Det man ser och det man inte ser, del 3

Ni jämför nationen med en bit uttorkat land och skatten med ett livgivande regn. Må så vara. Men ni borde också fråga er varifrån detta regn kommer, och om det inte är just skatten som drar fukten ur jorden och torkar ut den. Ni borde också fråga er om marken får mer värdefullt vatten från regnet än vad den förlorar genom avdunstning?

Det man ser och det man inte ser, del 2

Det är med ett folk som med individer. Om en person vill ha något är det hans ansvar att se om det är värt vad det kostar. För en nation är säkerhet den största välsignelsen. Om man måste mobilisera hundra tusen man och betala hundra miljoner för att uppnå säkerheten säger jag inget om det. Man offrar något för att uppnå något viktigt. Missförstå därför inte poängen i mitt resonemang.

Det man ser och det man inte ser, del 1

Läsaren måste försöka se att det inte bara finns två, utan tre, personer i det lilla drama jag har presenterat. Den första är Jacques Bonhomme, som representerar konsumenten som på grund av förstörelsen bara får åtnjuta en sak i stället för två. Den andra, glasmästaren, visar oss producenten som tjänar på olyckan. Den tredje är skomakaren (eller vilken annan företagare som helst) som förlorar lika mycket på samma olycka.