Enligt Index of Economic Freedom placerar sig Sverige just nu på plats nummer 10 av 184 länder där man har mätt den ekonomiska friheten. I skrivande stund är Sveriges poäng 77,5 av 100 vilket är högre än USAs på 70,6. Jämförelsen är intressant eftersom att USA låg på 5:e plats 1996 medans Sverige låg på 55:e plats.
Sedan 1995 har The Heritage Foundation och även The Wall Stret Journal tillhandahållit Index of Economic Freedom. Syftet är att, med fyra huvudkategorier, mäta den ekonomiska friheten som varje lands stat tillåter. Dessa huvudkategorier är:
1. Lagstyre (äganderätter, statlig integritet, juridisk effektivitet)
2. Statens storlek (statliga utgifter, skatteincidens, finanspolitisk hälsa)
3. Regleringseffektivitet (företagsfrihet, arbetsmarknadsfrihet, monetär frihet)
4. Marknadsöppenhet (handelsfrihet, investeringsfrihet, finansiell frihet)
Ökar verkligen den ekonomiska friheten?
Allting är relativt och beroende på årtal och ekonomisk kategori så har friheten både ökat och minskat. Till exempel har Sverige genomgått en rad avregleringar vad gäller statliga monopol sedan 80–talet. Tidigare var bl.a. TV och radio, telekom, järnvägstrafik, fordonsbesiktning och apotek förstatligade.
Samtidigt har den totala skattesatsen (medelskattesatsen) ökat från 29,09% 1980 till 32,24% 2023. Jämförelsevis låg den på 8,49% 1930. Idag har Sverige världens 5:e högsta skattetryck, till stor del för att mata den enorma välfärdsstaten.
1800-talet och början av 1900-talet präglades till stor del av deflation. Efter att guldmyntfoten övergavs år 1931 byttes guld och deflation mot fiatpengar och inflation. Digitaliseringen har bidragit till ökad monetär kontroll och övervakning av myndigheter, vilket förbättrar statens möjligheter att hitta skattefuskare.
Sammanfattningsvis kan man säga att även om pseudoprivatiseringar sker så ökar den statliga kontrollen och övervakningen. Skatterna skjuter i höjden, lagböckerna växer och juridiken blir allt krångligare med alla nya lagar om petitesser som tillkommer hela tiden.
Ekonomisk frihet på riktigt
För libertarianer följer ekonomisk frihet från axiomet att varje individ har en naturlig äganderätt till sin kropp och därmed extern fysisk egendom. Således har varje människa rätt att utföra vilka handlingar som helst så länge inte dessa (fysiskt) skadar någon annan eller dennes egendom.
Följaktligen har varje människa rätt att bedriva företagsverksamhet utan att be om lov och behålla frukten av sitt arbete. Hon har även rätten att använda vilka pengar som helst, fritt göra ändringar på fastighet och mark, samt anlita bästa möjliga privatjuridiska firma.
Anarkokapitalism är det ekonomiska system som följer från det libertarianska axiomet. Det är därför det enda moraliskt försvarbara och varje steg mot mer frihet är välkommet.
Det ekonomiska system vi har just nu är blandekonomi som har inslag av både kapitalism och socialism. Även om Sverige lutar mer åt kapitalism än Nordkorea, så är vi, jämfört med sann ekonomisk frihet, långt i från fria.
