”Tröttsam nyliberal” om lönefrågan

Idag skriver undertecknad på Newsmill ett inlägg i lönefrågan med specifikt fokus på varför vissa grupper nästan helt stängs ute från den svenska arbetsmarknaden. Utgångspunkten är en sund ekonomisk analys snarare än en politisk, men det hindrar ju inte kommentatorer att omedelbart avfärda såväl mig som mina argument med att det bara är ”ännu en Läs mer om ”Tröttsam nyliberal” om lönefrågan[…]

Var marknaden kommer ifrån…?

Här finns ett uppenbart problem i Mengers och Mises teorier om pengar. Om vi nu inte antar att Hayek och Smith har rätt, men i så fall beror allting på slumpen och då spelar det teoretiskt sett ingen roll huruvida vi kommit på just den slags pengar och den slags marknad vi har idag eller om vi kommit att snubbla över något annat. För det finns egentligen inget sätt att säga vilket som är bättre – utöver att det är det ”bästa” (mest överlevande) som vi råkat snubbla över. Det är knappast ett teoretiskt gångbart argument.

Arbetsdelningens betydelse och gränser

Sedan Adam Smith har ekonomer förstått den enorma produktivitetspotential som framkommer genom arbetsdelning. Genom att dela upp en arbetsuppgift i flera moment och låta olika personer fokusera på och arbeta uteslutande med de olika momenten ökar den totala produktiviteten markant. Ricardo vidareutvecklade denna förståelse och visade att även i situationer där en person är bättre på samtliga uppgifter tjänar alla inblandade på att dela upp arbetet emellan sig.

Den ekonomiska teorin om företag: en återblick till framtiden

Vad är ett företag? Det låter kanske inte som en speciellt svår fråga att svara på. I Sverige, liksom i andra länder, är det en lagligt erkänd entitet som därmed agerar som juridisk person och således är underställd lagen som vore det en person. Men ekonomiskt sett är den juridiska definitionen helt irrelevant: ett ”företag” Läs mer om Den ekonomiska teorin om företag: en återblick till framtiden[…]

Medelsvenssons hybris

Jag kan knappast kalla mig annat än debattglad – och framför allt gäller detta online. Jag har debatterat politska och ekonomiska idéer sedan mitten på 1990-talet i en stor mängd diskussions- och nyhetsgrupper, e-postlistor, samt i webbforum. Och ständigt råkar man ut för samma underliga fenomen: den ignorantes hybris.

Förvisso ska jag erkänna att jag, framför allt i min ungdom, kunde vara kaxig, använda svepande termer och avfärda folk till höger och vänster. Vi är alla unga någon gång och har således upplevt tonårens ”självklarhet” i allt som vi tycker – och att alltsom andra tycker lika självklart är fel. Men det förklarar inte varför vuxna människor, även medelålders, agerar på samma sätt: de vet exakt hur allting är, och är inte sena att tala om för alla andra hur det ligger till.

Jag började fundera över detta ganska nyligen, då jag ifrågasatte en svepande kommentar på SvD Näringslivs Wall Street-blogg om den amerikanska statens finanser som var av tydlig Keynesiansk prägel. Det jag skrev var egentligen ganska uppenbart och jag var noga med att beskriva varför jag skrev som jag gjorde. Men detta går de vuxna tonåringarna förbi – de kan uppenbarligen inte se ett argument ens när det slår dem i ansiktet. […]

Värdet av kapital i produktion

Österrikare har för vana att fokusera på produktion (snarare än konsumtion) och går därför ofta vilse (mer eller mindre) inom kapitalteori. Detta är något som man inom den neoklassiska ekonomin knappast ens rycker på axlarna åt. Kapital är ju ”K” i diverse modeller, precis som arbetskraft helt enkelt är ”L”. Mer än så behöver vi Läs mer om Värdet av kapital i produktion[…]