Tio politiska heresier

Svensk politisk kultur har sedan fyra till fem decennier varit marinerad i perspektiv och politiska tabun som har sin grund i vänsterradikala idéer, klyschor och dogmer. Även den borgerliga högern har med tiden kommit anamma synsätt som i förlängningen är ohållbara för ett fritt samhälle och en fri marknadsekonomi. Nedan listas några av dessa. Som moralisk grund (värdegrund om ni så vill) anges utgångspunkten i den libertarianska principen om icke-aggression. Denna princip innebär att alla handlingar och allt tänkande är tillåtet om och endast om det inte tvingar och bedrar någon annan individ. Tvång definieras i sin tur alltid som en kränkning av individers äganderätt till deras kroppar och egendom. Denna rättighet gäller lika för alla.

Det följer inte av principen om icke-aggression att:

1.) Kulturer är likvärdiga. De är de facto inte likvärdiga med avseende på bildning, estetiska uttrycksformer och komplext tänkande. De kulturer som rättfärdigar tvång och aggression mot individer på grund av en religion eller en politisk ideologi är inte att betrakta som likvärdig en kultur som respekterar individuellt självbestämmande. Kulturer bör värderas utifrån huruvida de respekterar människans frihet och rätt till självbestämmande. De bör också värderas ifråga om hur och på vilka sätt de bidrar till andra kulturella värden. Kulturrelativismen är motsägelsefull då den värderar kulturrelativismen som en högre kulturell uttrycksform än exempelvis den syn på kulturer jag försvarat ovan. Om vi dessutom har kulturella uttryck som rättfärdigar sexuellt våld mot barn är dessa uttryck inte likvärdiga kulturer som respekterar barns kroppsliga och psykologiska integritet. 

2.) Alla människors lika värde. Detta är inte bara en felöversättning från FN:s paroll ”equal in dignity” utan används också på ett felaktigt sätt. Det finns en okontroversiell tolkning av principen som vi bör gå med på, nämligen att alla individer oavsett bakgrund och sexuell läggning, religion och social status har samma människovärde och lika rättigheter. Det är däremot moraliskt felaktigt att inte skilja på människor utifrån deras handlingar. Det är fel att anse att en notorisk massmördare och psykopat har samma människovärde som en vetenskapsman som utvecklar penicillin. Mahatma Gandhi har inte samma människovärde som Josef Stalin. Individer som respekterar fred och frihet har högre värde för samhället än individer som inte gör det. Individer som eftersträvar att använda sina talanger och sin energi till att bli en bättre version av sig själva för andra är dessutom mer värdefulla för ett fritt samhälle än individer som inte gör det.  

3.) Att alla religioner är lika värda. Religioner är på generell nivå olika ifråga om synen på våld, tvång, tolerans och värdering av sanning. Dessa olikheter gör dem mer eller mindre lämpade för ett frihetligt samhälle. Talibanernas version av Islam är inte lika värdefull för ett fritt samhälle som exempelvis Jainismen och Amish och dessa gruppers starka betoning av icke-aggression och tolerans mot oliktänkande. 

4.) Att diskriminering alltid är moraliskt felaktigt. Faktum är att människan diskriminerar hela tiden från valet av livspartner till vem som får arbete ifråga om meriter. Diskriminering kan dock ske på irrationell grund som exempelvis diskriminering utifrån ursprung och funktionsnedsättning. Om en person däremot inte får jobb som brandman för att hon eller han är för svag för att slå in en dörr och detta krävs för yrket är detta en rationell grund.

5.) Att det är fel att värdera sin kollektiva identitet. Det är inte fel att på ett personligt plan värna sin familj, sin socken och i förlängning sin kulturgemenskap. Det är däremot fel att basera en politik i staten på kollektiva identiteter som religion (exempelvis talibanernas eller Ku Klux Klans version av Islamism och kristendom), klass (exempelvis marxism-leninism) och etnicitet (nationalism). Däremot kan patriotism vara en dygd och grund för en kulturgemenskap.

6.) Att frihetens realiserande inte kräver våld i självförsvar. Tvärtom har friheten genom hela mänsklighetens historia inte bara varit ett abstrakt ideal utan en konkret konflikt mot dem som är för slaveri, våld, stöld och dödande. Frihet i praktisk handling innebär kamp mot slaveriet, viljan att lagföra mördare och beredskap att bekämpa psykopater som vill styra andra genom penningpolitik eller som demokratiskt valda politiker. Det bör påpekas att Adolf Hitler hade demokratisk förankring. 

7.) Att frihet är det högsta värdet för människan. Snarare är friheten det grundläggande värdet för sociala, kulturella och politiska relationer. Vad individen värderar högst är friheten ett medel till.

8.) Att det samhälle individer bygger måste vara på sekulär grund. De kan lika gärna vara på en annan grund. Amish är ett exempel. Och de har rätt att uppfostra och hemskola sina barn även om någon inte håller med om innehållet i deras undervisning. Att vilja ha lika utbildning för alla är en totalitär åsikt. Ett fritt samhälle tillåter alla möjliga åsikter och åskådningar om och endast om de inte kränker någon individs liv och frihet.  

9.) Att tvångsvaccination är en fråga om självförsvar. Alla sjukdomstillstånd bör hanteras på samma sätt i ett fritt samhälle. Det är alltid individens eget ansvar om han eller hon väljer sig att exponera sig för andra individer eller inte. Vid mötet med andra sker ofrånkomligen någon form av påverkan. Endast om någon medvetet sprider en sjukdom kan detta vara straffbart. 


10.) Att alla har lika rätt att migrera. All form av migration måste snarare utgå från privata äganderätter och således baseras på ömsesidighet på lokal nivå. Frivillighet är även grunden för lyckad integration. 

Verklig libertarianismen tror varken på fri rörlighet, statlig migration, påtvingad integration, påtvingad vaccination, statliga murar eller på de ideologier som staten propagerar för ovanför deras huvuden. 

De libertarianer som tror på fri rörlighet har aldrig tänkt den frihetliga tanken till dess logiska konsekvens och är ofta fast i ett dikotomt tänkande som står mellan rörelsefrihet och statliga murar. I ett samhälle där allt är äganderätter och samägd egendom, är alltid migrationen något som sker genom lokala överenskommelser.  Äganderätten är de principiella gränserna i ett sådant samhälle och individer har rätt att upprätthålla dessa gränser bäst de vill. Idag tvingar staten människor att lämna Sverige som har all rätt att stanna i landet, exempelvis genom hänvisning till en juridisk formalitet samtidigt som staten ger generella amnestier till exempelvis ensamkommande som fått avslag i domstol på deras asylansökan.  

Äganderätt innebär nämligen en åtskillnad som inte bara bör erkännas i lag, utan dessutom vara grunden för en socialetik för samhället i stort. Och det finns ingenting som borde vara kriminaliserat och som inte involverar äganderätten. 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.