Återinför skamvrån

Skam – eller snarare utebliven samhällelig skam – kan fungera som en normsättande påtryckningsfaktor som får individuella och strukturella konsekvenser. Tanken till den här texten kom sig av ett radioprogram som i förbifarten nämnde att någon i Småland hade blivit bestört över att en yngre person i släkten inte hade något arbete. I den äldres Läs mer om Återinför skamvrån[…]

Rickard Dahlin kommenterar Shekarabi

I dagarna skrev socialdemokraten Ardalan Shekarabi ett uppmärksammat inlägg på Facebook. Rickard Dahlin kommenterar. Det här skriver jag som socialdemokrat. Idag var jag i Kronoberg för att presentera budgeten. Började dagen med att träffa Växjös kommunledning. Bra och konstruktivt samtal om kommunens läge och statens roll. Åkte därefter till Alvesta, för att besöka Grönkullaskolan. Mötet Läs mer om Rickard Dahlin kommenterar Shekarabi[…]

Rapport

Under perioden från 27 juni t.o.m. 8 juli kategoriserade jag Rapports nyheter för att se om det gick att upptäcka någon partiskhet. SVT är vida (ö)känt för sin slagsida åt vänster – det finns studier som visar på en skev politisk fördelning bland de anställda på SVT/SR – där Miljöpartiet står oproportionerligt högt i kurs Läs mer om Rapport[…]

175 år av ofrihet – den svenska skolan 1842-2017. Del 11: Lösningar

Hur löser vi det här? Tillsammans! Nej, självfallet inte. Det finns ingen lösning i ett ofritt system. Man kan endast göra det bästa av situationen och förhålla sig till det rådande systemet. I synnerhet är lösningen inte tillsammans då barn har olika problem och svårigheter i form av olika kognitiva förmågor, intelligens, IQ, vilja, drivkraft, Läs mer om 175 år av ofrihet – den svenska skolan 1842-2017. Del 11: Lösningar[…]

175 år av ofrihet – svensk skola 1842-2017. Del 10: Likvärdighet

Likvärdigheten i svensk skola OECD påpekade att likvärdigheten är dålig i Sverige, att den försämrats och att barnets – i praktiken föräldrarnas – val av skola samt barnets föräldrars bakgrund spelar roll för elevernas resultat. Hela tanken med friskolereformen var just att ökad konkurrens skulle leda till att bra skolor lever vidare och dåliga försvinner. Läs mer om 175 år av ofrihet – svensk skola 1842-2017. Del 10: Likvärdighet[…]

Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 9: Lärarlöner

”Anledningen till att läraryrket betalar dåligt är för att det är ett kvinnodominerat yrke.” Så låter det allt som ofta när man läser om lärarlöner. På sent 1800-tal öppnade man upp för kvinnliga lärare eftersom det saknades utbildade lärare men även på grund av att kvinnor skulle ha lägre lön än män, det var helt Läs mer om Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 9: Lärarlöner[…]

Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 8: Högre utbildning

(Följ hela serien från början här: 175 år av ofrihet.) Högre utbildning På 1960-talet dök idén upp om att högre utbildning ger ringar på vattnet för hela samhället – produktiviteten ökar desto högre utbildad befolkningen är. Det här synsättet gjorde att man öppnade upp för fler utbildningsplatser vid universitet och högskolor. Det i sin tur Läs mer om Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 8: Högre utbildning[…]

Thomas Sowells Black Rednecks and White Liberals (2005)

(Denna artikel refererar Thomas Sowels bok ”Black Rednecks and White Liberals”) För att förstå samtida USA och framför allt den svarta befolkningen måste man också förstå hur den svarta kulturen har uppstått. I den här boken går Sowell igenom var ifrån den svarta kommer och hur den har frodats – trots sin kontraproduktiva karaktär – Läs mer om Thomas Sowells Black Rednecks and White Liberals (2005)[…]

Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 7: Ekonomi och styrning

(Läs serien från början genom att gå hit: 175 år av ofrihet.) Kommunernas ekonomi 2004 slogs det fast i boken Den kommunala självstyrelsen att de närmaste tio åren skulle bli ekonomiskt tuffa för kommunerna, mycket tack vare många pensionsavgångar och en redan mycket ansträngd och belånad ekonomi. Att förstatliga skolan har nu återigen börjat lyftas Läs mer om Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 7: Ekonomi och styrning[…]

Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 6: Förskolan – en samhällelig vederstyggelse

(Läs hela serien från början genom att gå till 175 år av ofrihet) De första förskolorna på 1800-talet var privata, icke vinstdrivande och syftade till att förse de fattigaste barnen med uppfostran och kunskaper. Under 1900-talets första hälft knöts förskolorna närmare kommunerna som då fick ett större inflytande genom nya krav från kommunerna. 1970 var Läs mer om Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 6: Förskolan – en samhällelig vederstyggelse[…]

Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 5: Kommunalisering och friskolereformen

I och med 1989 års beslut initierat och taget av Göran Persson om en kommunalisering av skolan – som genomfördes 1991 –  gick man från regelstyrning till målstyrning i och med Lpo94 (1994). Detta är emellertid ingenting positivt – makten kom fysiskt närmare klassrummet och lärarkåren vilket har beskurit lärarnas autonomi ytterligare. Ju längre ifrån Läs mer om Svensk skola: 175 år av ofrihet. Del 5: Kommunalisering och friskolereformen[…]