Detta är den första av två artiklar jag skriver om utbud och efterfrågan. I denna artikeln försöker jag på ett pedagogiskt sätt att beskriva teorin. Artikeln lämpar sig för nybörjare och ger en inblick i grunderna om teorin utifrån den österrikiska skolan.
Att förstå ekonomiska händelser är oerhört svårt för de som anser att ekonomi är en empirisk vetenskap. Den österrikiska skolan är inte empirisk, den är rationalistisk och förklarar ekonomiska händelser utifrån mänskligt målmedvetet handlande. En grundläggande förståelse för hur utbud och efterfrågan samverkar ger en bra inblick i hur ekonomin och samhället fungerar.
Det finns en rad olika sätt att beskriva hur utbud och efterfrågan samverkar, som tex grafer med elastiska kurvor och den matematiska formeln som ekonomen George Reissman använder sig av: Pris = Efterfrågan / Utbud. De är så klart väldigt användbara verktyg men för att verkligen förstå teorin så krävs en ordentlig beskrivning.
Så, vad är utbud och efterfrågan? Utbud är antalet handelsvaror eller tjänster. Man skulle kunna säga att efterfrågan är antalet personer som begär handelsvarorna men det är faktiskt mer än så. Efterfrågan är både antalet personer med begär och hur stort begäret är. Kort och gott kan man säga att efterfrågan är utbudet av efterfrågan och att utbud är utbudet utifrån efterfrågan.
Ett känt missförstånd är att det är utbud som skapar efterfrågan. Jag kommer att visa längre fram i texten varför det är ett missförstånd.
En vanlig uppfattning är att det är säljarna som står för utbudet och köparna som står för efterfrågan. Men det stämmer egentligen inte. Kom ihåg att pengar endast är ett bytesmedium. Den som säljer en vara köper pengar och den som köper en vara säljer pengar. Samma sak gäller arbete. Marxismen talar om för oss att den stackars arbetaren tvingas sälja sin arbetskraft till en arbetsköpare, alltså en kapitalist. Vad arbetaren i själva verket gör är att han säljer sin arbetskraft för att köpa pengar. Kapitalisten säljer pengar och köper arbetskraft. Det blir nu tydligt att en ”säljare” (indirekt) efterfrågar pengar medans en ”köpare” efterfrågar varan. Med andra ord finns det alltså inga egentliga köpare och säljare i en marknad. De är bägge byteshandlare som efterfrågar olika saker och bestitter olika slags utbud. Men för enkelhetens skull så kan vi kalla den som köper varor för ”köpare” och den som köper pengar för ”säljare”.
Utbud
Man skiljer på utbudet mellan en råvara och en produkt. Råvaror är en naturlig vara som inte har bearbetats som till exempel träd och växter, metaller samt frukt och grönsaker. Man kan uppskatta både det faktiska utbudet av vissa råvaror samt det potentiella utbudet. Guld är en sådan råvara. Genom geologiska mätningar kan man uppskatta utbudet av guld som finns under jord. Ju mer information man har om ett utbud desto exaktare prissättningar. Produkter å andra sidan är bearbetade råvaror. Utbudet av en fåtölj, till exempel, innefattar:
– Utbudet av träd som blir bearbetar trä
– Utbudet av kor som blir bearbetat skinn
– Utbudet av metall som blir bearbetade skruvar, muttrar och fjädrar
– Utbudet av gäss som blir dun
– Utbudet av möbelmakare och även utbudet av tillverkare av möbelns material
– Utbudet av möbelförsäljare och utbudet av transportörer till möbelförsäljaren.
Kort och gott innefattar fåtöljens utbud utbudet på allt och alla i tillverkningsprocessen av en fåtölj. Skulle det bli brist på något i tillverkningsprocessen så skulle det även bli brist på fåtöljer så småningom.
Efterfrågan
Vad är det egentligen som efterfrågas? Det är dels utbudet som efterfrågas men det som egentligen varje människa efterfrågar är överlevnad och ökad levnadsstandard. Det är efterfrågan på dessa som har fört hela civilisationen framåt genom människans uppfinningsrikedom.
Uppfinnarens jobb är att uppfinna det som efterfrågas och eftersom det är välstånd som efterfrågas och då uppfinningen inte finns i utbudet sedan tidigare så måste uppfinnaren vara klok nog att förstå vad som höjer levnadsstandarden.
Som tidigare nämnt syftar efterfrågan till utbudet av efterfrågan.
Utbudet är dels antalet efterfrågare och dels hur stort begär de har. Skulle antalet människor öka så ökar också antalet begär och därmed efterfrågan. Sannolikheten att efterfrågan på fåtöljer skulle öka stiger därmed. Om ingen skulle efterfråga fåtöljer då skulle heller ingen bemöda sig att tillverka dem och sälja dem. När den stora massan har bestämt sig för att den inte längre vill ha en produkt då spelar det ingen roll vilket pris eller utbud den har. Det är alltså efterfrågan som skapar utbud. Eller rättare sagt är det efterfrågan på ökad levnadsstandard som skapar utbudet av varor som kan öka den.
Hur stor efterfrågan varje individ har på en vara är beroende av hennes livssituation och begär. Ett glas vatten på en öde ö skulle efterfrågas mer än en diamant. Våra begär är alltid kontextbundna och kan förändras med hjälp av marknadsföring samt förändrat utbud och pris.
Pris
Förhållandet mellan utbud och efterfrågan skapar priser som mäts i pengar, men kan även mätas i andra varor eller valutor. Till exempel är priset på en liter diesel 24 kronor, eller:
– 3 gram silver
– 1/10 tröja
– 10 st godisbitar
– 2,4 US Dollar
Det ska dock sägas att priset även kan styra efterfrågan och utbud trots att det är efterfrågan som ”skapar” utbud. Priser är ekonomins nervsystemet och talar om för producenter och entreprenörer vad som lönar sig att producera och sälja. Om priset på en vara stiger till följd av ökad efterfrågan så kommer resurser flyttas till skapandet av den varan för att tillgodose behovet. Utbudet kommer då att öka av varan på bekostnad av andra varor vilket i sin tur resulterar till att priset återigen sjunker.
Entreprenörer och handlare experimenterar ständigt med prissättningen av sina varor för att maximera sin vinst. Priser påverkar vårt agerande på marknaden och är oftast avgörande för om vi väljer att köpa eller avstå. Därför måste vår kära säljare se till att tillhandahålla det pris som accepteras av kunderna för att han ska kunna hålla sin affärsverksamhet vid liv.
Som formeln Pris = Efterfrågan / Utbud visar så förandras priset när förändringen av utbudet eller efterfrågan är markant. Stigande priser beror på att efterfrågan överstiger utbudet och fallande priser beror på att utbudet överstiger efterfrågan.
Realisation, eller kort och gott rea, är en form av prissänkning i syfte att försöka höja efterfrågan. Ponera då att rean skulle vara extrem på ett antal varor. Låt säga att ICA reade ut nötkött till 90% av ursprungspriset. Vi kan nog alla föreställa oss vilket kaos det hade blivit och hur snabbt köttet hade sålt slut. Tänk då om det vore sjukvård?
I nästa artikel tar jag upp vad som händer med priser, utbud och efterfrågan när den fria marknaden interveneras och regleras.
