Hur äktenskap kan ha bidragit till Europas välstånd

Från den sena medeltiden till 1800-talet transformerades Europa från ett bakvatten till ett av världens ekonomiska maktcentra. Hur gick detta till? En anledning, som visats av Ralph Raico, är Europas ovanliga politiska decentralisering.

En annan sannolik faktor är Västeuropas ovanliga mönster av familjekonstruktioner. 1965 påpekade John Hajnal att sedan 1500-talet har Västeuropa karakteriserats av sent giftermål hos kvinnor, hög grad av kvinnligt celibat och förekomsten av kärnfamiljer. Ekonomer kallar denna trend för det Västeuropeiska giftermålsmönstret – eller ”European marriage pattern (EMP). Flera akademiker hävdar att EMP initierade den ekonomiska utvecklingen genom att öka kvinnors deltagande inom arbete, förbättra humankapitalet och understödja produktiva kulturella normer.

Vissa ekonomer menar att digerdöden bidrog till framväxten av EMP genom att öppna upp arbetsmarknaden för kvinnor. När mängden arbetare sjönk skapades även en efterfrågan på kvinnligt arbete. Enligt en uppskattning utförde kvinnor år 1400 regelbundet uppgifter som ursprungligen var avsatta åt män, så som att bära majs, driva oxar och slå hö. Kvinnors egna inkomst gjorde att de kunde spela en större roll som konsumenter och därigenom driva upp efterfrågan på diverse varor. En annan intressant aspekt av arbetsmarknaden var att kvinnor ofta arbetade utanför deras hemområden. Detta bröt ner strikta lokala samhörigheter och frammanade en mer generell social trygghet i samhället. Kvinnor arbetade exempelvis ofta som tjänstefolk i invandrares hushåll.

Genom att minska förlitan på endast lokal samhörighet öppnades även möjligheten att skapa större och mer innovativa organisationer som var fristående från de gamla auktoriteterna inom storhushållet. Till skillnad från traditionella klansamhällen kultiverade EMP framväxten av kärnfamiljer med deras fokus på generell samhällstrygghet som vida översteg trångsyntheten med förtroende endast genom släktband. Senare giftermål bidrog till kvinnors möjlighet att investera i sitt humankapital och att bidra produktivt till olika sektorer. Detta är viktigt eftersom kvinnor oftast, helt eller delvis, lämnar arbetsmarknaden efter ingående i äktenskap. Ett tidigare giftermål skulle därför ha berövat ekonomin deras produktiva bidrag.

Över tid resulterar EMP i en prioritering av utbildning av sina barn snarare än att lägga resurser på ta hand om storfamiljen. Eftersom folk ofta sökte arbete bortom deras hemområden skapades även nya relationer mellan främlingar och nya kärnfamiljer bortom hemklanens område skapades. När kravet att bidra ekonomiskt till klanen försvagades kunde mer resurser läggas på formell utbildning av sina barn. Utöver att investera i barnen motiverade föräldrarna också till företagsamhet och till sparande för framtiden. Släktband påverkade inte längre ekonomisk framgång i samma grad och incitament till utbildning och yrkesskicklighet skapades. Mindre mängd barnafödande resulterade i mindre familjer med mer resurser tillgängliga per avkomma vilket öppnade för ovanligt välutbildade barn.

Somliga kritiker menar att EMP endast var representativt för arbetsklassen och därför inte kan förklara ekonomisk utveckling i stort. Denna ståndpunkt missar dock att sätta EMP i en större kontext. En artikel från 2016 besvarar denna kritik genom att peka ut att ”ålder vid giftermål inte är en bra mätsticka för graden av EMP. Istället bör den ekonomiska effekten av EMP mätas på en bredare front i form av hur äktenskap svarar på ändrade ekonomiska förutsättningar.” För att förstå implikationerna av EMP måste man undersöka den i relation till större ekonomiska trender och kulturen i samhället i helhet. Senarelagt giftermål förekommer exempelvis i samhällen med ekonomiska spörsmål så ur denna synvinkel finns en korrelation mellan EMP och lägre tillväxttakt.

Således kräver förståelse för EMP att vi gräver något djupare. Om EMP förekom i Kina betyder inte det per automatik att det skulle inducera ekonomisk tillväxt. För att EMP ska kunna berika samhället måste rätt förutsättningar finnas först. Kina är kollektivistiskt och, till skillnad från Europa, bygger samarbete på klantillhörighet. Problemet med klaner är att de har strikta hierarkier med makt att motverka innovation. Sådana samhällen har heller inte ramverket för ett mer generell moralitet. De saknar därför möjligheten att dra nytta av storskaliga samarbeten. Den logiska slutsatsen är att den ekonomiska tillväxten blir mindre. Utöver lägre innovationsgrad finns också en större acceptans för korruption och inkompetens i klansamhällen när förövaren är en släktning. Förutsättningarna avgör alltså möjligheterna till att maximera nyttan med EMP. Med avsaknad av en specifik grupp faktorer kommer EMP inte att göra något land rikt. Länder i Europa utan ett gott socialt kapital kan exempelvis inte utnyttja den potentiella nyttan av EMP.

Inte heller skulle samhällen med annorlunda institutioner kunna förbättra humankapitalet genom att anta EMP. Exempelvis kan klanledaren i ett klansamhälle använda sin auktoritet för att exempelvis förbjuda kvinnor att utbilda sig eller för att påtvinga utbildning inom områden där det inte längre behövs. Medan kritiker av EMP missförstår teorin ska vi fortfarande vara skeptiska mot överentusiastiska uttalanden som de av James Foreman Peck och Peng Zhou i en artikel från 2018: ”utan bidraget till humankapitalet från sent giftermål skulle reallönerna i England inte ha stigit så kraftigt under det tidiga 1800-talet och skulle ha fortsatt vara mycket låga under flera århundraden.”

Uttalandet är korrekt, men författarna borde ha poängterat att den brittiska kulturen understödde EMP. Andra forskare har dock gjort följande observation: ”Utöver att ha empiriskt visat den positiva effekten av EMP på ekonomisk utveckling, räcker det inte för progress… EMP är inte en motorväg fram till ekonomisk tillväxt.”

Även om det är ett viktigt ämne att undersöka i korrelation till Europas unika ekonomiska utveckling är det västeuropeiska giftermålsmönstret bara en av många faktorer som kan förklara västlandets uppgång. Liksom andra teorier har EMP ett visst förklaringsvärde men vi bör undvika att förklara komplicerade företeelser med endast en orsak.

Lipton Matthews för Mises.org 6e Maj 2021.

https://mises.org/wire/how-marriage-patterns-may-have-helped-fuel-europes-rise-wealth

Svensk översättning: Magnus Johansson

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *