Centralbanken är frihetens fiende

Centralbanken är det fria och rika samhällets fiende av följande orsaker:

1. Centralbanken har, precis som militären, skapats av staten. Alla föreställningar om att den skulle vara oberoende är rena fantasier.

2. Centralbanken och staten har en symbiotisk relation. Centralbanken skapades av den lagstiftande församlingen fullt införstådd med att dess syfte var att finansiera statens utgifter, främst för krig och välfärd.

3. Eftersom staten är det största hotet mot friheten är centralbanken en medlöpare i statens attack på friheten.

4. Det är centralbanken som ökar mängden pengar i samhället. Med andra ord skapar centralbanken pengar ur tomma intet. I vanlig parlör kallas detta för förfalskning. Staten kallar det också för förfalskning om någon annan än just centralbanken gör detta.

5. Centralbanken, som är källan till det expansiva penningsystemet, är den som är ansvarig för konjunkturcykeln. Massmedia rapporterar ofta på ett sådant sätt att det verkar som att konjunkturcykeln bör skyllas på företagen eller den fria marknaden. Alasdair Macleod har skrivit massvis med artiklar om varför endast centralbanken bär skulden.

6. Den massiva statsskulden är centralbankens fel. I en sund ekonomi begränsas statens spenderande av två naturliga faktorer. Antingen kan staten höja skatten för att finansiera de nya utgifterna, men allmänhetens tolerans för en höjd skatt har en naturlig gräns. Eller så kan staten låna pengar för att finansiera de nya utgifterna, men den måste då antingen konkurrera med andra låntagare på lånemarknaden eller öka befolkningens vilja att spara. Båda dessa taktiker resulterar i högre räntor. Spenderandet faller och kapitalkostnaden ökar, vilket skapar en minskning av investeringar i nationens framtida välstånd. Notera att detta scenario är raka motsatsen till vad Keynesianska ekonomer hävdar, då de ser statligt spenderande som förmånligt, särskilt då ekonomin går in i en lågkonjunktur efter en tidigare penning- och kreditexpansion av centralbanken.

7. Centralbanken finansierar en närapå obegränsad statlig resurskonfiskering. Vare sig det handlar om att finansiera krig eller välfärd skulle folk i ett system med sunda pengar börja ifrågasätta vilka alternativ som fanns att tillgå utöver överdrivet statligt spenderande. Detta gäller dock inte när staten kan skapa pengar ur tomma intet. Konsekvenserna av centralbankens monetisering av statsskulden är fördröjda och dåligt förstådda.

När konsekvenserna inte längre kan ignoreras, det vill säga prisinflation, arbetslöshet, eviga krig, en växande klass av bidragsberoende osv., kommer staten att ge andra skulden för alla problem. Vidare är det sannolikt att ännu mer av det gift som gav upphov till krisen kommer att rekommenderas som botemedel, det vill säga ökande statliga utgifter för att finansiera krig bortom vad allmänheten kan tolerera, räddningspaket till industrier som står politikerklassen nära, som bankväsendet, eller forstatt röstköpande genom en expansion av välfärdsstaten.

8. En naturlig följd av föregående punkt är att folks förståelse för statens skadliga effekter korrumpteras. Centralbankens obegränsade pengar får det att verka som om staten kan finansiera vad som helst, särskilt i det korta loppet. Detta kommer naturligtvis att leda till att alla utgiftsprogram kommer framställas som brådskande, som om bristen på statligt finansierad sjukvård vore ett hot mot vår existens. Sjukvård är likt alla andra ekonomiska produkter en vara, och något som folk måste bestämma individuellt och rationellt hur de vill spendera sina pengar på. Det finns trots allt ingen magisk gräns som avgör hur mycket som är rimligt att spendera på sjukvård. Det är ett subjektivt och personligt val som varje invidid måste göra.

Slutsats

Centralbanken är inte kompatibel med ett fritt och ekonomiskt välmående samhälle. Genom att trycka pengar gör centralbanken det möjligt för staten att konfiskera resurser bortom den gräns som folk skulle acceptera om den verkliga kostnaden var uppenbar, vilket skulle vara fallet i en ekonomi baserad på sunda pengar.

Vidare ger centralbanken upphov till kapitalförstörelse. Istället för att spara, blir målet att spendera. Individer förstår intuitivt faran med ett överdrivet spenderande. När vi har det illa ställt finansiellt skulle vi aldrig få för oss att komma till rätta med problemet genom att ge oss av på långa och dyra utlandsresor eller köpa dyra bilar, och så vidare. Skillnaden mellan det vi tjänar och spenderar är vårt sparkapital, och det är sparkapitalet som driver alla ekonomier.

Allt detta är så enkelt att förstå på individnivå, men denna lektion fnyser de Keynesianska ekonomerna åt när vi applicerar den på statens finanser.

Det är dags att vi återgår till ett sunt ekonomiskt tänkande och överger den Keynesianska fantasin.


Artikeln har översatts av Joakim Kämpe.

11 kommentarer till ”Centralbanken är frihetens fiende

  • Det stämmer inte att ”Det är centralbanken som ökar mängden pengar i samhället”. Vår modell som vi haft under en längre tid är att penningmängden ökas av bankerna genom nya krediter. Efter finanskrisen har dock centralbankerna ökat sin balansräkning genom QE. Det är förstås ett dilemma att komma tillbaka till normalisering där staten slutar med QE. Man kan också ifrågasätta bankernas tillstånd att skapa pengar. Vissa argumenterar för att centralbankerna skulle få ensamt ansvar för denna funktion och de som vill riskera sina pengar i sin tur lånar ut pengarna till bankerna. Risken är förstås att denna modell korrumperas politiskt eftersom det alltid finns behov av nya utgifter.
    http://bruegel.org/reader/How_should_ECB_normalise_its_monetary_policy#the-road-to-normalisation

    • Folk som värnar om frihet måste med nödvändighet försvara bankernas och deras kunders rätt att avtala med varandra. Dvs att skuldsätta sig mot varandra.

      Folk som värnar om frihet måste med nödvändighet försvara bankernas och affärernas rätt att avtala med varandra. Dvs att affärerna skall acceptera en fordran på en bank som likvid i en köptransaktion.

      Frihetshatare och frihets-inskränkare kan däremot vilja reglera banker. Och hindra banker från att fritt avtala.

    • Att Centralbankerna lånar av bankerna är inte att öka någon mängd pengar. SHB kan inte använda en fordran på RB som betalmedel i samhället. Affärerna har inga konton hos RB.
      Det är lika lite pengar som obligationer är det.

  • Mja, det här inlägget var så behäftat med fel så jag vet knappt hur jag skall hantera det. Men jag kommenterar i tur och ordning så långt jag orkar.

    1. Oberoendet är lagstadgat. Bara titta vad lagen stipulerar. Jag tror att skribenten inte tittat i lagtexten, utan bara hittar på en egen betydelse. När har lagen om oberoendet inte följts? T ex när har någon annan myndighet ens försökt ändra på Riksbankens beslut???

    2. När finansierar Riksbanken statens utgifter????
    Nej det gör den inte. Rena fantasier.
    Staten får ta in skatt/avgifter eller låna på marknaden till marknadsränta.

    3. Ser i sig inte hur RB ger sig på folkets frihet. Det är det vänsterväljarna som gör. Där vänsterväljare är de som värnar om omfördelning.

    4. Centralbanken skapar inte pengarna i samhället. I Sverige minskar fordringar på Riksbanken i form av kontanter. De utgör ca 2% av betalmedel. Resten av betalmedel är fordringar på privata entiteter. Utställda av privata entiteter.
    Nej, Riksbanken skapar inga pengar ur tomma intet. Det är rena fantasier. Ta och titta i Riksbankens balansräkning i istället. Den är i balans och skulle inte varit det om något skapas ur tomma intet.
    Att förfalska skuldebrev är förfalskning oavsett vems skuldebrev det är. Om Riksbanken ger ut ett skuldebrev på sig själv är inte det förfalskning. Här gick det väldigt fel.

    5. Hur skulle Riksbanken vara källan till kreditexpansion, när den inte är inblandad. Fram med bevis. (Om jag tar ett lån på SHB har RB inget med det att göra. Jag och SHB bara skriver skuldebrev på varandra denominerade i SEK).

    6. Hur kan statsskulden vara RB’s fel? RB är inte inblandad. Det är RK som lånar upp befintlig avista genom att emittera skuldebrev (obligationer) till högstbjudande.
    RK’s upplåning kan i sig leda till högre ränta. Men bara om de lånar mer än sparviljan ökar.
    Nu visar empiri att sparviljan ökar mer än mängden tillgångar (t ex skulder) att spara i. Varvid marknadsränta världen över fallit.

    7. Skulle vilja se något bevis på att Rb finansierar någon resurskonfiskering över huvud taget.
    Var i all världen kommer den här tokigheten ifrån?
    (RB har för övrigt inget med inflation att göra. Varken KPI eller M1).
    RB har en tämligen obetydlig roll i samhället. Den kan påverka realränta lite. Men det är också allt.

    8. RB har inga obegränsade mängder med pengar. RB har knappt några pengar alls. Mest korrekt är nog att säga att RB är helt pank.
    Den som är sugen på att invända kan ju först se till att förklara varför RB har så enorma skulder till bankerna.

    Slutligen förstår jag inte denna bisarra noja över centralbanker. De är en av statens mest harmlösa instanser. De är de sista men behöver avveckla.
    Och argumentationen här var den mest felaktiga och osakliga jag sett på väldigt länge.

  • Det centrala i artikeln är att Barron uppfattar centralbanker som ”frihetens fiende”. Man behöver knappast vara professor för att inse att hans påstående stämmer väl med egna iakttagelser.

    Däremot tycker jag artikeln bland annat verkar vilseledande i den meningen att staten skulle ha något att säga till om. Stater har absolut ingen kontroll över vare sig centralbanker, CFR, Trilaterala Kommissionen eller Bilderberg. (De tre systrarna) Central-banksystemet är i sin helhet privatägt (se ex Rothschild mfl.) och kontrolleras av de Tre Systrarna där de som håller i trådarna är med i respektive styrelse. Undantagen från detta parasiterande system är numera väldigt få. Syrien anses fortfarande ha en centralbank som kontrolleras av staten, och några få länder till. Men sannolikt inte så länge till.

    Vi människor lever som ofria, som skuldslavar, i ett skuldbaserat och parasiterande banksystem vars mål och syfte är att all egendom och förmögenhetsbildning så småningom ska hamna i de ”utvalda bankirernas” valv. Och det tar inte slut där, man vill också genomföra ”NWO” som kort beskrivet är ett totalitärt kommunistiskt system där folket är ett egendomslöst och likformat kollektiv, digitalt övervakade från födsel till död. (Se exempelvis Kinas sociala övervakning med poängsystem) De ”onyttiga” och ”bångstyriga” kommer inte att uppå pensionsåldern.

    Det är detta förhållande som måste uppmärksammas av folken. Och ett andra faktum, valuta behöver inte skapas med skuld, utan Riksbanken (om den var statligt kontrollerad) kan skapa pengar utan skuld, ur tomma intet, avsett som smörjmedel i samhällsmaskineriet. Gustav III var den i Sverige som först föll offer för pengamånglarna, han hade också genomskådat systemet med bankskuldsystemet.

    Om man vill studera ämnet finns mycket skrivit om bankparasitsystemet, ex. The Money Mafia, Paul T. Hellyer och Bankerna & Skuldnätet, Ellen Hodgson Brown för att nämna några.

  • Riksbanken är nog största roten till mycket ont i samhället. Guld är ju en bra måttstock på köpkraft genom historien. En ’butikspersonal’ 1920 tjänade 3500kr/år. Då var kronan guld och ett 20kr mynt var 8g guld. Så affärsbiträdet tjänade 1,4 kg guld per år, eller ca 680 tusen. Så riksbanken har förstört kronans värde, på toppen av allt elände staten, skatter, facket gjort

  • Hej Per,

    Håller helt och hållet med ditt inlägg!
    Har du fler boktips? Håller på och läser Bankerna och Skuldnätet nu och det är en fantastisk bok. Bör vara obligatorisk kunskap för gymnasieelever runtom i landet.

    • Hej Kåsar!
      Det är lite synd man inte blir notifierad när när någon svarar, nu var det mest en tillfällighet att jag såg ditt svar!
      Jag har två böcker som ligger och väntar som jag tror kan vara riktigt intressanta, åtminstone om man går efter titlarna. De finns på Adlibris bla.
      Författaren heter Michael Hudson och är bland annat professor i ekonomi på universitetet i Missouri-Kansas City. Böckerna jag tänker på är ”Killing the Host” (2015) och följdriktigt ”…and forgive them their debts” (2018)
      Önskar dig en god läsning!

  • Artikeln diskuterar inte centralbankens uppgift att kontrollera inflationen med hjälp av en varukorg. Det är klart detta inte fungerar så bra men det skulle vara en bättre artikel om det diskuterades varför huspriser inte är med i KPIF (namnet på det svenska inflationsmåtet om jag kommer ihåg rätt).
    Om huspriser är med i inflatonsmåttet får du plötsligt en helt annan bild av ekonomin.

    • Man skulle kunna ta med bostadspriser i KPI(F). Det skulle dock får KPI-dämpande effekt.
      Skälet är att hushållen inte bara köper bostäder. De säljer också.
      Stiger bostadspriserna så erhåller hushållen en reavinst vilken innebär en sänkning av hushållens utgifter, under innehavstiden.
      Vilket då drar ned KPI.

      Om bostadsprisernas KPI sänkande effekt är skälet till att man bemödar sig om att hålla de borta skall jag väl låta vara osagt.

      Det man gör i stället är att låta förändring i hyra utgöra förändring i hushållens kostnad för boende. Detta var helt sant till ganska nyligen. Nu har man istället, för köpta bostäder, brutit ned kostnaderna i delkomponenter. El, vatten, avlopp, renhållning, försäkring, ränta mm.
      På så vis får man med effekt av prisökning genom att kapitalkostnad stiger. Och även effekter att ökad/minskad räntenivå.

      Så numera kan man nog säga att bostadspriserna beaktade vad gäller löpande kostnad. Jag känner dock inte till att man beaktar reavinsterna. Något man borde göra.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *