Att försvara det oförsvarbara: Surkarten

Det är uppenbart att surkarten inte står under någon skyldighet att omintetgöra sina egna önskningar för att uppfylla någon annans. Ändå är surkarten ofta föremål för omotiverat klander och kritik medan han fortsätter att agera med integritet och mod ställd inför enormt socialt tryck. Detta måste upphöra.

Att försvara det oförsvarbara: Spekulanten

”Död åt spekulanterna!” är ett rop som har hörts under varenda hungersnöd som någonsin existerat. Det yttras av demagoger som menar att det är spekulanten som orsakar att folk svälter ihjäl genom att höja livsmedelspriserna, och denna anklagelse får ett entusiastiskt stöd av den stora massan av ekonomiska analfabeter.

Att försvara det oförsvarbara: Den som inte ger till välgörande ändamål

Istället för att vara en välsignad handling kan bidragandet till välgörenhet ha skadliga effekter. Dessutom är den moralteori, på vilken välgörenhetstanken grundar sig späckad med motsägelser och skapar hyckleri hos dem som utövar den.

Att försvara det oförsvarbara: Penningutlånaren

Sedan urminnes tider har de som lånat ut pengar betraktats som parasiter och avskum som inte fyllt någon samhällsnyttig funktion. Allt sedan Bibelns dagar då ockrarna blev utdrivna ur templen har de föraktats, kritiserats, skymfats, anklagats, åtalats och karikerats.

Att försvara det oförsvarbara: Snåljåpen, del 2

Snåljåpen är sinnebilden av en bakåtsträvande, fattig individ som med alla tänkbara mått kan klassas som en dålig förvaltare. Han är det första uppdraget för ett statligt program med målet att snabba på marknadsprocesserna, där bra förvaltare vinner egendom på dåliga förvaltares bekostnad.

Att försvara det oförsvarbara: Snåljåpen, del 1

Snåljåpen fördöms och anklagas för att ligga bakom arbetslöshet, förändringar i konjunkturcykeln samt depressioner och recessioner. I den kända eller snarare ökända ”sparparadoxen” lär sig nyblivna ekonomistudenter att även om det för en individ eller familj kan vara en god idé att spara så är det skadligt för ekonomin totalt sett.

Att försvara det oförsvarbara: Den privata falskmyntaren

Lexikonet definierar ”förfalskning” som ”tillverkad; falsk; fabricerad utan tillstånd; imitation av någonting som avses bedrägligen att utges för att vara äkta”. På detta sätt är falskmynteri en speciell typ av bedrägeri. I normalfallet av bedrägeri utgörs ”falskheten” av att man byter en vara mot en annan vara eller pengar. När det gäller falskmynteri är det Läs mer om Att försvara det oförsvarbara: Den privata falskmyntaren[…]

Att försvara det oförsvarbara: Biljettspekulanten

Varför finns det en spekulationsmarknad för biljetter? En nödvändig förutsättning för att detta ska existera är en fast och oföränderlig tillgång på biljetter. Om tillgången kunde ökas med ökad efterfrågan skulle biljettspekulanten helt och hållet försvinna. Varför skulle någon köpa biljetter på spekulationsmarknaden när man skulle kunna köpa ytterligare biljetter direkt från arrangören till det tryckta listpriset?

Att försvara det oförsvarbara: Mansgrisen

Kvinnan som vägrar att gå på date med en man kränker inte hans rättigheter, för han har ingen rätt att umgås med henne. På samma sätt kränker inte en man som vill dricka med andra män någon kvinnas rättigheter. Kvinnors rättigheter omfattar nämligen inte rätten att dricka med folk som inte vill dricka med dem.

Att försvara det oförsvarbara: Den som skriker ”det brinner!” på en fullsatt biograf

Yttrandefriheten är i bästa fall en utrotningshotad planta. Den utsätts ständigt för risken att undertryckas. Vår förståelse för den är ibland mycket bräcklig. Därför måste allt som tenderar att försvaga den ytterligare bekämpas. Det finns knappast någon bättre skrämseltaktik för att förstöra yttrandefriheten än att skapa en falsk konflikt mellan yttrandefriheten och andra rättigheter som betraktas som mycket viktigare. Ändå är det exakt vad den vanliga tolkningen av skrikandet av ”Det brinner!” innebär.

Att försvara det oförsvarbara: Barnarbete

Högt på listan över samhällets fiender hittar man alltid de som anställer barnarbetare — grymma, kallhjärtade, utsugande, listiga och onda. I allmänhetens ögon är barnarbete närmast att likna vid slavarbete och den som använder barnarbetare inte mycket bättre än en slavägare. Det är viktigt att rätta till denna uppfattning. Rättvisan kräver det eftersom majoritetens uppfattning i denna fråga är fullständigt felaktig.