Hur fiatvaluta förändrar kulturen

Påverkas kulturen av vilken sorts pengar som används i samhället? Det kanske framstår som absurt, men inte om man lyssnar på den österrikiska ekonomiska skolan.

Låt oss först sätta det i kontext genom att beskriva hur viktigt det är med sunda pengar. Mises beskriver i The Theory of Money and Credit: ”Det är omöjligt att förstå idén bakom sunda pengar om man inte förstår att de kom till som ett sätt att skydda medborgarnas frihet mot den despotiska staten”.

Fiatvaluta har aldrig uppstått ur helt frivilligt handlande på en marknad utan har alltid införts med tvång via statlig intervention som lagar om giltiga betalningsmedel, realisationsvinstbeskattning, riksbank, fraktionerad reservbank och statliga räddningspaket, etc. Detta leder till en försämrad kvalitet på pengarna i omlopp i samhället. Men kan det få kulturella konsekvenser?

För att börja se de kulturella konsekvenserna måste vi förstå den avgörande rollen som pengar och priser spelar i koordineringen av produktionen i hela ekonomin. Entreprenörer måste agera under osäkerhet för att samla de resurser som krävs för att kunna erbjuda deras produkter och tjänster. Samtidigt som deras pengar, deras enhet för att mäta vinst och förlust, manipuleras av staten. Pengar skapas när nya lån delas ut av kommersiella banker, och de tidiga mottagarna av dessa pengar tjänar på bekostnad av de senare.

Att använda pengar med kontinuerlig inflation uppmuntrar hög tidspreferens och kortsiktighet. Vi lever mer som djur i det vilda. De bryr sig mer om nästa måltid än att tänka, planera och bygga för framtiden på det sätt som människor kan när de är som bäst.

Tänk dig nu motsatsen till detta, en värld med sunda pengar som bestämts av marknaden. Hur skulle staten finansiera stora satsningar? Politiker skulle vara tvungen att beskatta befolkningen, vilket skulle kosta dem popularitet, och riskera att kosta dem nästa val. Istället för något så påtagligt som beskattning föredrar politiker att använda mer dolda medel för att finansiera sina satsningar. Men för att kunna göra detta måste de först avskaffa sunda pengar.

Dessutom leder skapandet och upprätthållandet (med tvång) av fiatvaluta till större och mer centraliserad stat. Stora statliga satsningar, som var ogenomförbara och ohållbara med sunda pengar som bestämts av marknaden, blir plötsligt genomförbara.

Tänk dig effekten av utsvävningar i budgeten vid en monetär standard som bestämts av marknaden. Historiskt har detta betytt att stater som spenderat stort och levt över sina tillgångar exporterat guld till andra länder.

Många tänker sig statlig välfärd som ett ”skyddsnät” för hela samhället, men dessa program uppmuntrar och leder till skadliga beteenden. Medan historiska, icke-statliga föreningar som byggt på ömsesidig hjälp, uppmuntrat till självständighet och sparsamhet, uppmuntrar statlig välfärd till det motsatta, vilket i sin tur leder till att det inbyggda skydd, som ett samhälle med fri marknad skulle innebära, försvinner. På så vis upphävs samhällets tidigare förväntningar på produktivt och civiliserat beteende.

När krav och förväntningar från familj, religion och samhälle upplösts vänder sig människor ofta till omedelbara belöningar. De ägnar sig mer frekvent åt vårdslöst beteende som tidigare inneburit ekonomiska konsekvenser, som kostnaden för att försörja sina barn. Inflationen av fiat leder till att människor investerar i nästan vad som helst för att slippa spara i fiatvaluta, vilket driver mer pengar och skuld genom finansiella sektorn än vad som annars varit fallet. Billig belåning innebär också att staten kan finansiera krig under en längre tid än vad som annars vore möjligt. Billig belåning ger helt enkelt staten kontrollen över en större del av samhällets resurser än vad den annars skulle haft.

För läsare som vill veta mer rekommenderar jag  Jörg Guido Hülsmann’s The Ethics of Money Production, och hans föreläsning på Mises institutes Youtube-kanal.

Hur ska man komma till rätta med denna situation då? Om samhället skulle gå tillbaka till marknadsmässiga betalningsmedel, som guld eller bitcoin, skulle det leda till en friare marknad. Tills dess gör vi bäst i att uppmärksamma hur samhället och kulturen påverkats av statens fiatvaluta.

Skribent, Stephan Livera

Översättare, Jesper Bleeke

1 reaktion på ”Hur fiatvaluta förändrar kulturen”

  1. ” Politiker skulle vara tvungen att beskatta befolkningen, vilket skulle kosta dem popularitet, och riskera att kosta dem nästa val. ”
    Just den här biten är inget problem i Sverige, ”Det är tufft att betala skatt”!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *