Varför börsen stiger på lång sikt

Artikeln är en tolkning av Kel Kellys artikel ”How the Stock Market and Economy Really Work” som publicerades på Mises.org 2010. Den baseras även på Rickard Dahlins artikelserie ”Don’t Fight the FED” som publicerades på Mises.se 2022. Länkar till artiklar återfinns längst ner i texten.

Hur priser uppstår och varför de stiger

Som känt är det förhållandet mellan utbud och efterfrågan som styr priser och priserna på börsen är inte ett undantag för detta. Priser går upp och ner hela tiden till följd av förändrat utbud och/eller efterfrågan. På börsen styrs aktiernas efterfrågan av en myriad faktorer, som rapporter, nyheter, utdelningar, rykten osv. En annan faktor som ökat efterfrågan på att investera är teknikens utveckling och lägre courtage. Avanza och Nordnet erbjuder idag courtagefri handel för affärer upp till 50 000 kronor respektive 80 000 kronor.

Priset på aktier svänger upp och ner varje sekund under börsens öppettider. Dessa små svängningar från sekunder, till minuter, dagar, veckor och månader beror till största del på förändrad efterfrågan utifrån de faktorer som tidigare beskrivits. Men den enda anledningen till att börsen stiger på lång sikt är till följd av en ständigt ökande penningmängd. Så börsen är inte ett undantag för inflation. Det är lika sant att en minskande penningmängd medför fallande priser och aktiekurser men fokus i denna artikel kommer endast att ligga på stigande priser.

Om mängden pengar hålls konstant och vi för enkelhetens skull ignorerar räntor och sparande så kan priset på en vara endast öka på bekostnad av andra varors fallande priser. Allt annat är matematiskt omöjligt. Men om däremot priserna på i stort sett alla varor ökar samtidigt, vad har då hänt? Jo penningmängden har ökat. Vi kan använda oss av George Reissmans formel för priser:

Pris=Efterfrågan/Utbud

Enligt formeln ser vi att priser endast kan stiga till följd av att efterfrågan överstiger utbudet och endast sjunka om vice versa skulle ske. Allt annat är matematiskt omöjligt. Priset på pengar som mäts i en ”handfull varor” och priset på varor som mäts i pengar kan med hjälp av formeln sättas mot varandra som vilken annan växelkurs som helst. Det blir då tydligt att ett ökat utbud av penningmängden sänker priset på pengar och höjer priset på varorna.

Hittills har jag bara fokuserat på en ökad penningmängd, men som vi också kan observera, så ökar mängden varor. Det är varor samt tjänster, och inte pengar, som ökar vårt välstånd. När mängden pengar ökar fortare än mängden varor och tjänster stiger priserna och vi får vad som kallas prisinflation. Mängden existerande pengar spelar ingen roll så länge den är statisk eller ökar mindre än vad ekonomin växer. I en sund och växande ekonomi så faller därför priser över lång tid eftersom att pengarnas köpkraft ökar. Tyvärr är det tvärtom idag och då många människors löner släpar efter och inte ökar reellt så måste vi skydda oss mot inflation. Det gör vi genom att investera på börsen och i reella tillgångar. Man kan säga att inflationen tvingar oss att investera i stället för att endast spara våra pengar. För vem vill spara i något som minskar i värde?

För att köpa någonting så krävs det både vilja och förmåga. Det finns mycket vi vill köpa, men saknar förmåga till. Om priser ska kunna fortsätta att stiga över lång tid så krävs bägge delar. Aktier stiger på kort sikt av vilja att köpa men för att kunna stiga under en längre tid krävs också förmåga och med det menar jag nya pengar.

Det ska tilläggas att aktier kan stiga på kort sikt också på grund av inflation. Som Kelly skriver:

The Fundamentals are Not the Fundamentals

If it is, then, primarily newly printed money flowing into and pushing up the prices of stocks and other assets, what real importance do the so-called fundamentals — revenues, earnings, cash flow, etc. — have? In the case of the fundamentals, too, it is newly printed money from the central bank, for the most part, that impacts these variables in the aggregate: the financial fundamentals are determined to a large degree by economic changes.

For example, revenues and, particularly, profits, rise and fall with the ebb and flow of money and spending that arises from central-bank credit creation. When the government creates new money and inserts it into the economy, the new money increases sales revenues of companies before it increases their costs; when sales revenues rise faster than costs, profit margins increase.”

”Pengar växer inte på träd”

Var växer pengar då om de inte växer på träd? Jo, de växer hos de privata bankerna som fått statens välsignelse att skapa pengar ur tomma intet genom att utfärda bankkrediter genom lån. Faktum är att över 90% av dagens pengar växer där. Då de nya pengarna i dag skapas genom lån vilket de flesta människor tar för att köpa bostäder och fordon samt för att investera så är det också dessa marknader där vi ser priser stiga mest och snabbast.

De två främsta skolorna inom aktieanalys är teknisk analys och fundamental analys. Bägge är bra verktyg och teknisk analys är utmärkt för kortsiktig handel medans fundamental analys passar sig bättre för långsiktigare handel. Men för att få ett övertag över alla normies och mainstreamers så kan vi österrikare använda oss av ett annat verktyg – nämligen monetär analys. För, som hela artikeln handlar om så är det just det monetära som får börsen att stiga på lång sikt. Den monetära analysen har Rickard Dahlin redan beskrivit på ett utmärkt sätt i artikelserien Don’t Fight the FED så jag tänkte faktiskt låna några ord från hans första artikel:

Vad menar man med att inte bekämpa Federal Reserve? Kort: lär dig effekterna av FEDs pengatryckande, räntesättning QE (quantative easing) och QT (quantative tightening) investera därefter på börsen för det är de som styr hur börsen går – både i det korta och långa perspektivet.”

Så håll reda på era candlesticks, P/E-tal och framförallt ”The FED”.

https://mises.org/library/how-stock-market-and-economy-really-work

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.