Centralbanken är frihetens fiende

Centralbanken är det fria och rika samhällets fiende av följande orsaker:

1. Centralbanken har, precis som militären, skapats av staten. Alla föreställningar om att den skulle vara oberoende är rena fantasier.

2. Centralbanken och staten har en symbiotisk relation. Centralbanken skapades av den lagstiftande församlingen fullt införstådd med att dess syfte var att finansiera statens utgifter, främst för krig och välfärd.

3. Eftersom staten är det största hotet mot friheten är centralbanken en medlöpare i statens attack på friheten.

4. Det är centralbanken som ökar mängden pengar i samhället. Med andra ord skapar centralbanken pengar ur tomma intet. I vanlig parlör kallas detta för förfalskning. Staten kallar det också för förfalskning om någon annan än just centralbanken gör detta.

5. Centralbanken, som är källan till det expansiva penningsystemet, är den som är ansvarig för konjunkturcykeln. Massmedia rapporterar ofta på ett sådant sätt att det verkar som att konjunkturcykeln bör skyllas på företagen eller den fria marknaden. Alasdair Macleod har skrivit massvis med artiklar om varför endast centralbanken bär skulden.

6. Den massiva statsskulden är centralbankens fel. I en sund ekonomi begränsas statens spenderande av två naturliga faktorer. Antingen kan staten höja skatten för att finansiera de nya utgifterna, men allmänhetens tolerans för en höjd skatt har en naturlig gräns. Eller så kan staten låna pengar för att finansiera de nya utgifterna, men den måste då antingen konkurrera med andra låntagare på lånemarknaden eller öka befolkningens vilja att spara. Båda dessa taktiker resulterar i högre räntor. Spenderandet faller och kapitalkostnaden ökar, vilket skapar en minskning av investeringar i nationens framtida välstånd. Notera att detta scenario är raka motsatsen till vad Keynesianska ekonomer hävdar, då de ser statligt spenderande som förmånligt, särskilt då ekonomin går in i en lågkonjunktur efter en tidigare penning- och kreditexpansion av centralbanken.

7. Centralbanken finansierar en närapå obegränsad statlig resurskonfiskering. Vare sig det handlar om att finansiera krig eller välfärd skulle folk i ett system med sunda pengar börja ifrågasätta vilka alternativ som fanns att tillgå utöver överdrivet statligt spenderande. Detta gäller dock inte när staten kan skapa pengar ur tomma intet. Konsekvenserna av centralbankens monetisering av statsskulden är fördröjda och dåligt förstådda.

När konsekvenserna inte längre kan ignoreras, det vill säga prisinflation, arbetslöshet, eviga krig, en växande klass av bidragsberoende osv., kommer staten att ge andra skulden för alla problem. Vidare är det sannolikt att ännu mer av det gift som gav upphov till krisen kommer att rekommenderas som botemedel, det vill säga ökande statliga utgifter för att finansiera krig bortom vad allmänheten kan tolerera, räddningspaket till industrier som står politikerklassen nära, som bankväsendet, eller forstatt röstköpande genom en expansion av välfärdsstaten.

8. En naturlig följd av föregående punkt är att folks förståelse för statens skadliga effekter korrumpteras. Centralbankens obegränsade pengar får det att verka som om staten kan finansiera vad som helst, särskilt i det korta loppet. Detta kommer naturligtvis att leda till att alla utgiftsprogram kommer framställas som brådskande, som om bristen på statligt finansierad sjukvård vore ett hot mot vår existens. Sjukvård är likt alla andra ekonomiska produkter en vara, och något som folk måste bestämma individuellt och rationellt hur de vill spendera sina pengar på. Det finns trots allt ingen magisk gräns som avgör hur mycket som är rimligt att spendera på sjukvård. Det är ett subjektivt och personligt val som varje invidid måste göra.

Slutsats

Centralbanken är inte kompatibel med ett fritt och ekonomiskt välmående samhälle. Genom att trycka pengar gör centralbanken det möjligt för staten att konfiskera resurser bortom den gräns som folk skulle acceptera om den verkliga kostnaden var uppenbar, vilket skulle vara fallet i en ekonomi baserad på sunda pengar.

Vidare ger centralbanken upphov till kapitalförstörelse. Istället för att spara, blir målet att spendera. Individer förstår intuitivt faran med ett överdrivet spenderande. När vi har det illa ställt finansiellt skulle vi aldrig få för oss att komma till rätta med problemet genom att ge oss av på långa och dyra utlandsresor eller köpa dyra bilar, och så vidare. Skillnaden mellan det vi tjänar och spenderar är vårt sparkapital, och det är sparkapitalet som driver alla ekonomier.

Allt detta är så enkelt att förstå på individnivå, men denna lektion fnyser de Keynesianska ekonomerna åt när vi applicerar den på statens finanser.

