Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

Den svenska elkraftbalansen år 2020

Sverige är inte längre självförsörjande på elektricitet. Det beror på att svenska kärnkraftverk successivt stängs ned och ersätts med vindkraftsparker som bara beräknas leverera nio procent av sin maxkapcitet när vi behöver den som mest – under kalla vinterdagar. Att vi inte är självförsörjande är emellertid ingen fara tack vare att Finland snart kommer att driftsätta en ny stor kärnkraftsreaktor i Olkiluoto och då kan vi importera el ifrån det.

Så skriver Svenska kraftnät som är myndigheten med ansvar för att balansera produktion och förbrukning i det svenska elsystemet. Varje vår rapporterar myndigheten om den svenska kraftbalansens tillstånd under den vinter som gått, samt för kommande vintrar, till Infrastrukturdepartementet1.

Rapporten Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2020 innehåller en analys som visar att den svenska effektbalansen har fortsatt att försämrats. Enligt prognosen för topplasttimmen, som är den timmen under ett år som mest eleffekt används, för vintern 2020/2021 har Sverige ett importbehov på 1700 MW vid en normalvinter och 2900 MW vid en tioårsvinter. Detta är en försämring med 700 MW från föregående vinter. Sverige förbrukar under topplast ungefär 23 000 – 25 000 MW.

Analyser visar också att importmöjligheterna vid dessa tillfällen är begränsade om samma förhållanden samtidigt råder i våra grannländer, eller om importmöjligheterna är reducerade av andra skäl.

Bakgrunden till försämringen av elförsörjningen är att kärnkraftreaktorn Ringhals 1 stängs ned och icke planerbar elproduktion i form av vindkraft ökar. Under kalla vinterdagar då energi behövs som mest blåser det oftast lite och Svenska kraftnät räknar med att endast nio procent av den installerade vindkrafteffekten kan nyttjas. Sverige har 11000 MW installerad vindkraft, men bara 1000 MW kommer att finnas tillgänglig då.

Jämförelse av tillgängligheten av olika energikällor under topplasttimmen:

  • Kärnkraft – 90 %
  • Vattenkraft – 82 %
  • Vindkraft – 9 %
  • Solkraft – 0 %

I Sverige finns den mesta elproduktionen i Norrland och den största förbrukningen i Svea- och Götaland. Det totala underskottet i Svealand och Götaland antas vara 9000 MW under topplasttimmen. Sverige har dock bara 7300 MW överföringskapacitet från Norrland och söderut. El måste alltså importeras från andra länder till södra Sverige. Svenska kraftnät arbetar för att höja överföringskapaciteten inom landet och därmed minimera importbehovet.

Risken för stora strömavbrott i Sverige på grund av effektbrist verkar inte vara överhängande under de närmaste åren trots att svensk kärnkraft läggs ned och att vi inte längre är självförsörjande. Tack vare att Finland inom kort driftsätter en stor kärnkraftsreaktor i Olkiluoto förväntas Sverige kunna importera el därifrån under topplasttimmarna.

Kort om elproduktionspriser

Svenska kraftnät ser en risk att utbyggnad av användarflexibilitet och planerbar elproduktion blir liten, eftersom lönsamheten för dessa blir låg i och med att perioder med lågt elpris ökar med mängden vindkraft. Det beror på att när det blåser mycket så levererar vindkraften mer energi än vad som behövs och elpriset sjunker då kraftigt vilket försvårar för annan elproduktion som helst producerar en jämn mängd energi över tid. De typerna av elproduktion har inte möjligheten att öka sin produktion när elpriset är högt, och de kan inte stänga av när elpriset är lågt.

Under vintern 2019/2020 blev första gången någonsin elpriset negativt i Sverige. På grund av låg förbrukning och hög vindkraftsproduktion fick aktörerna betala för att få ut sin el på nätet.

År 1996 avreglerades den svenska elmarknaden, men den är långt ifrån en fri marknad. Elmarknaden styrs med politiska beslut, skatter, subventioner, samt intäkts- och kostnadsregleringar. Att sådana fenomen, som att svensk kärnkraft läggs ned, för att den är så kallat olönsam, men ersätts av finsk kärnkraft förvånar inte.


På Svenska kraftnäts hemsida kan man se information om elflöden och effektbalans3.

Exempelvis syns att vid tillfället då denna artikel skrivs är elpriset i Sverige lägre än årets genomsnitt. Det genomsnittliga elproduktionspriset har varit cirka 15 EUR/MWh i Sverige hitintills år 2020 i Sverige och 19 EUR/MWh i Europa2. Man kan också se att vid tiden för skärmklippet stod vindkraften står för 20 procent av elproduktionen.


1)Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2020 – en rapport till infrastrukturdepartementet: https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2020/kraftbalansen-pa-den-svenska-elmarknaden-rapport-2020.pdf?_t_id=qWowEhUA1rBRRNtzXdqH-w==&_t_uuid=PUQoDn-JTQOiFLoBCpIfJg&_t_q=kraftbalansen&_t_tags=language:sv,siteid:40c776fe-7e5c-4838-841c-63d91e5a03c9,andquerymatch&_t_hit.id=SVK_WebUI_Models_Media_OfficeDocument/_774e851d-e980-435a-a48b-972640e3e693&_t_hit.pos=4

2)Elprisdata: https://www.nordpoolgroup.com/historical-market-data/

3)Kontrollrummet: https://www.svk.se/drift-av-transmissionsnatet/kontrollrummet/

Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *