Medelsvenssons hybris

Jag kan knappast kalla mig annat än debattglad – och framför allt gäller detta online. Jag har debatterat politska och ekonomiska idéer sedan mitten på 1990-talet i en stor mängd diskussions- och nyhetsgrupper, e-postlistor, samt i webbforum. Och ständigt råkar man ut för samma underliga fenomen: den ignorantes hybris.

Förvisso ska jag erkänna att jag, framför allt i min ungdom, kunde vara kaxig, använda svepande termer och avfärda folk till höger och vänster. Vi är alla unga någon gång och har således upplevt tonårens ”självklarhet” i allt som vi tycker – och att alltsom andra tycker lika självklart är fel. Men det förklarar inte varför vuxna människor, även medelålders, agerar på samma sätt: de vet exakt hur allting är, och är inte sena att tala om för alla andra hur det ligger till.

Jag började fundera över detta ganska nyligen, då jag ifrågasatte en svepande kommentar på SvD Näringslivs Wall Street-blogg om den amerikanska statens finanser som var av tydlig Keynesiansk prägel. Det jag skrev var egentligen ganska uppenbart och jag var noga med att beskriva varför jag skrev som jag gjorde. Men detta går de vuxna tonåringarna förbi – de kan uppenbarligen inte se ett argument ens när det slår dem i ansiktet. […]