I syfte att inte förvirra oss själva måste vi i studiet av ekonomi och samhällsvetenskap utgå från en stabil grund. Ett litet felsteg när man söker denna grund och all framtida forskning kommer att vara ett slöseri med tid. Om vi inte kan förstå vad kunskap är och hur vi får den, om vi misslyckas med att bygga en gedigen epistemologi, kommer vi att vara illa ute.
I Ekonomi och praxeologi argumenterar Hans-Hermann Hoppe för att den stabila grunden i studiet av all samhällsvetenskap utgörs av praxeologin, läran om mänskligt handlande. Det är enbart genom att resonera logiskt utifrån axiom som vi kan finna de lagar som styr människors agerande. Dagens ekonomers försök att med naturvetenskapen som förebild använda sig av matematik och statistik för att förstå mänskligt handlande är enligt Hoppe helt meningslöst.
Den österrikiska ekonomen Ludwig von Mises förstod väl epistemologins betydelse. Det är därför de första femtio sidorna av hans Magnum Opus Human Action ägnas åt detta. Det var därför han skrev tre böcker om ämnet. Det är också därför den bok han skrev när han var 81 år gammal, som kom att bli hans sista bok, inte handlade om det socialistiska kalkyleringsproblemet eller den österrikiska konjunkturcykeln utan om just epistemologi.
Stående på den grund Mises la genomför Hoppe en noggrann kritik av positivismen och hermeneutismen, och visar varför praxeologin är det enda som kan ge oss sann kunskap om ekonomi.
Detta gör han på samma sätt som vi måste bedriva alla andra undersökningar av samhällsvetenskapliga problem. Hoppe resonerar, diskuterar, kritiserar, finner motsägelser, leder argument, ifrågasätter och kommer med lösningar. Denna stringens kombineras samtidigt med en förmåga att se igenom och avfärda resonemang från tänkare vars dunkla sinnen förvirrat dem själva.
Likt Mises utgår Hoppes förståelse av epistemologi från den tyske filosofen Immanuel Kants filosofi. Kant hävdade att det måste finnas kunskap som är syntetisk, som säger någonting om verkligheten, och som samtidigt är a priori, som inte härleds från empirisk observation. Exempel på ämnen där det fanns sann syntetisk a priori kunskap var enligt Kant matematik och geometri. I bokens argumentation framträder också epistemologi som ett ämne vi måste förstå som ett ämne bestående av syntetiska a priori omdömen.
Hoppe inleder ofta sina böcker och vetenskapliga artiklar med en kort presentation av praxeologin. För den som verkligen vill förstå hans syn och undvika missförstånd är denna bok som är helt dedikerad åt epistemologi självklart viktig.
Bokens första kapitel innehåller en historisk genomgång som visar att den epistemologi Mises argumenterade för inte skiljde sig åt från hur ekonomer förr i tiden betraktade sitt ämne. Efter det lämnar Hoppe historien för att istället med full kraft ge sig hän åt det teoretiska. Han använder då sin förödande kritik av hermeneutism och positivism för att etablera ett starkt försvar av praxeologin. I ett avslutande kapitel bryter Hoppe ny mark med en grundlig genomgång av kategorin argumentation och dess relation till kategorin handling, någonting som borde intressera den som vill få en djupare förståelse av hans argumentationsetiska försvar av libertarianismen.
Den svenska översättningen riktas till dig som studerar nationalekonomi på ett svenskt universitet. Förhoppningsvis kan denna bok utgöra en pust frisk luft och få dig att inse att de moderna ekonomer som hävdar, eller bara tar för givet, att ekonomi är ett simpelt ämne som ska studeras genom datorprogram, har fel.
Benjamin Juhlin
Stockholm november 2013