Basinkomst är slaveri

Roar mig ibland med att försöka resonera med folk i diskussionsgrupper för basinkomst, även kallat medborgarlön. Det är inte lätt. Det kräver en särskild sorts pedagogik med stort inslag av empati och känslor.

För det första tenderar de att ha en svag uppfattning om grundläggande sociala begrepp som mitt och ditt. De förstår inte att om A har ”rätt” till gratis mat och bostad innebär det en motsvarande skyldighet för B att betala kalaset. Denna moraliska defekt är inget unikt för basinkomstare utan delas av alla demokrater. Om världen bestod av två människor där den ene arbetar och den andre lever på basinkomst vore det lätt att se det moraliska problemet. Det blir svårare när en ansiktslös stat mekaniskt driver in skatt och sitter på en massa anonyma konfiskerade resurser utan tydlig ägare. Då är det lätt att tro att man ska ha rätt till ”sin andel” av välståndet. Basinkomstare är helt enkelt dåliga libertarianer.

Men de är ännu sämre nationalekonomer. En kom på den briljanta idén att Vänta nu, varför trycker staten inte bara upp pengarna och delar ut som basinkomst? Då behöver man ju inte ta någons pengar! Han förstod inte att växande penningmängd skapar inflation vilket indirekt konfiskerar köpkraft från dem som arbetar och ger den till dem som inte arbetar. En annan aspekt av det hela är att de som äger fasta tillgångar har skyddat värdet på sina tillgångar. Mark, råvaror, aktier stiger i värde i motsvarande grad som inflationen äter upp värdet på pengar. De rika i världen äger tillgångar, de fattiga lever ur hand i mun på pengar. Att trycka upp pengar skapar stora klyftor i samhället mellan fattiga och rika. Gör man det för att dela ut basinkomst kommer det bli ännu värre.

Om man finansierar basinkomsten med skatt blir det liknande effekt. De rika klarar sig alltid. De har stora möjligheter att gömma och skydda sina tillgångar från beskattning. Den arbetande medelklassen får betala med sina löner och med jobb som försvinner på grund av att deras företag inte längre har råd att driva sin verksamhet. De rika blir relativt sett åter rikare.

Hur dåliga basinkomstare än är på etik och ekonomi är de ändå allra sämst på att förstå de sociala konsekvenserna av sina naiva fantasier. De tror att basinkomsten kommer göra dem fria eftersom de tror att den kan göras oantastlig för politiker. ”Vi skriver in i lagen att den ska vara 15 000 kronor per person och månad.” De förstår inte att politiker skriver om lagen som de vill och att basinkomstarna kommer utfordras och mjölkas som rent röstboskap. Basinkomsten kan villkoras på vilka sätt som helst. Den kan kopplas till personens åsikter och sociala kredit. De kommer domesticeras av ett liv i ständigt beroende av allmosor. Det är ovärdigt och omanligt. De förstår inte att de är nyttiga idioter i Klaus Schwabs och övriga globalisters dröm: undersåtar på basinkomst som inte äger något – och är lyckliga i sin omedvetenhet.

Sann frihet är oberoende. Det är att ha besparingar nog att gå till arbetsgivaren vilken dag som helst och säga tack och hej. Det är att kunna få ett nytt jobb inom en vecka. Att driva sitt eget företag. Att bruka sin egen jord. Att själv, med sina egna pengar, få hjälpa den som är i nöd och slippa bidra till den som vill sitta hemma och ”förverkliga sig” på basinkomst.

Basinkomst är omoraliskt, ekonomisk dårskap och oerhört naivt. Det är vägen till träldom.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.