Greshams Lag

Även om fenomenet observerats tidigare så var det Sir Thomas Gresham på 1500-talet, som av Henry Dunning Macleod fick namnge detta. Lagen brukar mycket enkelt formuleras: ”dåliga (övervärderade) pengar driver ut bra (undervärderade) pengar ur cirkulation”.

Historien har visat många exempel på detta fenomen och det kanske tidigaste exemplet är att man har hamstrat ädelmetallsmynt av högre vikt och spenderat likadana mynt av lägre vikt. Greshams lag har även utövats flitigt under bimetallism, dvs när både guld och silver har varit giltigt betalmedel i samma geografiska område med fast växelkurs. Historien är full av exempel på människor som tjänat mycket pengar på den artificiella växelkursen mellan de båda ädelmetallerna, vilket har ansetts vara omoraliskt och problematiskt.

Bimetallism är sannerligen ett problem för många, som har pekats ut av såväl stater som historiker och ekonomer. Problemet enligt dessa, är att de båda ädelmetallerna samexisterar som pengar. Vi österrikare erkänner också problem med bimetallism. Men det enda problemet är den artificiella växelkursen mellan guld och silver. Murray Rothbard beskriver hur guld och silver kan användas sida vid sida på en fri marknad på ett oerhört pedagogiskt sätt i sin bok ”Vad Har Staten Gjort med Våra Pengar?”:

Silver och guld skulle med lätthet kunna vara i omlopp sida vid sida, och har varit så förr. Förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på de båda metallerna kommer att sätta växelkursen mellan dem, och denna kurs kommer precis som alla andra priser att förändras kontinuerligt som svar på dessa rörliga krafter. Silver och guld skulle till exempel kunna handlas till en kurs av 16:1 vid en viss tidpunkt, 15:1 vid en annan tidpunkt, etc. Vilken metall som skulle tjäna som beräkningsenhet beror på marknadens särskilda omständigheter.

Om det är guld som är beräkningsenhet kommer de flesta transaktioner att räknas i guldgram, och silvergram handlas till ett fritt svängande pris uttryckt i guld.

Det borde framgå att växelkursen och de båda metallenheternas köpkraft alltid kommer att tendera att vara proportionerliga. Om varupriserna är femton gånger högre i silver än i guld kommer växelkursen tendera att sättas till 15:1. Om inte kommer det löna sig att byta från den ena till den andra tills paritet uppnås. Om priserna är femton gånger så höga uttryckta i silver som i guld när silver/guld står i 20:1 kommer folk att skynda sig att sälja sina varor för guld, köpa silver, och sedan köpa tillbaka varorna med silver och därigenom kamma hem en fin vinst. Detta kommer snabbt att återställa växelkursens “köpkraftsparitet”; i takt med att guld blir billigare i termer av silver stiger varornas silverpriser, och varornas guldpriser sjunker.

Det kanske bästa exemplet, som läsaren själv har upplevt, var när det fanns både silvermynt och skiljemynt i cirkulation. Jag utövade själv Greshams lag flitigt innan 2017 och samlade på mig alla silvermynt jag kunde komma åt. Metallvärdet på en enkrona i silver (präglad 1942-1968) år 2017 var ca 12 kronor medans metallvärdet på en enkrona i nickel var ca 30 öre. Således var silverkronan värd 40 gånger mer än nickelkronan.

Det som har gett upphov till Greshams lag är att staten har lagstiftat ett högstapris på pengar. Man har med andra ord gett pengarna ett fast pris samtidigt som det funnits ett rörligt marknadspris. Som känt skapar prisregleringar brist på marknaden och utbudet måste därför ransoneras när det bildas långa köer, hamstring eller rentav kaos. Om vi återgår till det tidigare exemplet med silverkronan och nickelkronan så ser vi att staten har reglerat priset på de båda enkronorna till just en krona. Silverkronan innehöll 2,8 gram silver vilket motsvarade ca 12 kronor 2017. Man kunde alltså ”köpa” 2,8 gram silver för en krona – eller för att göra exemplet ännu mer bisarrt; man kunde ”köpa” 12 kronor för en krona.

Även om det endast finns skiljemynt i cirkulation idag så kan Greshams lag utövas tack vare att det finns felpräglingar i cirkulation. Felpräglingar har alltid ett högre samlarvärde än det nominella värdet. En känd felprägling är den cirkulerande 10-kronan från 1991 med åtsidan uppåt och frånsidan nedåt. Även 1-kronor, 2-kronor och 5-kronor präglade år 2015 har ett högre samlarvärde än nominellt värde, eftersom att dessa provpräglades i Helsingfors i en mycket liten upplaga.

1 reaktion på ”Greshams Lag”

  1. thomas leion

    Förstår inte hur man kan skriva denna artikel utan att nämna att den nuvarande centralbankseliten har skapat såväl eurodollar ( enskilda vanliga banker i europa kan själv okontrollerat skapa obegränsat med dollar på papper) och ändå värre leasat guld och silver ( guld och silver på papper) Den sistnämnda utgör ca 1000 ggr mer i prispåverkande volym existens än fysiskt guld , silver som då påtvingat påverkas (vilket är olagligt och finns liggande i åtalsunderlag hos både DOJ och Militära tribunaler mot dem, framtill rätt tidpunkt att adressera problemet)

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.