Samhällsplanering och befolkning

Politikens essens är det planerade samhället, det vill säga att fördela resurser genom planering. Det är en underförstådd misstroendeförklaring mot alla vuxna människor. Se bara på några av de ministrar en typisk svensk regering svänger sig med. Näringsminister – Hjälper företagen uppfinna nya produkter som Minecraft och Spotify för att bli nya framgångssagor som HM Läs mer om Samhällsplanering och befolkning[…]

Kommunism i fårakläder

Hur vattenmelonerna lyckats vinna kampen om ”humanism” (genom att explicit prata om befolkningsreduktion och att människor är idioter) är egentligen helt oförklarligt. Kanske har det att göra med en sorts liberal walk over, att liberalerna aldrig tog miljöfrågan riktigt på allvar. Men som vi ser kommer socialismen, våldet och tvånget alltid tillbaka i nya skepnader och med nya argument, för att styra och ta kontroll över våra liv.

Nonsens i befolkningsfrågan

På senare tid har jag funderat en hel del över “befolkningsfrågan”. Det har med stor sannolikhet alltid varit en fråga som i någon grad intresserat människor. I vår tid tycks inställningen i denna fråga vara ordentligt schizofren. Å ena sidan sägs västvärlden stå inför en befolkningsimplosion, till den grad allvarlig att vi måste locka hit främlingar med generösa välfärdsprogram för att “trygga den framtida välfärden”. Men å andra tycks FN och diverse statliga och privata organisationer mena att det finns för mycket afrikaner och asiater, varför diverse rashygieniska avfolkningsprogram har sjösatts i syfte att hindra dessa folk från att föröka sig och utarma Moder Jord, eller något i den stilen.