Vad har staten gjort med våra pengar? Del 13: Fiatpengar, guld och Greshams lag

När ett land lämnar guldmyntfoten för en fiatstandard så ökar antalet olika “pengar” i världen. Utöver varupengarna guld och silver frodas nu oberoende pengar som varje enskild stat kontrollerar genom fiat. Och precis som guld och silver har en växelkurs på den fria marknaden kommer marknaden att etablera växelkurser för alla olika pengar.

Messiansk kommunism under den protestantiska reformationen

Denna artikel, som är den första av två, är ett utdrag ur Murray Rothbards An Austrian Perspective on the History of Economic Thought, vol. 1, Economic Thought Before Adam Smith. Det kanske inte är alldeles uppenbart varför den översatts och publiceras här, annat än att den har skrivits av Rothbard och att den bidrar till folks Läs mer om Messiansk kommunism under den protestantiska reformationen[…]

Vad har staten gjort med våra pengar? Del 8: Inflation och statens inkomster

Till skillnad från alla andra organisationer får staten inte sin inkomst som betalning för utförda tjänster. Staten ställs därför inför ett annat ekonomiskt problem än alla andra. Privatpersoner som vill ha fler varor och tjänster från andra måste producera och sälja mer av sådant som andra vill ha. Staten behöver bara hitta något sätt att beslagta fler varor utan ägarens tillstånd.

Välgörenhet och fattigdom

Ur ”Power and Market” av Murray N. Rothbard. Ett vanligt klagomål är att den fria marknaden inte skulle utrota fattigdomen, att den skulle ”låta människor svälta”, och att det är bättre att vara ”godhjärtad” och ge ”välgörenhet” fria tyglar genom att beskatta resten av befolkningen för att subventionera de fattiga och de mindre bemedlade. För Läs mer om Välgörenhet och fattigdom[…]

Vad har staten gjort med våra pengar? Del 7: Penningförvaring & sammanfattning

Egendomligt nog har många argumenterat för att det skulle vara omöjligt för bankerna att tjäna pengar om de var tvungna att hålla “100-procentiga reserver” (där guld alltid representeras av sitt kvitto). Men det finns faktiskt inget egentligt problem, mer än det finns för någon annan förvaring.

Hur staterna förhåller sig till varandra

Ur: Anatomy of the State. Eftersom jordens yta är uppdelad mellan olika stater måste en stor del av en stats tid och energi användas åt mellanstatliga relationer. En stat har en naturlig tendens att expandera sin makt och externt sker sådan expansion genom erövring av mer landyta. Såvida ett territorium inte är statslöst eller obebott Läs mer om Hur staterna förhåller sig till varandra[…]