Språkbruk och Politisk Symbolism som Libertariansk Strategi

Symboler och språk har nyttjats i tusentals år. De första symbolerna som användes för att sprida idéer var religiösa sådana i syfte att sprida gudarnas budskap. Under 1800-talet började politiska symboler dyka upp frekvent och idag finns det knappt ett enda politiskt parti eller ideologi som saknar en egen symbol. Precis som bilder så säger symboler mer än tusen ord. De väcker även känslor hos människor och genom upprepade visningar tjänar de sitt syfte.

Det spelar ingen roll om symbolens betraktare vet vad den representerar eller inte. Skulle betraktaren känna till dess mening och hålla med om den, så skulle detta med största sannolikhet förstärka dennes åsikt och positiva känsla till den. För en betraktare som inte håller med om symbolens mening, skulle upprepade visningar kunna leda till att betraktaren antingen ändrar åsikt eller åtminstone vänjer sig vid dess innebörd. Det ska också nämnas att motstånd kan och kommer att uppstå hos de som inte håller med. Skulle betraktaren inte veta vad symbolen representerar kan den väcka en viss nyfikenhet som slutligen kan leda till att betraktaren blir anhängare. Man kan säga att symboler är för ideologier, vad loggor är för företag – de används för marknadsföring.

Språkets utveckling härleds från mänskligt handlande och har influerats av ett stort antal kulturer. Varje kultur har utvecklat sitt eget språkbruk som en reflektion av dess normer och traditioner. Språket påverkar kulturen och vice versa och har ett starkt inflytande på vår perception av världen omkring oss – både den sociala så väl som den naturliga. Politiker och ledare har genom århundraden dragit nytta av detta faktum.

Historiskt och nutida användande

Den kanske mest kända politiska symbolen är svastikan. Den härstammar från Asien och används där som en symbol för solen och för lycka. I Väst är den 45° roterade svastikan mest känd som en politisk symbol för nationalsocialism (nazism).

Vad många inte vet är att nazisterna även tog kontroll över tyska språket och använde sig av slagord och eufemismer. En massmordsoperation, till exempel, kallades för aktion, vilket betyder handling.

Även om den politiska agendan har förändrats och massmord inte längre är på tapeten så ser vi samma saker hända idag, fast på en helt ny nivå. I Sverige började jämställdhetsvänstern ta kontroll över språket under tidigt 2010-tal. Regnbågsflaggan och symbolen för det kvinnliga könet (venussymbolen) anammades tungt under denna period och ökar i popularitet.

Vad beträffar språkbruket så finns det många ord i svenskan som man försöker ta bort för att passa det nya narrativet. Svenska Akademiens Ordlista (SAOL) tappar utdaterade ”negativa”, ”kränkande” ord för varje år och får in nya mer ”positiva” och ”jämställda” ord. Det kanske mest uppmärksammade nya könsneutrala personliga pronomenet hen skvallrar om hur besatta de är av omöjlig jämställdhet.

Vad libertarianer kan lära sig

Symboler och ord har visat sig vara kraftfulla verktyg som jag starkt rekommenderar libertarianer att använda. Tyvärr har libertarianismen inte direkt någon egen symbol. Däremot har den gamla amerikanska Gadsdenflaggan anammats och är kanske den mest kända libertarianska symbolen tillsammans med piggsvinet.

Precis som alla andra ideologier så har libertarianismen sina olika grenar. Därav används även anarkokapitalistflaggan och agorismens a3-symbol. Frågan är om libertarianismen behöver en alldeles egen symbol eller om vi ska hålla oss till de vi har? Då Gadsdenflaggan redan är så starkt förknippad med ideologin så har den ett övertag på en potentiell, ny symbol. Däremot så är flaggan en ganska komplex symbol att antingen rita av för hand eller göra smycken av. Därför skulle en ny enklare symbol varit bra.

Vad beträffar språkbruk och semantik så tycker jag att libertarianer, generellt kan behöva se över sitt ordförråd i vardagen och kalla saker vad de verkligen är. Här är några förslag:

1) Som jag nämnt tidigare i min artikel ” Den Pseudoprivata Sektorn” så finns det ingen helt privat sektor då den är hårt reglerad och beskattad. Därför bör den kallas för pseudoprivat.

2) Libertarianer har en sund uppfattning om vad ägande innebär. Vi vet därför att gemensamt ägande inte är möjligt då endast individer tänker och handlar därefter. Så kalla det för vad det är; kollektivt nyttjande, eller allmänt nyttjande.

3) Vår ärkefiende, staten, förtjänar ett mer passande namn som maffian eller våldsmonopolet.

4) Kapitalism är missförstått och det ekonomiska system vi har i de flesta länder är snarare statskapitalism eller cronykapitalism. Att nämna kapitalism för en socialist är dömt att misslyckas. Jag använder mig själv av begreppet frivillig handel.

Om läsaren själv har egna förslag eller exempel så mottags de gärna.

Originalartikeln återfinns på mises.org:

https://mises.org/power-market/language-and-political-symbolism-libertarian-strategy

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.