Det är dags att vi återgår till ett sunt ekonomiskt tänkande och överger den Keynesianska fantasin.


Artikeln har översatts av Joakim Kämpe.

5 kommentarer till ”Centralbanken är frihetens fiende

  • Det stämmer inte att ”Det är centralbanken som ökar mängden pengar i samhället”. Vår modell som vi haft under en längre tid är att penningmängden ökas av bankerna genom nya krediter. Efter finanskrisen har dock centralbankerna ökat sin balansräkning genom QE. Det är förstås ett dilemma att komma tillbaka till normalisering där staten slutar med QE. Man kan också ifrågasätta bankernas tillstånd att skapa pengar. Vissa argumenterar för att centralbankerna skulle få ensamt ansvar för denna funktion och de som vill riskera sina pengar i sin tur lånar ut pengarna till bankerna. Risken är förstås att denna modell korrumperas politiskt eftersom det alltid finns behov av nya utgifter.
    http://bruegel.org/reader/How_should_ECB_normalise_its_monetary_policy#the-road-to-normalisation

    • Folk som värnar om frihet måste med nödvändighet försvara bankernas och deras kunders rätt att avtala med varandra. Dvs att skuldsätta sig mot varandra.

      Folk som värnar om frihet måste med nödvändighet försvara bankernas och affärernas rätt att avtala med varandra. Dvs att affärerna skall acceptera en fordran på en bank som likvid i en köptransaktion.

      Frihetshatare och frihets-inskränkare kan däremot vilja reglera banker. Och hindra banker från att fritt avtala.

    • Att Centralbankerna lånar av bankerna är inte att öka någon mängd pengar. SHB kan inte använda en fordran på RB som betalmedel i samhället. Affärerna har inga konton hos RB.
      Det är lika lite pengar som obligationer är det.

  • Mja, det här inlägget var så behäftat med fel så jag vet knappt hur jag skall hantera det. Men jag kommenterar i tur och ordning så långt jag orkar.

    1. Oberoendet är lagstadgat. Bara titta vad lagen stipulerar. Jag tror att skribenten inte tittat i lagtexten, utan bara hittar på en egen betydelse. När har lagen om oberoendet inte följts? T ex när har någon annan myndighet ens försökt ändra på Riksbankens beslut???

    2. När finansierar Riksbanken statens utgifter????
    Nej det gör den inte. Rena fantasier.
    Staten får ta in skatt/avgifter eller låna på marknaden till marknadsränta.

    3. Ser i sig inte hur RB ger sig på folkets frihet. Det är det vänsterväljarna som gör. Där vänsterväljare är de som värnar om omfördelning.

    4. Centralbanken skapar inte pengarna i samhället. I Sverige minskar fordringar på Riksbanken i form av kontanter. De utgör ca 2% av betalmedel. Resten av betalmedel är fordringar på privata entiteter. Utställda av privata entiteter.
    Nej, Riksbanken skapar inga pengar ur tomma intet. Det är rena fantasier. Ta och titta i Riksbankens balansräkning i istället. Den är i balans och skulle inte varit det om något skapas ur tomma intet.
    Att förfalska skuldebrev är förfalskning oavsett vems skuldebrev det är. Om Riksbanken ger ut ett skuldebrev på sig själv är inte det förfalskning. Här gick det väldigt fel.

    5. Hur skulle Riksbanken vara källan till kreditexpansion, när den inte är inblandad. Fram med bevis. (Om jag tar ett lån på SHB har RB inget med det att göra. Jag och SHB bara skriver skuldebrev på varandra denominerade i SEK).

    6. Hur kan statsskulden vara RB’s fel? RB är inte inblandad. Det är RK som lånar upp befintlig avista genom att emittera skuldebrev (obligationer) till högstbjudande.
    RK’s upplåning kan i sig leda till högre ränta. Men bara om de lånar mer än sparviljan ökar.
    Nu visar empiri att sparviljan ökar mer än mängden tillgångar (t ex skulder) att spara i. Varvid marknadsränta världen över fallit.

    7. Skulle vilja se något bevis på att Rb finansierar någon resurskonfiskering över huvud taget.
    Var i all världen kommer den här tokigheten ifrån?
    (RB har för övrigt inget med inflation att göra. Varken KPI eller M1).
    RB har en tämligen obetydlig roll i samhället. Den kan påverka realränta lite. Men det är också allt.

    8. RB har inga obegränsade mängder med pengar. RB har knappt några pengar alls. Mest korrekt är nog att säga att RB är helt pank.
    Den som är sugen på att invända kan ju först se till att förklara varför RB har så enorma skulder till bankerna.

    Slutligen förstår jag inte denna bisarra noja över centralbanker. De är en av statens mest harmlösa instanser. De är de sista men behöver avveckla.
    Och argumentationen här var den mest felaktiga och osakliga jag sett på väldigt länge.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *