Nobelpristagarna har fel

En ny artikel i New York Times, signerad årets vinnare av ekonomipriset i Nobels minne, Esther Duflo och Abhijit Banerjee, hävdar att ”ekonomer på något sätt har lyckats missa en otroligt viktig aspekt av sin forskning, nämligen att finansiella incitament inte alls är så viktiga som de vanligtvis antas vara.” Som vi kommer att se Läs mer om Nobelpristagarna har fel[…]

Det falska påståendet om konsensus i klimatfrågan

Ett av de populära retoriska redskapen i klimatdebatten som interventonsförespråkare använder sig av är att hävda att ”97% av forskarna” håller med om deras ståndpunkt, och därför måste alla kritiker vara ovetenskapliga ”förnekare”. Detta påstående var tvivelaktigt redan från början; personer som David Friedman visade att påståendet om ”97% konsensus” uppstod via en partisk studie Läs mer om Det falska påståendet om konsensus i klimatfrågan[…]

En Rothbardisk syn på negativa räntor

Joe Weisenthal, som gjorde ett namn för sig i finansiella kretsar då han var redaktör på Business Insider mellan 2008 och 2014, har tänkt högt på sitt populära Twitter-konto om varför så många analytiker tycker att negativa räntor är något konstigt. Eftersom Weisenthal har samlat sina tankar i en ny artikel på Bloomberg är det Läs mer om En Rothbardisk syn på negativa räntor[…]

Böhm-Bawerks kritik av exploateringsteorin

Den österrikiska ekonomen Eugen von Böhm-Bawerk är känd av ekonomihistoriker för den fenomenala History and Critique of Interest Theories (1884). Innan han presenterade sin egen teori om räntefenomenet (i den andra volymen som utgavs fem år senare), klassificerade och motbevisade Böhm-Bawerk först alla andra tidigare förklaringar. I min egen klass i ekonomisk historia ber jag Läs mer om Böhm-Bawerks kritik av exploateringsteorin[…]

Var kommer kapitalistens ränteinkomster ifrån?

RÄNTEFRÅGAN Eugen von Böhm-Bawerks verk i tre delar, Capital and Interest [1], är en klassiker, både för dess briljanta analyser och vitsiga framställning. Den första volymen innehåller historia om, och kritik av, alla tidigare förklaringar av räntefrågan. För Böhm-Bawerk var ränteteoretikerns uppgift att förklara hur kapitalisten regelbundet kunde tjäna en nettoinkomst på sina finansiella tillgångar, trots Läs mer om Var kommer kapitalistens ränteinkomster ifrån?[…]

Mises icketriviala insikt

Det som kanske främst utmärker Ludwig von Mises ekonomi är att han höll fast vid ett tillvägagångssätt baserat på a priori kunskap. En ekonomisk lag måste enligt Mises logiskt härledas från redan etablerade axiom så att – givet sanna ingående antaganden – de slutsatser man når är lika giltiga som ett givet resultat i euklidisk Läs mer om Mises icketriviala insikt[…]

Venus behöver några österrikare

Under min resa till Haiti hamnade jag i en diskussion med några av mina medvolontärer om den finansiella krisen. Det började bra med att vi höll med varandra om att de rika investeringsbankirerna inte förtjänade att räddas av skattebetalarna. Men mina förhoppningar grusades snabbt då en av de mer intellektuella personerna i gruppen plötsligt utropade Läs mer om Venus behöver några österrikare[…]

Ekonomin bakom ObamaCare

Ludwig von Mises deklarerade i slutet av sitt verk Human Action att den primära medborgerliga plikten var att lära sig hur ekonomin fungerar. Den amerikanska befolkningens växande missnöje med Patient Protection och Affordable Care Act – allmänt känd som ObamaCare – illustrerar på ett tydligt sätt Mises poäng. Ingen borde egentligen bli förvånad över att Läs mer om Ekonomin bakom ObamaCare[…]

Böhm-Bawerks kritik av exploateringsteorin

Den österrikiska ekonomen Eugen von Böhm-Bawerk är känd bland ekonomihistoriker för den fantastiska boken History and Critique of Interest Theories (1884). Innan han gav sin egen förklaring av räntefenomenet (i den andra volymen som gavs ut 5 år senare) klassificerade och motbevisade Böhm-Bawerk alla tidigare förklaringar av räntefenomenet. I mina egna klasser i ekonomisk historia Läs mer om Böhm-Bawerks kritik av exploateringsteorin[…]

Anarki på Haiti

En rothbardian skulle aldrig förneka att det skulle vara bedrövligt med den anarki som uppstod ifall exempelvis ett kärnvapenkrig eller en superinfluensa tog död på 99 procent av världens befolkning – inklusive alla politiker. Men på samma sätt skulle det också vara bedrövligt ifall ett kärnvapenkrig eller en superinfluensa tog död på 99 procent av världens befolkning och det dessutom fanns tillräckligt många överlevande politiker för att kunna bibehålla stater. Faktum är att om Rothbard hade rätt skulle det vara betydligt värre för de överlevande ifall de såg sig omkring och upptäckte att ett gäng politiker hade klarat sig istället för ingenjörer och jordbrukare.