Är politisk korrekthet ett handikapp i moralisk förmåga?

Jag har läst psykologi och specialiserat mig på beroende och psykiatri, men inte på sexualitet och kriminalitet. Jag har därför inga relevanta kunskaper om pedofili utan kan bara relatera till mig själv. Jag förstår nämligen inte en sak. Jag förstår inte hur man kan inleda en sexuell relation med någon som utfört sexualbrott mot ett spädbarn (centerpartisten i Tomelilla) eller har våldtagit en 6-åring. Hur tänder man på en sådan person? Varför väljer man att dessutom bli sambo med en sådan person? Vad får man ut av relationen? Vad pratar man om? Vad har man för gemensamma intressen?

Det är ju inte bara sporadiska sexuella kontakter eller att man hoppar i säng. Man umgås med vederbörande som ett par. Man dejtar och har mysiga hemmakvällar tillsammans.

Och i bakgrunden vet man att personen tänder sexuellt på spädbarn. På sexåringar.

Jag tror att det finns stoff här för vidare analys, men frågan är kanske enkel:

I bästa fall har vi två slags moraliska nivåer. På en nivå kan man förstå att pedofili är fel och man kan förstå moraliskt hur andra känner kring pedofili. Detta kan vara på ett rationellt plan. På en annan så råkar man tända sexuellt på pedofiler och har en moralisk flexibilitet för sig själv som tillåter en att bli ihop med en pedofil.

I värsta fall har man inte en rationell moral utan har lärt sig vad omgivningen förväntar sig för reaktioner. Man ser och känner inte alls att det är fel och har bara en moralisk konvention, som man inte kan relatera till på djupet, att förhålla sig till. Man är då som Kapten Klänning. Man ser inte övergrepp och sexuellt våld som fel, utan har bara lärt sig att fel betyder att man skall ta kommunikativt avstånd. Man har dock inte internaliserat den moraliska intuitionen och den dithörande känslan.

För en person som inte har en internaliserad moral blir samtidigt politisk korrekthet den självklara utgångspunkten. Det är ju så ”man ska tycka”. Man bryr sig helt enkelt inte om vilka konsekvenser politiska beslut får för svenskar eller om våldtäkter ute i samhället. Man känner inte någonting själv. Man har blott lärt sig att ”fel” betyder att man skall kommunicera avståndstagande, men bara det.

Så beskrivet påminner förfarandet om psykopati. Och om det stämmer är förmodligen politiskt korrekta partier naturliga val för personer med sådan läggning.

Jag tror att politiskt inkorrekta däremot är personer som i högsta grad har en stark moralisk övertygelse, så stark att man väljer att bryta med politiskt korrekta normer eftersom man ser vilka konsekvenser dessa får på de värden man vill försvara och bevara, som exempelvis barns rätt till en värdig barndom ifred från övergrepp.

Den som är pedofil (som är en störning och inte en sexuell läggning) kan inte botas från detta. Det är också allmänt känt att pedofiler söker sig till sammanhang där det finns barn. Det faktum att Fredrik Federley dels kände till sambons brott och dels inte har fällt ett enda ord av förståelse för de risker han utsatt sin egen dotter för eller empati för sambons brottsoffer som utsattes för synnerligen grova våldtäkter som filmades, styrker tesen att det kan finnas något som saknas i den moraliska förmågan. Att han dessutom umgås med fler pedofiler i som bekantskapskrets visar inte bara på enfald.


Dela för frihetens skull

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *