Från boskap till bitcoin: ”Legitimitet” och monetär utveckling

När ett samhälle väl omfamnar arbetsdelning blir direkt utbyte allt mer genomförbart.

Utan pengar blir specialisering begränsad; utan pengar är alla drömmar om att konstruera ett avancerat samhälle endast en utopisk chimär. I grund och botten är pengar ett smörjmedel för mänskliga relationer. De löser parallellt många olika samarbetsproblem och utgör samtidigt  grunden för ekonomiska beräkningar. Eftersom medvetenheten om icke-suveräna kryptovalutor har ökat dramatiskt har frågan om pengarnas historia ökat i betydelse. Hur uppstår pengar? Varifrån får de sitt värde? Följande avsnitt kommer att redogöra för den kumulativa utvecklingen av pengar, från boskap till bitcoin, genom att applicera legitimitetsbegreppet i Carl Mengers teoretiska ramverk, som det beskrivs i On the Origins of Money.

Legitimitet

Enligt Ethereums medskapare Vitalik Buterin:

Legitimitet är ett mönster av högre ordningens acceptans. Utfallet av ett socialt sammanhang är legitimt om människorna i det sociala sammanhanget till stor del accepterar och spelar sin roll för att uppnå detta utfall, och varje enskild person gör det eftersom han förväntar sig att alla andra gör detsamma.

Från Buterins perspektiv fungerar legitimitet likt en dold kraft som styr samordnat beteende. Legitimitet manifesterar sig på många olika sätt. Dessa inkluderar kraft, kontinuitet, rättvisa, process, prestanda och deltagande. Utom att fungera som en inneboende komponent i blockkedjeteknik kan begreppet legitimitet tillämpas som en sammanjämkande variabel för att förklara penningutvecklingen.

Från protopengar till värdebevarare

Bytessamhällen kretsar kring ekonomiska aktörer som byter varor och tjänster direkt, utan monetärt medium. Den opraktiska direkta byteshandeln hämmar i slutänden samhällets välstånd och ekonomiska framsteg. Boskap och andra jordbruksprodukter uppstod som protopengar inom bytessamhällen redan för elva tusen år sedan. År 1200 f.Kr. fyllde kaurisnäckans skal rollen som primitiva pengar. Brons- och kopparmynt gjorde detsamma två hundra år senare i Kina. Pälsar, tänder och wampum-vävnader användes på liknande sätt av indianstammar i hundratals år.

Ett marknadsaxiom är att inte alla varor har samma säljbarhet (dvs. möjligheten att bortskaffa nämnda varor vid lämplig tidpunkt, med bibehållen köpkraft). Bland moderna jägar och samlarkulturer har utsmyckning visat sig vara ett universellt fenomen. Vanan att samla sällsynta föremål, konst och smycken är än idag allmänt förekommande i hela världen. Samlarobjekt som de ovannämnda, icke-förgängliga varorna hade dock inte bara ett symboliskt värde. De tjänade ett dubbelt syfte, vilket gjorde det möjligt att föra vidare värde genom tid och rum och därmed presentera individer med möjligheten att lagra värde, om så önskades. Som Mises skrev i Human Action:

Men man får aldrig glömma att det karaktäristiska inslaget i det mänskliga samhället är meningsfullt samarbete; samhället är ett resultat av mänskligt handlande, det vill säga av ett medvetet syfte att uppnå mål. (s. 145)

En varas övergång till värdebevarare sker spontant, framdrivet av mänskligt handlande, utan central planering. Vad gäller legitimitet underlättas detta skifte främst genom deltagande. Genom att tangera det vi skulle kalla att ”rösta med fötterna” deltar medlemmar i byteshandeln aktivt genom att öka säljbarheten för specifika varor.

Från värdebevarare till bytesmedel

Med tiden kan en vara som uppnår status som värdebavarare utvecklas till ett bytesmedel. En vara som blir ett bytesmedel kan förvärva alla andra varor eller tjänster på marknaden. Denna monetära övergång stöds av en legitimitet som sammanfaller med tidens gång. Om det är allmänt accepterat att en vara har värde vid tidpunkten T, leder fenomenet kontinuitet, till ett ökande förtroende för att den kommer att ha värde även vid tidpunkten T + 1.

