Är storbankerna större än Sverige?

I regel kan man utgå från att de resonemang som verkar vara absurda också är det. Om denna tumregel är särskilt användbar inom den ekonomiska vetenskapen så beror det på ämnets politiska och ideologiska laddning, vilket illustreras av en slarvig artikel om de svenska bankerna i ETC: De fyra svenska storbankerna är inte stora, de är enorma. Läs mer om Är storbankerna större än Sverige?[…]

Bail in – ett steg i rätt riktning

Den notabla bloggaren Cornucopia har uppmärksammat att G20-länderna på ett möte i november föreslagit att bail-outs av banker, d.v.s. statliga utköp och rekapitalisering av banksektorn med hjälp av skattemedel i händelse av en bankkris, ska överges som krishanteringsstrategi. Istället föreslås en annan metod som går under namnet bail-in. Med detta avses en inkonvertering av vissa skulder Läs mer om Bail in – ett steg i rätt riktning[…]

En kritik av förslaget om 100 procents kassakrav

Inledning Frågan om bankers nyttjande av s.k. fraktionella reserver – ”bråkdelsreserver” – är en omtvistad vattendelare bland ekonomer av den österrikiska skolan. Den mest bitande kritiken mot bankverksamhet med bråkdelsreserver (hädanefter benämnt FRB, ”fractional reserve banking”) kom från Murray Rothbard med den radikala slutsatsen att denna bäst betraktas som en alltigenom bedräglig och skadlig verksamhet, Läs mer om En kritik av förslaget om 100 procents kassakrav[…]

Mycket bra av Cervenka

Vår vän ”hönan” på SvD Näringsliv hittar i en ny krönika helt rätt. Han sätter fingret precis på den ömmande punkten: finns våra pengar egentligen på banken? De pengar vi en gång satt in i förvissningen att vi alltid kan få tillbaka dem, är de egentligen våra? I ett banksystem byggt på fraktionella reserver, dvs Läs mer om Mycket bra av Cervenka[…]

Cervenka om incitamentstrukturer

Vi följer ju ganska när Andreas Cervenkas krönikor i SvD Näringsliv här på mises.se. Cervenka har en ofattbar förmåga att lika ofta hamna helt rätt som han hamnar helt fel. Om detta betyder att han är den välkända blinda hönan som finner korn av sanning, eller om han vet vad han talar om men medvetet pratar Läs mer om Cervenka om incitamentstrukturer[…]

Det obegripliga banksystemet

Att gammelmedia och ekonomer så där i största allmänhet inte har någon aning om hur bankväsendet fungerar är knappast någon nyhet. Men ibland får man en distinkt ”face-palm”-känsla när ekonomi-sidorna skall försöka dissekera något aktuellt ämne. Dagens ämne är : Varför har folk så mycket pengar på bank-konton när det inte ges någon ränta? (SvD) Läs mer om Det obegripliga banksystemet[…]

Räntemarknaden och centralbankens dilemma

Marknadsprocessen ger upphov till en nästan oändlig mängd priser – varje dag. Ett pris uttrycker de kvantitativa villkoren för en transaktion: hur många enheter av en vara, Y, som man ger upp för att byta till sig en enhet av Y. Att köpa en limpa bröd för priset 20 kr. innebär att byta bort 20 Läs mer om Räntemarknaden och centralbankens dilemma[…]

Räcker pengarna till ränta?

Det påstås ibland att en ekonomi med krediter kräver en ständigt växande penningmängd för att räntan ska kunna betalas. Detta är falskt. Ränta kan betalas utan att nya pengar skapas. Inte ens ett system med fractional reserves kräver att penningmängden expanderar för att ränta på den utestående penningstocken ska kunna betalas.

Korrigering i banksektorn

Carolina Neurath skriver på SvD Näringsliv om hur bankerna drar ned allt mer. Bland annat Nordea har rapporterat att de ska skala bort ”minst 10%” av sina anställda. Det är utan tvekan så att Neurath är på rätt väg när hon skriver: Som så ofta skyller Nordea-vd:n på ökade regelkrav. Det är sant att de omfattande regelverk Läs mer om Korrigering i banksektorn[…]

Räntestyrning

Detta är del två i serien om ränta och penningmängd. I första delen Ränta och penningmängd kom vi fram till slutsatsen att om penningmängden är konstant eller förändras mycket långsamt kommer marknadsräntan bli lika med den naturliga räntan, vilken sätts av samhällets sammantagna tidpreferens. I och med att denna ränta är en tröskel för nya investeringar Läs mer om Räntestyrning[…]

Eurons framtid

Problemen för euro-området bottnar i felinvesteringar. I Grekland fortsätter nu i dagarna kampen om vem som slutligen skall stå för notan för dessa investeringar. En expansiv penningpolitik sänkte artificiellt räntorna under det tidiga 2000-talet. Entreprenörer finansierade investeringsprojekt som bara såg lönsamma ut tack vare de låga räntorna men som inte understöddes av reala besparingar. Bostadsbubblor Läs mer om Eurons framtid[…]