Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 3.3

EN OTILLRÄCKLIG LÖSNING: OMDEFINIERINGEN AV BEGREPPET TILLGÄNGLIGHET Övertygelsen hos de mest kompetenta teoretikerna att det är omöjligt att kombinera två avtal så oförenliga som den särskilda penningdepositionen och låneavtalet, tillsammans med det faktum att majoriteten av de avtal som utgör dagens bankverksamhet är avistadepositioner (monetära, särskilda depositionsavtal) har föranlett akademiker att försöka formulera alternativa juridiska Läs mer om Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 3.3[…]

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 3.2

VARFÖR DET ÄR OMÖJLIGT ATT LIKSTÄLLA DEN SÄRSKILDA DEPOSITIONEN MED LÅNET ELLER MUTUUMAVTALET RÖTTERNA TILL FÖRVIRRINGEN Försöken att juridiskt likställa den särskilda penningdepositionen med lånet eller mutuumavtalet är speciellt attraktiva för dem som tjänar mest på bankverksamhet (bankirer och myndigheter). I kapitel 1, som innehöll en rättslig beskrivning av de båda avtalen, kunde vi mycket Läs mer om Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 3.2[…]

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 3.1

JURIDISKA FÖRSÖK ATT RÄTTFÄRDIGA FRACTIONAL-RESERVE BANKING   INLEDNING Juridiska läror med mål att rättfärdiga fractional-reserve banking har formulerats retroaktivt. De har inte baserats på redan existerande rättsprinciper som har föranlett vissa rättshandlingar. Tvärtom har banker, som vi förklarade i föregående kapitel, brutit mot grundläggande, universella rättsprinciper som ett resultat av att specifika omständigheter har samverkat Läs mer om Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 3.1[…]

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 2.5

ETT NYTT FÖRSÖK ATT LEGITIMERA BANKVERKSAMHET: AMSTERDAMS VÄXELBANK. BANKVÄSENDE UNDER SEXTONHUNDRA- OCH SJUTTONHUNDRATALET   AMSTERDAMS VÄXELBANK Det sista seriösa försöket att etablera en bank grundad på de allmänna rättsprinciper som reglerar den särskilda penningdepositionen och att upprätta ett effektivt statligt kontrollsystem för att adekvat definiera och försvara insättares äganderätt skedde i samband med bildandet av Läs mer om Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 2.5[…]

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 2.4

BANKVÄSENDE UNDER KARL DEN FEMTES STYRE OCH SALAMANCASKOLANS LÄRA[1] Bankväsendet under Karl den femte är ett bra exempel på det scenario vi har beskrivit. För det första orsakade, åtminstone till att börja med, inflödet av ädelmetaller från den amerikanska kontinenten ett skiftande av ekonomiskt fokus från handelsstäderna i norra Italien till Spanien, mer specifikt till Läs mer om Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 2.4[…]

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 2.3

BANKIRER UNDER SENMEDELTIDEN Romarrikets fall innebar ett upphörande av det mesta av handeln och början på en feodal ekonomisk och social ordning. Den enorma nedgången i handel och arbetsfördelning var ett hårt slag för bedrivandet av finansiella tjänster, speciellt bankverksamhet. Effekten av denna nedgång varade i flera århundraden. Endast kloster, stabila centra för ekonomisk och Läs mer om Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler, kap. 2.3[…]

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler – kap. 2.2

BANKVÄSENDE I GREKLAND OCH ROM I antikens Grekland fungerade tempel som banker genom att låna ut pengar till individer och monarker. Av religiösa skäl betraktades tempel som okränkbara och kom att bli en relativt säker tillflykt för pengar. Därtill hade de egna miliser som försvar och deras rikedomar ingöt förtroende hos insättare. Ur en finansiell Läs mer om Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler – kap. 2.2[…]

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler – kap. 2.1

HISTORISKA ÖVERTRÄDELSER AV RÄTTSPRINCIPER GENOM SÄRSKILDA DEPOSITIONSAVTAL I detta kapitel kommer vi att framföra olika exempel för att visa hur banker genom historien har brutit mot traditionella rättsprinciper i förhållande till den särskilda depositionen, samt reflektera kring anledningarna till att samhället genom sina reglerande mekanismer har misslyckats med att sätta stopp för sådana aktiviteter. Vi Läs mer om Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler – kap. 2.1[…]

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler – Kap. 1.4

ROMERSKA LAGEXPERTERS UPPTÄCKT AV DE GENERELLA PRINCIPER SOM REGLERAR DEN SÄRSKILDA DEPOSITIONEN   FRAMVÄXTEN AV TRADITIONELLA RÄTTSPRINCIPER ENLIGT MENGER, HAYEK OCH LEONI De traditionella, universella, juridiska principer som vi diskuterade i den senaste delen i förhållande till det särskilda depositionsavtalet har inte uppstått i ett vakuum, och är inte heller ett resultat av a priori-kunskap. Läs mer om Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler – Kap. 1.4[…]

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler – Kap. 1.3

Det är nu viktigt att återerinra sig och betona de fundamentala skillnaderna mellan det särskilda depositionsavtalet och låneavtalet med avseende på pengar. Som vi kommer att se senare i olika sammanhang beror mycket av förvirringen och många av de juridiska och ekonomiska felaktigheterna kring detta ämne på en brist av förståelse för de väsentliga skillnaderna mellan dessa två avtal.

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler – Kap 1.2

DEN SÄRSKILDA DEPOSITIONENS EKONOMISKA OCH SOCIALA FUNKTIONER Depositioner av fungibla varor (som pengar), även kallade särskilda depositioner, fyller en viktig social funktion som inte kan uppfyllas av vanliga depositioner (depositioner av specifika varor). Det skulle vara meningslöst och väldigt kostsamt att deponera olja i separata, numrerade, behållare (det vill säga, som tillslutna depositioner där äganderätten Läs mer om Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler – Kap 1.2[…]

Pengar, bankkredit och ekonomiska cykler – Kap 1.1

Enligt Shorter Oxford English Dictionary är ett lån “ett utlånat föremål; särskilt en summa pengar som utlånats för en tid, att återlämnas i pengar eller i pengars värde, och vanligtvis med ränta” (1). Traditionellt sett har det funnits två typer av lån: lån för användning, där endast användningen av det utlånade föremålet överlåts och låntagaren är bunden att återlämna föremålet så fort det har använts; och lån för konsumtion, där ägandet av det utlånade föremålet överlåts.