summerar varje tal på PFS2011. Vi kommer att lägga upp dem löpande på bloggen efterhand.

Professor Hoppe inledde med att berätta om syftet med PFS som är att arbeta i den ”austro-libertarian” traditionen utifrån Ludwig von Mises och Murray N. Rothbard. Medlemmarna i organisatonen förespråkar det som ibland kallas privat egendomsanarki, anarkokapitalism eller vad man helst kallar sig för förespråkare för ett samhälle helt baserat på privata lagar och på den naturliga ordningen. PFS är en internationell exklusiv organisation endast för inbjudna och samlar världens intellektuella elit som har sett igenom de dimridåer som den kriminella staten har lagt ut.

[…]

Hausse eller krasch – Vilket kommer först?

Österrikisk teori skiljer sig från den gängse uppfattningen. Den ser inte haussen som ett normaltillstånd, inte heller som ett önskvärt tillstånd, utan snarare som ett sjukdomstillstånd. Det orsakas nästan alltid av alltför låga räntor, vilket kommer av ett alltför flitigt pengatryckande. En ekonomi i hausse-läge är som en festprisse på en blandning av extacy och druvsocker. Till slut måste det krascha. Det glada tillståndet är varken hälsosamt eller i långa loppet önskvärt.

Kan Friedmans pengaregel stabilisera ekonomin?

Den kända ekonomen Milton Friedman observerade att variationer i penningmängdens tillväxttakt kunde vara en viktig faktor bakom konjunkturcykeln. Han föreslog att centralbanker skulle sikta på att stabilisera pengarnas tillväxttakt vid en viss procent, och hålla sig vid detta tal under en obestämd tid. Friedman menade att centralbanken (Riksbanken) kunde hålla kvar ekonomin på en bana av stabil tillväxt utan konjunkturcykler genom att bibehålla penningmängdens tillväxttakt vid en fast procentsats. Friedmans pengarregel handlar dock fortfarande om att trycka pengar, och i detta avseende kommer den att generera samma effekter som allt pengatryckande gör, dvs. konjunkturcykler.