Ökar verkligen våra löner?

Reallönen: den verkliga lönen

Den enda prisökning som egentligen spelar någon roll är den reella. Alltså den prisökning som justerats för inflation och deflation. Oavsett om det gäller priset på våra aktier eller löner så har de endast stigit i fall de överträffat inflationen.

När det kommer till löner är det viktigt att skilja på nominell lön och reallön. Den nominella lönen är helt enkelt lönen som den presenteras, det vill säga att 20 000 kronor ena året – nominellt – är 20 000 kronor alla andra år också.
Reallönen däremot är lite krångligare, eftersom att 20 000 kronor det ena året är har mindre köpkraft det andra året. Den gängse formeln inom mainstreamekonomi räknar ut reallönen genom att subtrahera den inflationsjusterade tidigare lönen från den nominella nya lönen. Exempel:

Lön mars 2021: 20 000
Lön mars 2022: 21 000
Nominell löneökning: 5%
Inflation mars 2021 – mars 2022: 4%

Reell löneökning: 21 000 – (20 000 x 1,04) = 200 kronor. Vilket motsvarar ca 0,96%.

Om man vill fuska lite med matematiken och förenkla kan man bara tänka att reallön = procentuell löneökning – inflationen i procent. Med räkneexemplet ovan hade den reella löneökningen blivit 5%-4%=1%.

Även om den gängse formeln kan ge oss ett hum om inflationen så gäller formeln egentligen inte just din eller min lön, eftersom att inflationen är personlig. Detta beror på att alla varor och tjänster inflateras i olika takt och volym. Mer om detta längre fram i texten.

Inflationen i år har varit högre än Riksbankens mål på 2%. I februari detta året var inflationstakten 4,5% jämfört med föregående års månad. Detta slår hårt mot nästan alla löntagare. Det är inte heller vanligt att få en löneökning på mer än 4,5% så vida man inte byter jobb eller befattning.

Jag ska nämna att den eviga siffermanipulationen som mainstreamekonomer och riksbanksanställda har för sig inte går att lita på. Ekonomi är inte heller en empirisk vetenskap så statistik och ekonomisk data kan tolkas och vridas tills den passar betraktarens narrativ. I denna artikeln https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneutveckling-och-inflation/ kan man läsa att reallönerna mer än fördubblats sedan 60-talet. Hur man har kommit fram till det vet nog bara den som vill att det ska vara så. En tanke jag får som skulle kunna förklara lite av artikelns siffror och diagram är dock teknikens utveckling. En smartphone t ex  består av en uppsjö av uppfinningar och information, som, om de skulle köpas separat, hade kostat multum på 60-talet.
Jag vill också tillägga att allt som presenteras från SCB bara ska ses som en fingervisning för att få ett hum om hur läget ser ut. Däremot så kan man visa rent praxeologiskt hur inflation och löner fungerar och vad som händer när man förstör dem:

1. En medveten ökning av penningmängden som överstiger utbudet av varor och tjänster resulterar i att pengarna tappar sin köpkraft. Dagens pengar kan skapas ur tomma intet till skillnad från Bitcoin och ädelmetaller.

2. Om penningmängden skulle hållas konstant skulle priserna tendera att falla. Även innovation och konkurrens leder vanligtvis till lägre priser på en fri marknad.

3. I en sund ekonomisk värld baseras på hur mycket värde ens arbete kan skapa för andra, inte på vad fackförbund och stater säger.

4. Den egalitära lönesättningen vi har idag som uppehålls av kollektivavtalen vill garantera alla arbetare en nominell löneökning. I artikeln Kartellanalys av Klaus Bernpaintner på Mises.se 14 mars 2021 skriver han:

”Fackföreningar är karteller. Det finns inget principiellt fel i att arbetare går samman och förhandlar en gemensam lön. Den som är bättre än genomsnittet har dock inget att vinna på det och tjänar på att inte vara med i den fackliga kartellen. Osolidariska arbetare håller man i schack genom att kräva att arbetsgivare betalar lön enligt kollektivavtal och inte efter individuell prestation. Facket har våldsmonopolets välsignelse att trakassera företag som vill undvika kollektivavtal. Facket är en kartell som gynnar de sämsta arbetarna på bekostnad av de duktiga.”

Och visst är det så. Återigen måste vi titta på handlingen rent praxeologiskt.

Antag till exempel att företaget XYZ har en bestämd pott på X kronor som de ska fördela på sina anställda varje år. Alla 10 anställda är garanterade en löneökning som inte har justerats för inflation, alltså en nominell. Pelle som är duktigast och som utvecklats mest anses av cheferna vara värd en löneökning på X/5 kronor. Men då ”solidaritet” råder så måste ju Kalle också få en löneökning trots att han faktiskt utvecklats i fel riktning och jobbar sämre idag. Pelles löneökning blir i stället X/10 kronor. Alltså en halvering av vad han var värd. Utöver detta har vi inflationen. Det enda som möjligtvis räddar Pelles och alla andras löner är teknikens utveckling.

Skydda dig mot inflation

Inflationen mäts med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF). De 12 huvudkategorierna är:

• Livsmedel och alkoholfria drycker

• Alkoholhaltiga drycker och tobak

• Kläder och skor

• Boende

• Inventarier och hushållsvaror

• Hälso- och sjukvård

• Transport

• Post och telekommunikationer

• Rekreation och kultur

• Utbildning

• Restauranger och logi

• Diverse varor och tjänster.

Alla dessa kategorier av varor och tjänster inflateras olika mycket och olika snabbt. Den upplevda inflationen per person varierar därför utifrån vad vi köper. Håll koll på de varor som stiger mest i pris och överväg om det är värt att köpa dem eller om du kanske kan köpa dem från utlandet. Förbered dig inför lönesamtalet genom att använda SCB:s tjänst ”Prisomräknaren” för att räkna ut vilken löneökning du måste begära. Visa uträkningen för din chef och gör klart för denne att X kronor förra året inte är värt lika mycket som X kronor detta året. Till syvende och sist så bör du köpa ädelmetaller, samlarobjekt, börshandlade produkter och liknande för att skydda dig mot inflation. Det är klokt att köpa det man förstår sig på. Själv köper jag både aktier och ädelmetaller för att bevara värdet och förhoppningsvis öka värdet på mina hårt förvärvade besparingar.

Övrig information:

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/ kan man enkelt få fram sin inflationsjusterade lön.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.