För att illustrera hur legitimitet möjliggör de två första monetära övergångarna, föreställ dig en by som rymmer Alice, en grisfarmare med kaliumbrist, och veganen Bob, som har ett bananträd. Utan tredje part kan inte Alice sluta en överenskommelse med sin granne. När byn expanderar kommer fler varor in i bilden och en guldgruva upptäcks. Guld blir snabbt populärt i utsmyckningsändamål. I det här scenariot skulle det gynna Alice och Bob att byta ut sina mindre säljbara varor mot dem med högre säljbarhet. Alla i byn har individuella incitament att uppmärksamma guldets tilltagande säljbarhet, eftersom det skulle innebära en enorm fördel. Gynnade av deltagandets legitimitet blir guld en värdebevarare. Guldets mångsidighet, delbarhet, hållbarhet, igenkännbarhet och knapphet ökar den gula metallens legitimitet ur ett prestandeperspektiv. Med tidens gång bildar guldets säljbarhet en förstärkande återkopplingskedja där legitimitet ytterligare förankras genom kontinuitet. I slutet av den andra fasen är guld etablerat som värdebevarare och bytesmedel i byn.

Bytesmedel till kontoenhet

En vara som övergår till att bli en kontoenhet har nått en upphöjd ställning. I detta skede prissätts alla andra varor på marknaden i termer av nämnda kontoenhet. Menger, ”Pengar har inte uppstått genom lagstiftning. I sitt ursprung är det en social och inte en statlig institution.” Tidigare åkte stater snålskjuts på ädelmetallernas status som bytesmedel och etablerade sedan präglingsmonopol med avsikt att ingjuta förtroende för penningmängds äkthet, vikt och kvalitet. Genom att prägla mynt kunde regeringar tillhandahålla olika valörer och mer effektivt samla in skatter. Dessvärre, enligt Rothbard, ”erbjöd pengar, trots att de var en välsignelse för mänskligheten, också en mer subtil metod för statlig expropriering av tillgångar.”

Statens våldsmonopol är ett ständigt närvarande hot. Kraftens legitimitet tillåter stater att ägna sig åt seigniorage. På så sätt fick den amerikanska regeringen makten att överge guldstandarden 1933. Idag kväver regeringars lagstiftning om lagliga betalningsmedel konkurrerande valutor. Den legitimitet som sammanfaller med förmågan att frihetsberöva människor underlättar den hänsynslösa penningpolitiken som används av centralbanker världen över.

Bitcoin

Sedan bitcoins (BTC) genesis block den 3 januari 2009 har vi åskådat utvecklingen av en decentraliserad digital tillgång. Medan BTC har mottagit fördömanden om att inte vara användbart som bytesmedel, är det nödvändigt att erkänna att denna process tar tid, precis som den gjorde i urminnes tider med guld. Först nyligen har bitcoin avslutat övergången från protopengar till värdebevarare. Om BTC förankras som värdebevarare kommer dess volatilitet att minska och därefter påbörja omvandlingen till bytesmedel.

Som decentraliserat protokoll har bitcoin redan vunnit legitimitet genom deltagande och rättvisa. Vad gäller det senare har bitcoin en kodbas med öppen källkod, tillsammans med en transparent, oföränderlig liggare. Bitcoins deltagandelegitimitet styrks av dess likviditet, storleken på dess utvecklargemenskap och av antalet aktiva adresser. För varje år som går växer förtroendet för bitcoins stridsbeprövade peer-to-peer-protokoll och dess varumärkesmedvetenhet stärks. Om Lindy-effekten är korrekt ökar bitcoins livslängd proportionellt med sin nuvarande ålder. Således kommer BTC: s legitimitet över tid att förbättras ytterligare genom kontinuitet, så länge nuvarande trender fortgår.

Deltagande, rättvisa och kontinuitet räcker dock inte till. Bitcoins övergång till bytesmedel kräver legitimitet genom prestanda. Det avgörande är i slutänden implementeringen och antagandet av skalbarhetslösningar (t. ex. Lightning Network). Transaktioner med lager-två-lösningar sker inte direkt på baslagret (blockchain). Om den fulländas skulle denna teknik exponentiellt öka antalet transaktioner per sekund i bitcoin-nätverket.

Det slutgiltiga steget i bitcoins utveckling skulle kräva en bitcoinisering av vår värld. I denna hypotetiska framtid skulle stora delar av världens befolkning handla i BTC, utan att oroa sig för fiatvalutornas växelkurser. För dessa individer skulle preferensen för sunda pengar framför inflatorisk fiatvaluta vara självklar. Endast tiden kommer att utvisa om denna revolutionära tillgång kan övervinna den högre ordningens acceptans som erbjuds staten genom kraftens legitimitet. Obegränsad valutakonkurrens öppnar för möjligheten att bitcoin blir en kontoenhet och potentiellt en global reservvaluta.

Skribent, Michael Milano

Översättare, Per Kaufmann Landin

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *